Vadstena kloster var ett kloster för Den helige Frälsarens orden, vanligen kallad Birgittinorden. Klostret planerades och ritades av Birgitta Birgersdotter, idag känd som heliga Birgitta, och invigdes 1384 som ett s.k. dubbelkloster, ett kloster som innefattade både nunnor och munkar.
På platsen där klostret kom att uppföras fanns sedan 1200-talet en kungsgård som kung Magnus Eriksson och drottning Blanka testamenterade 1346 för att uppföra ett nytt kloster. Kungaparets avsikt var att begravas i det blivande klostrets kyrka och att klostrets präster på kungaparets dödsdagar skulle be för deras själar.
Det dröjde till 1370 innan Birgitta Birgersdotter fick påvligt tillstånd för sin klosterorden och då började man uppförandet av själva klostret som invigdes 1384, vilket var efter Birgittas död.
Enligt Birgittas instruktioner skulle klostret bestå av 60 systrar och 25 bröder, varav åtta lekbröder. Både munkarna och nunnorna, liksom hela klostret i stort, var underställda en abbedissa. Abbedissan styrde verksamheten som företrädare för Den heliga jungfrun. Birgittaklostret i Vadstena blev ett kulturcentrum både i Sverige och i hela Nordeuropa. Syftet med att ha ett dubbelkloster var troligen att säkra nunnornas behov av präster för bikt och mässor.
Vadstena kloster spelade en viktig roll under medeltiden, då det var moderklostret för andra kloster av samma orden, så som klostren i Reval, Nådendals kloster, Bergen och Marienbrunn i Danzig, där Vadstena brukade utföra inspektioner, och i Syon Abbey i England.
Klostret gynnades av kungahuset och adeln och blev snart både Sveriges främsta andliga centrum och landets största jordinnehavare. Vadstenamunkarna fick stor betydelse som biktfäder och predikanter.
Många av klostrets bröder och systrar tillhörde rikets förnämsta ätter. Till och med drottningar lät inskriva sig här som systrar, dock naturligtvis utan att ta nunnedoket. År 1455 blev kung Karl Knutssons moderlösa åttaåriga dotter Birgitta invigd i klosterlivet. Hon avled i klostret efter att ha tillbringat fjorton år som nunna.
Klostrets anseende växte avsevärt genom att det fick makt och befogenhet att utfärda avlat. ”Avlat, nämligen tillgift för alla synder” som det står i Vadstenaklostrets minnesbok – förkunnades och utdelades här första gången på Marie bebådelsedag 1378: ”och kom vid den tiden en stor mängd folk hit”.
Kontakten mellan munkarna och nunnorna var minimala, förutom i två specifika stunder: när en nunnas hälsa var kritisk och hon behövde ta emot sakramentet, samt när en avliden persons kropp skulle tas ut ur klostret. Kyrkan var gemensam, men brödernas område var på nedre våningen och systrarnas område låg på övre våningen. Systrarna var strängt förbjudna, under hot om bannlysning och med hänvisning till den yttersta domen och evig fördömelse, att låtsas vara sjuka för att på så sätt få möjlighet att interagera med klosterbröderna.
Munkarna och nunnorna levde dock inte så åtskilda som reglerna föreskrev. Syster Ingrid Pärsdotter skrev i ett brev 1498 att: ”Bröder och systrar leka och spela, dricka vin och dansa med hvarannan i trädgården om aftonen och morgonen”. Då och då genomförde abbedissan förhör med dem som hade brutit mot klosterreglerna. De flesta överträdelserna verkar ha handlat om prat och skvaller. I mer allvarliga fall kunde unga systrar, dvs de under 24 år, bli piskade, dock inte med mer än fem slag. Mer allvarliga förbrytelser – som att skicka kärleksbrev till personer utanför klostret eller bli tagen när man försökte klättra över klostrets murar – innebar att man sattes i klostrets ”mörkastuga” som fängelset kallades.
Dagen ägnades även åt värdsligt arbete. Vissa systrar hade ansvar för att ta hand om de sjuka, andra skötte hushållet och förråden, medan andra sydde och lagade brödernas och systrarnas kläder eller broderade mässkrudar, altardukar och liknande. Under tiden läste bröderna själamässor för de som i sina testamenten hade skänkt klostret rikedomar. Andra bröder skrev kopior av gamla böcker på pergament, översatte främmande texter och dokumenterade betydelsefulla händelser i klostrets dagbok för kommande generationer. Det fanns även skickliga skrivare bland systrarna. Bland bröderna och systrarna fanns också duktiga örtagårdsmästare. Klostret drev även en sjukstuga, ett s.k. helgeandshus, senast från år 1401.
Då reformationen påbörjades i Sverige inleddes avvecklingen av Sveriges kloster genom ett förbud för dem att ta emot nya noviser, medan de gamla medlemmarna fick bo kvar på livstid med underhåll från klostrets tidigare egendomar, som konfiskerades av kronan.
Vadstena kloster var ett av de kloster som klarade sig bäst från förstörelse efter reformationen, då det hade en stark position genom sina förbindelser med adeln och sin internationella berömmelser. Gustav Vasas egen syster Anna var vid denna tid nunna i Vadstena. Gustav Vasa kom även att gifta sig med Katarina Stenbock den 22 augusti 1552 i klosterkyrkan.
Munkklostret upphörde till slut 1555. Klostret upplevde en sista blomstringstid under den katolskt sinnade Johan III. Den kvinnliga klosterdelen bestod till och med 1595, då den stängdes på order av hertig Karl som saknade sin brors katolska intressen.
Efter klostrets nedläggning stod byggnaderna tomma i över 40 år.
1641 inrättades ett s.k. krigsmanshus, ett slags pensionärshem, för f.d. soldater och deras familjer, s.k. gratialister, i det f.d. nunneklostret. Under denna tid inrymde det också en egen församling och skola för gratialisterna och deras familjer. På 1760-talet fick huset ett andra våningsplan efter ritningar av överintendenten C. J. Cronstedt. Huset fick då dagens exteriör. Krigsmanshuset bestod fram till 1783.
1795 inrättades ett hospital för personer med könssjukdomar i både det f.d. nunne- och munkklostret. Hospitalet härstammar från 1520-talet, då den förmögne köpmannen Mårten Skinnare, som bl.a. tjänat pengar på pilgrimstrafiken, en sjukvårdsinrättning för fattiga, vanföra och blinda. Man trodde att den heliga Birgittas kvarlevor hade en helande kraft. Många sjuka kom därför till Vadstena för att bli botade.
Sjukhuset för könssjukdomar lämnade snart nunneklostrets lokaler, men var kvar i munklängan, där man från 1840-talet även tog emot andra patienter och blev lasarett. Det var i drift fram till 1909.
Sedan sjukhuset för könssjukdomar lämnat nunneklostret tjänstgjorde det som fängelse 1810-1825 och 1825-1951 som en del av Vadstena sinnessjukhus.
I samband med att f.d. nunneklostrets byggnad skulle moderniseras för att ingå i Vadstena folkhögskola 1956 gjordes antikvariska undersökningar. Man fann då belägg för att både stomme och interiör var medeltida. Man förstod då att man funnit det gamla kungapalatset, vilket hade återanvänts som klosterbyggnad. Ombyggnadsplanerna stoppades och byggnaden blev restaurerad.
Klostret lockar än idag många besökare. Området präglas fortfarande av kyrklig verksamhet men klosterlängorna är förvandlade till museum, hotell och restaurang.
Det f.d. nunneklostret, som från början var Vadstena kungsgård, inrymmer idag Sancta Birgitta klostermuseum och Vadstena klosterhotell.
Den enda byggnad som finns kvar från det forna munkklostret, är det hus där Restaurang Munkklostret idag är verksamt. Huset var under klosterperioden från 1384 och framåt, endast en våning högt. Den bäst bevarade delen i den ursprungligt skick är munkarnas kapitelsal. Det fungerade som samlingssal och bönerum för munkarna. Klosterhotellet nyttjar kapitelsalen som matsal till fest och bröllop samt vigslar.
Munkarnas sovsal var där Restaurang Munkklostret är idag och innehöll sex sovceller. Det är något att tänka på när man idag njuter av god mat och dryck!
I mitten av 1600-talet fick huset en ny användning när Vadstena Krigsmanshus inrättades. Då bodde bl.a. Krigsmanshusets personal här.
Den västra grå längan i det pampiga bygge som ingick i kungsgården är idag hotellbyggnad. Det ingick, som jag skrivit tidigare, i nunneklostret under klostertiden. Det var, om jag fattat det rätt, bl.a. en del av nunneklostrets vintermatsal. Efter klostrets nedläggning har det bl.a. fungerat som krigsmanshus, korrektionsanstalt, som en del av Vadstena hospital och gästhem för Birgittastiftelsens behov.
Tegelhuset som ligger i anslutning till hotellets huvudbyggnad ingick också i Vadstena kungsgård. Det är Sveriges äldsta icke-religiösa byggnad. Idag finns Sancta Birgittas klostermuseum i byggnaden. Vadstena klosterhotell nyttjar delar av byggnaden. Hotellet använder t.ex. ”Kungasalen” som festsal och frukostmatsal. Rummet som under klostertiden var nunnornas kapitelsal nyttjas ibland som vigsellokal.
Alldeles i närheten av klosterkyrkan finns det en liten ruinpark. Det är efter byggnader som tillhörde klostret. Här låg t.ex. klostrets bryggeri, bageri och en sjukstuga. Närmast kyrkan, syns rester av den byggnad som sammanlänkade de båda klostren. Där låg talehuset, klostrets sambandscentral, där systrar och bröder faktiskt kunde samtala med varandra genom ett gallerfönster.
Det som ändå är mest framträdande från klostertiden är Vadstena klosterkyrka som invigdes 1430. Ritningarna stod heliga Birgitta för. I klosterkyrkan finns bl.a. ett relikskrin med reliker av heliga Birgitta. Det kommer ett separat inlägg om klosterkyrkan.
Birgittinorden återvände till Vadstena 1935 och startade då ett gästhem strax söder om klosterområdet. Ett regelrätt kloster, Sankta Birgitta abbedi Pax Marie, återupprättades 1963 och är fortfarande verksamt.
Vadstena kloster är förklarat statligt byggnadsminne.
Hitta hit: Lasarettsgatan 5 (Klosterkyrkan) i centrala Vadstena.
