Med sin höga, tunna spira, och stora blåtonade kropp syns Vadstena klosterkyrka vida omkring. Den har tillsammans med domkyrkorna i Lund och Västerås, Drottningholms slott samt Vasamuseet tre stjärnor i Guide Michelin.
Vadstena klosterkyrka är helgad åt jungfru Maria och invigdes den 16 februari 1430. Kyrkan utformades för systrar och bröder i klostret och pilgrimer från världen utanför. Den blev snabbt landets mest besökta vallfartsmål, och ett viktigt kulturcentrum i 1400-talets Sverige. Än idag vallfärdar många till Vadstena och klosterkyrkan.
Kyrkan började byggas mot slutet av 1300-talet. Den föregicks av ett träkapell som fanns på platsen. Den byggdes enligt heliga Birgittas noggranna anvisningar om kyrkans utformning och mått som klosterkyrka till det intilliggande birgittinska dubbelklostret. Den skulle vara av ”slät gärning, ödmjuk och stark”, alltså utan onödigt prål.
Vadstena klosterkyrka kallas ofta för ”Blåkyrkan”, eftersom kalkstenen från Omberg skimrar i blått. Kyrkorummet med sina tre höga skepp och femton kryssvalv i tegel gör idag ett storslaget och högtidligt intryck men var under medeltiden rätt rörigt med en mängd altare och andra anordningar och det var sällan tyst i kyrkan.
Flera medeltida inventarier finns bevarade, däribland ett par altarskåp samt de två mest kända Birgittaskulpturerna, den ”porträttlika” och den ”extatiska” Birgitta. Birgittas relikskrin i koret innehåller kvarlevor av såväl Birgitta som dottern Katarina. Kyrkans många inventarier räknas till den svenska medeltidens främsta klenoder. Men, mer om dessa senare.
Klosterkyrkans högkor i väster var platsen för högaltaret och tolv apostlaaltare. De munkar som vigts till präster hade sin plats bakom det. I öster fanns ett Mariakor inom synhåll för nunnorna. Klostersystrarna höll till på en läktare, mitt i kyrkan ca. sex meter över golvet. Man kunde inte se nunnorna, men höra deras sång. Det måste vara en häftigt upplevelse som besökare. Man kan fortfarande se ingången till kyrkan från nunneklostret i nordväggen, norr om den nu försvunna läktaren.
Även om kyrkan uppfördes för klostret så var den största delen av den avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Det fanns ett stort antal privata altare, inbyggda kapell och rikemansgravar i kyrkan. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren. Man kan fortfarande se se öppningen till den i norra muren. Med sina många mässor och andra gudstjänster, sina rika bikt- och avlatsprivilegier och sina förnäma reliker drog kyrkan alltid till sig mycket folk.
Som en följd av Gustav Vasas reformation drogs klostret in till kronan och alla dess tillgångar togs i beslag. Munkarna tvingades lämna klostret 1545, medan systrarna levde kvar till dess att hertig Karl fördrev dem 1595. Kyrkan behöll dock sin betydelse som begravningskyrka under flera århundraden.
När stadskyrkan Sankt Per revs 1829 blev klosterkyrkan församlingskyrka för Vadstena församling. Tornet till Sankt Pers kyrka, ”Rödtornet” från 1400-talet, fick emellertid stå kvar som klocktorn. Klosterkyrkan saknade, och saknar fortfarande klocktorn och klockstapel. Än idag sker ringningarna för Vadstena klosterkyrka från Rödtornets tre klockor. Storklockan är gjuten 1626. De två mindre år 1698 i Stockholm.
Kyrkan har självklart genomgått flera restaureringar och ombyggnader genom tiderna bl.a. under 1890-talet och 1980-talet.
Kyrkan är idag i allra högsta grad en levande församlingskyrka. Här hålls tideböner och firas mässa dagligen. Den används flitigt för dop, vigslar och begravningar liksom konserter, konfirmationer och enkilda andakter.
Den 10 juni 1989 besökte påve Johannes Paulus II klosterkyrkan där han höll en mässa för nordiska ungdomar.
Under de senaste decennierna har antalet pilgrimer ökat kraftigt. Arvet efter heliga Birgitta är levande och hennes relikskrin och klosterkyrkan är målet för talrika pilgrimer från när och fjärran. Varje år sedan 1920 högtidlighålls heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattande liturgiska gudstjänster. Man firar även heliga Birgittas skrinläggningsdag den 1 juni (eller närmaste lördag) och heliga Birgittas helgonförklaringsdag den 7 oktober.
Kyrkans huvudingång ligger i öster. Utomhus, vid kyrkans östra port finns ett birgittinskt välsignelsekors som symboliserar Kristi fem sårmärken. Stenen har nötts slät av pilgrimer genom seklerna.
Klosterkyrkan saknar vapenhus, varifrån man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelad i tre lika höga skepp.
I kyrkans högaltare står ett Mariaaltarskåp, tillverkat i Bryssel och invigt 1521 i stadskyrkan Sankt Per. Det flyttades till klosterkyrkan 1899.
I brödrakoret, ”bakom” högaltaret, finns ett Birgittaaltarskåp som invigdes 1459. Det är ett nordtyskt arbete i ek. När jag besökte klosterkyrkan sommaren 2024 så genomgick brödrakoret en restaurering, och jag tror att altarskåpet tillfälligt var bortplockat, eller täckt bakom något. Jag har i alla fall ingen bild på det, och jag har svårt att tro att jag skulle missa att fota det om jag hade sett det. Här i brödrakoret finns det också små biktnischer, där prästbröderna tog emot klostersystrarnas bikt. Dessa var dock täckte vid mitt besök p.g.a. renoveringen.
Här finns ett relikskrin, tillverkat i klostret under dess äldsta tid och innehåller, även om äktheten på senare tid har ifrågasatts, ben av heliga Birgitta och antagligen av hennes dotter Katarina och andra helgon. Det finns även ben från män i skrinet.
Till vänster framför relikskrinet syns gravhällen över drottning Filippa, född i England, som dog 1430 i Vadstena. Här får jag dock krypa till korset och erkänna att jag missade denna. Fönstret ovanför gravhällen visar drottningen och är från 1895.
Flera andra personer är begravda här i klosterkyrkan, t.ex. riksrådet Bo Jonsson Grip (död 1386). även denna gravhäll missade jag, och det grämer mig. Det mäktigaste gravmonumentet i kyrka är det över Gustav Vasas son, hertig Magnus. Monumentet är tillverkat i sandsten och kalksten och är från 1595.
Rosenkransaltaret är ett tyskt arbete från början av 1500-talet. Maria med Jeusbarnet syns omgiven av en rosenkrans där blommorna av trä har gått förlorade. Ovanför altaret finns kyrkans äldsta triumfkrucifix som tillverkades för det träkapell som användes från 1388 tills klosterkyrkan blev klar 1430. Nischen markerar den balkong där kungen och rikets stormän använde. Uppe till vänster, som jag naturligtvis missade, syns ingången till klostersystrarnas läktare.
Strax till höger om rosenkransaltaret står ett sakramentsskåp utformat av biskop Martin Lönnebo i samverkan med Torbjörn Ahlund 2015. Ikonen är målad av koptiska nunnor.
Dopfunten i kalksten är tillverkad 1584 av Pierre de la Roche.
Under medeltiden hade klosterkyrkan en stor samling träskulpturer. Många av dem finns utställda i kyrkorummet idag.
Den porträttlika Birgitta är tillverkad i alträ i Florens efter Birgittas helgonförklaring 1391.
Den visionära Birgitta är en ekskulptur tillverkad i Lübeck och invigdes 1435. I sina utsträckta händer har Birgitta hållit en bok och en penna.
Den sköna madonnan i valnöt är tillverkad i Bryssel och invigdes 1433. Maria har säkerligen hållit i en lilja i handen.
I en nisch ovanför ljusbäraren finns en skulptur av heliga Birgittas dotter Katarina, tillverkad av Magnus Persson 1989.
Sankta Anna själv tredje är en av klosterkyrkans fem skulpturer, varav tre finns kvar, med samma namn. Denna är kanske den som drottning Filippa instiftade Vårfrudagen 1425 i drottningkoret, invigt 17 december 1426. Skulpturen är ett Lübeckarbete från ca 1415.
Johannes Döparen är gjord i Lübeck ca 1430. Johannes attribut har med tiden blivit skadade. Det har troligen ursprungligen stått i Jösse Erikssons kor. Det har tidigare funnits skåpsdörrar, men dessa försvann omkring 1810.
Kristus Smärtomannen föreställer Kristus med en knäböjande ängel som samlar upp blodet från de fem såren i en kalk. Det är ett nordtyskt arbete från ca 1400. Den kan ha stått i Helga Lekamens kor, instiftat 1454.
Ljusbäraren invigdes 2021 och användes i undervisning och dramatiseringar.
Kyrkans väggar kläs med ett antal epitafier.
Kyrkans stora orgels hus (exteriör) är i ek och tillverkat 1896 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Pipor och teknik är tillverkat av Setterqvist & Son 1883. Den har 41 stämmor, tre manualer och pedal.
Kororgeln är byggd av orgelfirman Bergenblad & Jonsson och invigdes 2005. Orgelfasaden och orgelhuset i gedigen ek från Visingsö utformades av arkitekten professor Ove Hidemark. Orgeln har 15 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
I anslutning till klosterkyrkan ligger en kyrkogård. Här ligger bl.a. arkitekten och slottsbyggmästaren Arendt de Roy begravd och gratialister (f.d. soldater) som bodde i Krigsmanshuset begravda. Det finns så klart väldigt många mer, men det var dessa grav-/minnesstenar som jag hann se när jag gick bort en liten bit på kyrkogården för att kunna ta en bild på kyrkan. Det är inte alla i sällskapet som uppskattar att gå omkring och på en kyrkogård och läsa på gravstenar. Och jag hade redan tillbringat en ganska lång tid inne i klosterkyrkan.
Jag kan verkligen rekommendera ett besök i Vadstena klosterkyrka. Det är en kyrka som jag gärna gör flera återbesök till. Här finns så mycket att se och upptäcka. Och visste du att Vadstena klosterkyrka är Sveriges fjärde största kyrka?
Hitta hit: Lasarettsgatan 5 i centrala Vadstena.
