STORTORGET, Stockholm

Stortorget i Gamla stan är Stockholms äldsta torg. Stortorget utgjorde från början den centralpunkt kring vilken staden växte fram. Stortorget omnämns som stora torghit (1420) och stoor tårgeett (1846).

I Erik XIV:s privilegier för Stockholms stad år 1563 stadgades det all handel skulle drivas på Stortorget och inte på malmtorgen. När torgen utanför Gamla stan senare fick tillåtelse till ”bond- och mångelskehandel” var det Stortorget som försåg den inre staden med livsmedelsvaror. Så småningom förlades torghandeln för denna stadsdel till Järntorget och slutligen till Kornhamnstorg. All annan försäljning än av mjölk förbjöds på Stortorget 1849.

Det var här på Stortorget som Stockholms blodbad ägde rum i november 1520. Den första avrättningen på torget som är känd skedde redan 1280 då folkungarnas Jöns Karlsson, Börje Filipson och Jöns Filipson avrättades på befallning av Magnus Ladulås, efter sin delaktighet i Folkungaupproret. Mellan 1603 och 1776 fanns figuren Kopparmatte på torget. Kopparmatte som hade en höjd piska i höger hand, stod ovanpå torgets skampåle och skulle fungera som varning mot att begå brott. Efter 1776 flyttades Kopparmatte till Packaretorget (Norrmalmstorg).

På och kring Stortorget finns flera intressanta byggnader, bland annat Börshuset som sedan 2001 inhyser Nobelmuseet, Grillska huset och de Schantzka och Seyfridtzska husen. Mitt på torget finns Stortorgsbrunnen, ritad av Erik Palmstedt 1778. Här på Stortorget fanns från 1300-talet till 1732 stadens rådstuga.

Kanonkulan – I hörnhuset vid Skomakargatan finns ett minnesmärke i form av en kanonkula, som sitter synligt inmurad i fasaden. En folksägen berättar att kulan skjutits dit från Brunkeberg i samband med Gustav Vasas belägring av Stockholm 1521, med avsikt att döda Kristian II när han satt i ett av husets fönster…

Sanningen är dock att i samband med att möbelhandlare Carl Adolph Grevesmühl år 1795 lät uppföra ett gustavianskt borgarhus på hörnet Stortorget och Skomakargatan så lät han mura in kanonkulan i hörnet på sitt nya hus, för att symbolisera Gustav Vasas belägring som fick Kristian II att ge upp. I huset ligger sedan 1938 den anrika restaurangen Stortorgskällaren.

Börshuset uppfördes åren 1767-1778 av Stockholms borgerskap för Stockholms fondbörs efter ritningar av Erik Palmstedt. Börshuset uppfördes på platsen där den gamla rådstugan tidigare låg.

Börshusets formspråk är den franska 1700-talsklassicismens, men något rokokomässigt tillämpat i fasaden och en tydligt markerad frontespis. Exteriören har en viss elegans, trots sin rusticerade arkad och sin tunga mitt-risalit. Byggnaden innehåller några av våra finaste gustavianska rum helt i guld och vitt.

Börshuset invigdes 1778 av Gustav III i Stora börssalen. Byggnadens syfte var att tillgodose behovet av lokaler för börshandeln.

Redan från början kom Börshuset att användas inte bara för börsen utan också som högtidslokal för Svenska Akademien och som administrationsbyggnad och representationshus för Stockholms Borgerskap. Den nedre våningen var avsedd för Stockholmsbörsen, övervåningen för Stockholms Borgerskap.

Lokalerna användes historiskt även som nöjeslokaler för dans, spel och umgänge. Gustav III, Sofia Magdalena och den övriga kungafamiljen och hovet visade sig på balerna på Börsen. Karl XV och Oscar I höll här sina kröningsfester.

Från 1860-talet var övervåningens rumssvit stadens representationslokaler, med gustavianska interiörer av guld och vitt. Övervåningen disponeras sedan 1914 av Svenska Akademien som har nyttjanderätt till lokalerna för all framtid.

Stockholms Borgerskap har fortfarande kontorslokaler i huset.

Stockholms fondbörs har sedan samgåendet med OM 1998 flyttat till Frihamnen. Sedan 2001 återfinns Nobelmuseet i den Stora börssalen. I byggnaden finns sedan 1921 Nobelbiblioteket.

Börshuset är blåmärkt enligt Stockholms stadsmuseums klassificeringskarta. Blå är den högsta klassen och omfattar bebyggelse som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden.

Schantzka huset uppfördes 1650 och har fått sitt namn efter byggherren, kungliga sekreteraren Johan Eberhard Schantz.

Byggnaden har en gavel av tysk-nederländsk typ, som kallas ”den nordiska renässansstilen”. Gaveln är en så kallad trappgavel, utsmyckad med dekorativa ankarslutar och skulpturdetaljer. Kalkstensportalen är dekorerad av Johan Wendelstam med liggande romerska krigare, daterade till 1650. Huset har inredningar från 1600- och 1700-talen.

Över portalen finns en inskription på tyska, den är från Psaltaren 37:5, ”Befiel dem Herrn deine Wege und hoffe auf ihn, er wirds wohl machen”.

Det finns en myt om detta hus, som handlar om antalet stenar kring fönstren. Om man räknar dessa ser man att det är 94 stycken och det berättas att dessa 94 stenar ska påminna om de 94 personer som halshöggs vid Stockholms blodbad 1520. Stenarna har dock ingen reell historisk förankring.

Idag ligger det ett café i husets bottenvåning.

Seyfridtzka huset uppfördes på 1520-talet. På 1620-talet ägdes huset av skinnaren Hans Seyfridtz. När han och hans änka, Maria Seyfridtz, gifte om sig med Johan Eberhard Schantz fick huset samma ägare som det intilliggande Schantzka huset. Dagens utseende på huset härstammar från en renovering som genomfördes på 1700-talet.

Idag ligger det ett café i husets bottenvåning.

Grillska huset har anor sedan medeltiden, men en genomgripande ombyggnad skedde 1649. Huset har sedan dess byggts om och förändrats 1750 och 1914. De stora och ovanligt mjukt formade barockgavlarna är från 1600-talsombyggnaden. Fasadens klassiska lisenindelning och en del inredningar är från mitten av 1700-talet.

Handelsmannen Anthony Grill (1640-1703), som efterträdde sin far som riksguardie (en ämbetsman med vissa kontrolluppgifter vid ett myntverk), köpte huset 1681 och fastigheten var i släkten Grills ägo fram till 1800, då handelshuset Carlos & Claes Grill gick i konkurs. Grillska kontoret upptog större delen av bottenvåningen, men där fanns också en port in i på gården från Köpmangatan.

År 1912 övertog Stadsmissionen huset och gjorde det till en fristad för utsatta människor. En av dem var Rosa Taikon, som växte upp i huset. Idag finns det bland annat restaurang, konditori, bageri och handelsbod i byggnaden.

Stortorgsbrunnen, mitt på Stortorget, ritades av Erik Palmstedt 1778. Brunnen färdigställdes i samband med att Börshuset uppfördes, och grävdes så djup att den, enligt uppgift, nådde ned i nivå med Mälarens yta.

Sommaren 1857 flyttades Stortorgsbrunnen till Brunkebergstorg, där den fick namnet Brunkebergspumpen. Anledningen var att brunnen sinat och brunnshuset störde trafiken. 1953 återfördes dock brunnshuset som ett estetiskt monument till Stortorget.

I samband med att jag skriver det här inlägget så inser jag att jag (återigen) tagit få överblicksbilder. Det får bli skärpning på den biten när jag är ute på mina utflykter…

Hitta hit: Stortorget, Gamla stan, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

FINSKA KYRKAN, Stockholm

Huset som idag hyser Finska kyrkan uppfördes mellan 1648 och 1653 som en tillbyggnad till Stora Bollhuset och kallades därför Lilla Bollhuset eller Nya Bollhuset. Huset uppfördes av Georg Sippel, som var bollmästare i Stora Bollhuset.

Lokalerna uppfördes för bollsporter som utövades av medlemmarna av hovet. Under denna tid var det vanligt i Europa att bollhus, som var byggda med åskådarläktare, kunde användas av kringresande teatersällskap, och det var också fallet för de båda bollhusen i Stockholm.

Lilla Bollhuset öppnades som hovteater 1662, då ett tyskt teatersällskap (det första tyska teatersällskapet som uppträdde i Sverige) under ledning av Adamus Koch och Johann Christoff anställdes som ”Hans Kongl. Maj:tz Commedianter och Danzmestare”. De uppträdde här på Lilla Bollhuset och på Stockholms slott fram till 1666, då de ersattes av ett holländskt sällskap under Jan Baptist van Fornenbergh.

Genom åren användes Lilla och Stora Bollhuset samt Lejonkulan (som uppfördes 1649, i anslutning till slottet Tre Kronor som bostad åt lejon) som teaterlokaler i Stockholm.

År 1725 köpte finska församlingen, inom Svenska kyrakn, Lilla Bollhuset som byggdes om till kyrka, under ledning av arkitekten Göran Adelcrantz. Den nya kyrkan invigdes den 19 december 1725.

Redan på 1500-talet hölls det finskspråkiga gudstjänster i det upplösta Svartbrödraklostrets kyrka. Efter klostrets rivning förde församlingen en kringflackande tillvaro. Under olika perioder användes Storkyrkan, Tyska kyrkan, Riddarholmskyrkan och Katarina kyrka som gudstjänstlokaler.

Kyrkorummet har en rektangulär form och mäter 20×10 meter och har cirka 400 sittplatser. I väster finns en dubbelläktare vars nedre barriär sedan 1734 pryds av Finlands riksvapen och de gamla landskapsvapnen. Altartavlan föreställer Kristi uppståndelse och utfördes av Lorens Gottman 1734. Takkronorna kommer från en kyrka i Nyen i Ingermanland i nuvarande Ryssland. Kyrkans orgel har 12 stämmor och byggdes av Olof Schwan 1792.

Hitta hit: Slottsbacken, Stockholm.

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

OXENSTIERNAS PALATS, Stockholm

Oxenstiernas palats är en välbevarad byggnad från 1650-talet. Det har fått sitt namn efter rikskanslern Axel Oxenstierna. Han var en av Sveriges rikaste och högst ansedda statsmän i Sverige på 1600-talet. Han lät uppföra sitt palats på stadens mest prominenta tomt – granne med slottet Tre Kronor.

Oxenstierna anlitade Jean de la Vallées som arkitekt. Oxenstiernas palats är Stockholms första palats uppfört i romersk manierism. Palatset är välbevarat och ett värdefullt exempel på betydande svensk byggnadskonst. Gatufasaden är i princip oförändrad sedan uppförandet. Det har kvar sin röda originalkulör och sockelvåning, fönsteromfattningar och ornament av fint huggen sandsten är intakta. Endast de ursprungligen höga taken har ersatts av ett flackare. Fasaden har ett karaktäristiskt utseende med en låg mellanvåning (mezzanin) på varannan våning.

Byggnaden är välbevarad även interiört med i stort sett ursprunglig planlösning och många äldre byggnadsdetaljer, som 1600-talsdörrarna med dekorativa gångjärn.

Familjen Oxenstierna kom dock aldrig att bo här. Axel Oxenstierna avled året efter att huset började byggas och sonen dog två år efter. Bygget avstannade då helt och palatset kom aldrig att färdigställas efter originalritningarna.

I slutet av 1600-talet flyttade den nybildade Riksbanken in i huset. Sedan dess har Oxenstiernska palatset huvudsakligen rymt olika statliga administrationer, bland annat finansdepartementet.

Oxenstiernska palatset räknas som ett av den kungliga arkitekten Jean de la Vallées främsta verk, trots att det aldrig blev fullbordat enligt ursprungsplanen.

Oxenstiernska palatset ligger på en tomt som inte är helt vinkelrät i förhållande till gränden Trångsund, som förbinder Storkyrkan med Stortorget. de la Vallée använde då ett skenperspektiv för att förvilla ögat att uppleva palatset mer symmetriskt än vad det är. Port och fönsteröppningar är snett inskurna i fasaden.

Oxenstiernas palats blev förklarat statligt byggnadsminne 1935.

Hitta hit: Storkyrkobrinken 2, Gamla stan, Stockholm.

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

LYDERT BARTELS HUS, Stockholm

Huset som det här inlägget handlar om uppfördes av köpmannen Lydert Bartels åren kring 1660. Före 1400-talets slut låg ett stenhus mot Köpmangatan och ett trähus mot nuvarande Kindstugugatan 2-4. År 1549 murades grundmurarna till det stenhus som idag ligger på Själagårdsgatan 2 och som även vetter mot Köpmangatan.

År 1637 köpte Axel Lillie huset och det var troligtvis han som lät måla bjälklaget i butiken mot Köpmansgatan med den franska liljan; ätten Lillies vapen. Därefter köpte Lydert Bartels fastigheten. När detta skedde vet jag inte riktigt. På Wikipedia står det 1637, men det var ju då Axel Lillie köpte fastigheten. Sålde han det redan samma år? Eller är det något årtal som blivit fel?

Det var Bartels som lät stenhuggaren Johan Wendelstamm göra portalen mot Själagårdsgatan och fasadernas dekor.

I början av 1700-talet byggde Bartels dotter Anna Catharina Adlersköld om huset ytterligare och flera av våningarna har än idag förstklassig inredning från omkring år 1700.

1727 såldes det till handelsmannen Johan Borchers och 1750 vidare till lärftskrämaren Jacob Cortman.

Det brutna taket med takpaviljong och räcken av smidesjärn tillkom efter 1760.

Huset blev med tiden ett hyreshus, det byggdes om och förföll. Huset köptes 1967 av Samfundet S:t Erik som lät renovera det, och man tog då bland annat fram tak från 1600- och 1700-talen och väggmålningarna i paradvåningarna.

Flera av våningarna är påkostade med väggmotiv i grisaille och takstuckaturer. De senare är gjutna med samma former som använts av Nicodemus Tessin den yngre och de tros därför ha utförts av hans hantverkare.

Huset som är byggnadsminnesförklarat ägs sedan 1991 av en bostadsrättsförening.

Hitta hit: Själagårdsgatan 2, Gamla stan, Stockholm.

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

SÖDRA BANKOHUSET, Stockholm

Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank. Det inrättades 1668 som Riksens Ständers Bank och var resultatet av en finansiell kris där Riksbanken övertog rörelsen efter en bank kallad Palmstruchska låne- och växlingsbanken.

Riksbanken blev en del i 1600-talets växande byråkrati och maktkoncentration. Den blev också en viktig institution för adeln som där kunde belåna tillgångar för att bygga sina adelspalats och leva ståndsmässigt i den nya huvudstaden.

Riksbanken hyrde till en början in sig i Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken, men bad staden år 1674 att låta färdigställa huset här vid Järntorget som påbörjats för att inhysa en börs och en bank. Någon börs blev det aldrig, men Riksens Ständers Bank flyttade in den 11 februari 1680. Huset är troligen världens äldsta bevarade bankbyggnad.

Huset är byggt i tre etapper och ritat av tre arkitekter under en period av 50 år men som upplevs som en helhet. Den äldsta delen från 1680, mot Järntorget, uppfördes i romersk barockstil efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre.

Mellandelen färdigställdes omkring 1710 med hjälp av Nicodemus Tessin den yngre. Den tredje delen som är husets östra del, mot Skeppsbron, tillkom på 1730-talet efter översyn av Carl Hårleman.

Här fanns bankverksamhet ända fram till 1905. Efter att banken flyttat ut har huset använts av olika statliga verksamheter. Under flera decennier på 1900-talet fanns Egyptiska museet här. 1994-2017 hade Statens Fastighetsverk (SFV) sitt huvudkontor i byggnaden, som är statligt byggnadsminne sedan 1935. SFV förvaltar fortfarande huset.

Hitta hit: Järntorget, Gamla stan, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

SCHERING ROSENHANES PALATS, Stockholm

Schering Rosenhanes palats, uppfört i mitten av 1600-talet, ligger lite i skuggan av Wrangelska palatset.

Schering Rosenhane köpte 1648 tomten på Rogberget där det sedan medeltiden stått en kvarn. Rosenhane som varit ambassadör i Paris var nu riksråd och Stockholms överståthållare. Han skrev också böcker i samhälleliga ämnen. Han var gift med Beata Sparre af Rossvik.

Palatset ritades av arkitekten Nicodemus Tessin den äldre i en stram fransk klassicism med en ståtlig sjöfasad mot Mälaren som var inflyttningsklart 1656. Då fanns inte de två flygelbyggnaderna, däremot murar med paviljonger som bildade en innergård. Palatset tak var av koppar som drottning Kristina skänkt.

Tiden som privatbostad blev kort, efter slottet Tre kronors brand 1697 flyttade kungens kansli in i palatset. 1778 köpte Frimurarorden huset och flyglar med bland annat ordenssalar byggdes över förgården. I västra flygeln låg populära Frimurarkällaren.

1876 köpte Staten Schering Rosenhanes palats som disponerades av Generalstaben till 1926, och därefter av Statskontoret till 1976. Sedan flyttade Svea hovrätt in i palats och de har idag sessionssalar här, samt arkiv och administrativa lokaler.

Det finns en väggfris med bilder hämtade ur Schering Rosenhanes skrift Hortus Regius, från Rosenhanes tid bevarad i palatset. Under 2000-2001 gjordes en fullständig restaurering interiört. Bland annat upptäcktes en tidigare okänd takmålning i det så kallade GD-rummet.

Schering Rosenhanes palats är förklarat statligt byggnadsminne.

Hitta hit: Birger Jarls torg 10, Riddarholmen, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar

NORMALPUNKTHÖJDEN, Stockholm

Vid en gränd på Riddarholmen, bakom Schering Rosenhanes palats, finns en vacker gjutjärnslucka monterad i berget, från 1886. Bakom denna lucka finns en lodrät silverstav fäst i berget. Denna silverstav markerar Sveriges normalpunkthöjd, så som den var kring sekelskiftet 1800-1900.

I slutet av 1800-talet pågick en mängd undersökningar som syftade till att fastställa olika platsers exakta lägen på jorden. Förutom longitud och latitud var även höjden över havet av vikt. Den första precisionsavvägningen i Sverige genomfördes 1886-1905 under ledning av P. G. Rosén vid Generalstaben, och man kom fram till att Normalpunkthöjden var 11,8 meter över medelvattenytan.

Att den hamnade just där var mest av bekvämlighetsskäl, eftersom Generalstaben som hade ansvar för projektet låg i just Schering Rosenhanes palats.

Numera använder hela Europa en gemensam nollnivå, Normaal Amsterdam Peil, NAP, som ligger i Amsterdam, Holland.

Hitta hit: Schering Rosenhanes gränd, Riddarholmen, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar

BIRGER JARLS TORN, Stockholm

Tornet började som ett av två kanontorn, byggda till stadens försvar av Gustav Vasa 1530. Det andra tornet var södra tornet vid Wrangelska palatset. De här två tornen är de enda bevarade delarna av Gustav Vasas försvarsverk runt Stockholm.

Birger jarls torn uppfördes i två våningsplan och ett öppet skytteloft med krenelerat krön och sluttande golv med avrinning för regnvatten. Murarna gjordes mycket kraftiga mot vattnet och tunnare mot land, där man tog upp flera våningar i skyddat läge. Mot tornet byggdes två flankerade vingmurar.

Under 1600-talet donerade kronan tomtmark på Gråmunkeholmen (Riddarholmen) till förtjänstfulla adelsmän som uppförde påkostade palats. Den nordvästra udden med tornet donerades till Per Banér. Den bytte ägare ett antal gånger innan handelsmannen Berge Olofsson Ström köpte fastigheterna 1747.

Tornet var då sammanbyggt med ett hus mot öster. Ström byggde till ett hus av samma storlek på dess södra sida. Tornet fick ett fjärde våningsplan och försågs med en ny takhuv och ett förgyllt klot. Skottgluggarna förstorades till fönster.

1774 förvärvades fastigheterna av Generalassistanskontoret, som var ett välbesökt pantlånekontor. Byggnaden öster om tornet inreddes som bostad för överkommissarien, som pantlånekontorets chef titulerades. De är denna användning som har givit namn åt det huset.

När pantlåneinrättningen upphörde i slutet av 1800-talet fick Drätselnämndens arkiv lokaler i Överkommissariens hus och Birger jarls torn. Det slogs samman med Rådhusarkivet och blev Stockholms stadsarkiv 1930.

1949 blev staten åter ägare Överkommissariens hus. Åren 1950-1954 gjordes en stor ombyggnad av hela byggnadskomplexet för Kammarkollegiet. Förbindelsen mellan Överkommissariens hus och Birger jarls torn murades igen. Tornet byggdes om till arkiv för Kammarkollegiet.

Birger jarls torn används idag av Justitiekanslern. Den senaste ombyggnaden genomfördes 2006 för att lösa lokalbehov för justitekanslerns verksamhet, samtidigt som man lyfte fram tornets historiska värden.

Hitta hit: Nära Evert Taubes terrass på Riddarholmen, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | 1 kommentar

GUSTAV VASAS BEFÄSTNING, Stockholm

Gustav Vasa befäste i slutet av 1520-talet Gråmunkeholmens strand mot Mälaren till skydd för Stockholm vid anfall från väster. Muren, som här står kvar till vis del, sträckte sig mellan Birger jarls torn i norr och Wrangelska palatsets södra torn.

Vinkelrätt mot mot muren byggdes kring år 1700 ett kronobageri för Kungshuset, som Wrangelska palatset kallades för efter att kungafamiljen flyttat in här efter slottet Tre Kronors brand 1697, ovanför. Senare inreddes för Sundhetskollegiet som inrättats 1813, föregångare till Socialstyrelsen.

I detta hus, med adress Riddarholmshamnen 12, öppnade ångbåtskommissionären Carl Oscar Strindberg 1846 ett ångbåtskontor. I huset fanns också ett schweizeri och en krog. Carl Oscar med familj bodde ovanpå ångbåtskontoret. Där föddes den 22 januari 1849 August Strindberg. Några år senare flyttade Strindbergs till Norrmalm.

August och hans bröder återvände ofta till Riddarholmen där faderns ångbåtskontor var en fast punkt. Vid kajen låg fartygen som Carl Oscar befraktade. Hamnen var fylld av äventyr och härifrån gjorde pojkarna båtfärder in i Mälaren. Riddarholmen fick stor betydelse för människan och författaren August Strindberg.

Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk.

Hitta hit: Vie Evert Taubes terrass, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

WRANGELSKA PALATSET, Stockholm

Riksrådet Lars Sparre fick tomten, där Wrangelska palatset ligger idag, av kronan och uppförde här ett palats 1630.

Delar av byggnaden har sitt ursprung i ett befästningsverk från 1530-talet som Gustav Vasa lät uppföra mot Mälaren till skydd för Stockholm vid anfall från väster. Muren, som här står kvar till viss del, sträcker sig mellan Birger jarls torn i norr och Wrangelska palatsets södra torn.

1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustav Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget.

Palatset byggdes om i praktfull barock för Wrangel och hans hustru Anna Margareta von Haugwitz. Arkitekter för ombyggnaden var Jean De la Vallée och Nicodemus Tessin den äldre.

Under 1600-talet var Wrangelska palatset Stockholms största privatpalats med en terrasserad gårdsanläggning med sjögård mot Mälaren.

Efter slottet Tre Kronors brand 1697 rustade Nicodemus Tessin den yngre upp Wrangelska palatset till residens för kungafamiljen och hovet. I Kungshuset som det kallades bodde Karl XII innan han gick ut i kriget år 1700 och här föddes Gustav III. Palatset förblev Kungshuset ända fram till 1756.

1756 flyttade bland andra Svea hovrätt och Statskontoret in i palatset. Det var här som Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström dömdes till döden 1792.

Efter Riddarholmsbranden 1802 byggdes palatset om av hovarkitekt Carl Christoffer Gjörwell, då annexen mot holmens inre revs. Det gamla kungshusets kök revs också. Den svårt skadade södra flygeln och huvudbyggnaden revs till stora delar och återuppfördes delvis med nya kontorsrumsvåningar.

En omfattande restaurering och upprustning genomfördes 1948-1950.

Sedan 1949 disponerar Svea hovrätt hela palatset. Kvar från Kungshusets tid är en del av riksalen, nu Stora salen, med porträtt av alla hovrättspresidenter sedan Gustaf II Adolf inrättade Svea hovrätt 1614.

Fasaden renoverades 1984-1985, då putsens kulör återställdes till vitt. Palatset renoverades invändigt 2003-2004 för tillgänglighetsanpassning.

En nära 500-årig historia sveper genom det södra tornet i Wrangelska palatset. Tornet började som ett av två kanontorn, byggda till stadens försvar av Gustav Vasa 1530. Det andra var nuvarande Birger jarls torn, cirka 130 meter norrut. Här i södra tornets botten låg troligen en borgstuga, vakternas uppehållsrum.

De här två tornen är de enda bevarade delarna av Gustav Vasas försvarsverk runt Stockholm.

Det var här, i en källare intill södra tornet som Jacob Johan Anckarström satt fängslad innan han halshöggs 1792.

Wrangelska palatset är förklarat statligt byggnadsminne.

Hitta hit: Birger Jarls torg 16, Stockholm

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar