ADOLF FREDRIKS KYRKA, Stockholm

Adolf Fredriks kyrka på Norrmalm i Stockholm uppfördes 1768-1774 efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. På platsen låg tidigare ett träkapell, S:t Olof. Det uppfördes 1674 på en äldre begravningsplats.

Kapellet fick sitt namn efter helgonet, men även efter handelsmannen Olof Larsson som genom sin donation möjliggjorde bygget.

Församlingen växte stadigt och kapellet blev för litet och man önskade sig en ”riktig” kyrka av sten. Den nya kyrkan fick sitt namn efter kung Adolf Fredrik, som den 3 maj 1768 lade grundstenen. Kyrkan byggdes runt kapellet, som stod kvar och användes under byggtiden.

Den nya kyrkan invigdes söndagen den 27 november 1774 av biskop Daniel Herweghr. Medverkade gjorde bland annat kung Adolf Fredriks äldsta söner, kung Gustav III och hertig Karl, sedermera Karl XIII.

Kyrkan har formen av ett grekiskt kors med förlängda armar mot öster och väster. Den är uppförd i nyklassicistisk stil med inslag av rokoko. Interiören präglas av väggarnas kopplade pilasterställningar som bär en löpande kraftig taklist runt rummet. Fönstren är rundbågade och korsarmarna övertäcks av relativt flacka tunnvalv. Över korsmitten svävar en kupol.

Kyrkans exteriör är nästan orörd sedan 1700-talet. Interiören har däremot genomgått flera förändringar, framför allt på 1890- och 1950-talen. Altaret och predikstolen härstammar dock från kyrkans äldsta tid.

Kyrkan restaurerades invändigt 1996-1997 med Uno Söderberg som arkitekt. Restaureringen omfattade bland annat rengöring av kyrkans väggar och konservatorsarbeten i fråga om altarrelief, altare och predikstol. Ett kapell skapades i södra korsarmen för att underlätta möjligheten att samla små grupper till gudstjänster av mera intim art.

Två äldre takkronor, som varit nedtagna sedan en tidigare renovering, sattes upp liksom ett större antal nya, ritade av Uno Söderberg.

I kyrkan finns två skulpturer av den kanske under kyrkans byggnadstid mest namnkunnige konstnären i vårt land, skulptören Johan Tobias Sergel (1740-1814). Det ena är Cartensiusmonumentet, där ”Sanningen”, som är symboliserad av ett jordklot, befrias från ”Lögnens täckelse”. Kung Gustaf III, som med stort intresse följde bygget av kyrkan, är initiativtagaren till tillkomsten av detta verk.

Monumentet hedrar den franske filosofen René Descartes (Cartesius) som på drottning Kristinas tid var knuten till det svenska hovet. Han avled i Stockholm och han låg begravd på kyrkogården 1650-1666, innan hans kvarlevor fördes till hemlandet.

Den andra skulpturen av Sergel är altartavlan, som också är tillkommen med Gustaf III:s bistånd. Den visar hur Kristus stiger upp ur graven på påskdagens morgon. Altartavlan i färdigställdes 1785.

Målningarna i kupolen är utförda av Julius Kronberg 1899-1900. Bilderna föreställer scener ur Jesu liv.

Dopfunten i Adolf Fredriks kyrka är otroligt vacker, och ovanlig. Den är formgiven av skulptören Liss Eriksson. Den är tillverkad helt i kristall på Orrefors glasbruk i Småland och den kom till kyrkan 1961.

Kyrkans predikstol är utförd av kyrkans arkitekt, Carl Fredrik Adelcrantz år 1786. Den gråmålade korgen har grönmarmorerade fält med snidad och förgylld dekor. Trappräcket ner till koret är dekorerad på liknande sätt. Ljudtaket har förgylld dekor.

Adolf Fredriks kyrka är, som jag skrivit tidigare, uppförd på den plats där S:t Olofs kapell från 1600-talet låg. I dagens kyrka finns en minnestavla med historiska ”hälsningar” från S:t Olofs kapell, dess kyrkoherde och psalmförfattaren J. O. Wallin.

Det hänger ett epitafium över upptäcktsresanden Sven Hedin (1865-1952), ritat av konstnären Liss Eriksson, i kyrkan. Epitafiet sattes upp 1959. Texten på epitafiet lyder: ”Sven Hedin 1865-1952. Asiens okända vidder var hans värld. Sverige förblev hans hem.”

Det hänger även ett epitafium över Carl Carskiöld (1698-1788). Här har jag faktiskt gått bet på att någon information om Carl när jag googlat på namnet. Men utifrån texten på epitafiet så har jag tytt att han föddes 1698. Han var landshövding i Wästerås län och commendant av Nordstjerneorden. Han var gift två gånger. Första gången med Hedvig Eleonora Wallin. Andra gången med Elisabeth Regina Nordberg. Namnen har jag tolkat utifrån förkortningarna på epitafiet, så jag kan ha tolkat dem fel. Den ende efterlevande sonen Gustaf Carskiöld uppsatte minnesmärket.

I kyrkan hänger det ett begravningsvapen över kammarherre Carl Lideman (1655-1690). Här har jag också gått mer eller mindre bet på att hitta någon information. Det jag fått fram är att han hörde till den adliga släkten Lideman vars stamfader var Bengt Håkansson, borgmästare i Lidköping. Jag har även fått fram att han var ogift och att ätten numer är utslocknad.

Orgeln från Grönlunds Orgelbyggeri tillkom 1966 men den ursprungliga fasaden från 1781 är bevarad. Ett av målen med orgeln var att kunna framföra musik av olika ålder så stiltroget som möjligt.

Hitta hit: Korsningarna Sveavägen-Adolf Fredriks kyrkogata-Holländargatan-Kammakargatan på Norrmalm i Stockholm.

Om Jenny

Västgöte som numer bor i Småland. Gör små nedslag i historien här och där. Jag besöker lika gärna pampiga slott och herresäten och kyrkor som ruiner, gravfält och offentlig konst. Älskar att planera utflykter, men de spontana stoppen blir oftast de bästa.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *