DRAGSMARKS KLOSTER

Dragsmarks kloster, eller Marieskogs kloster som det också kallas, anlades under kung Haakon Haakonsons (1204-1263) regering, 1217-1263 (när Bohuslän var norskt). Det blev ett av de rikaste och mest ansedda klostren i landet, men tiderna förändrades och klostret skulle komma att upplösas. Dess storhetstid varade i nästan 250 år. I ett kungligt brev daterat 1610, beordrades att sten skulle föras härifrån till Bohus fästning; byggnaderna försvann, men nattvardskärlen från 1200-talet blev kvar och finns nu i Dragsmarks kyrka, alldeles i närheten av klosterruinen.

Klostret anlades av premonstratenserna, en orden grundad i Prèmontré i Frankrike. De kom till Norden i mitten av 1100-talet. De första klosterbröderna i Dragsmark kom från Börglumsklostret, ca 5 km öster om Lökken, i Danmark.

Klostret invigdes till heliga Marias ära och kallades Monasterio de Silvae S. Maria.

Premonstratenserna levde efter den helige Augustinus regler och bar vita dräkter, de kallas därför också för vitbröder. Under mottot ”redo för varje gott verk” ägnade sig åt mission och undervisning. Det stilla klosterlivet stod i bakgrunden. En akademi inrättades för den tidens adliga ungdomar dit de skickades för att inhämta kunskap och bildning. Bland dess välgörare fanns kung Magnus Eriksson och hans gemål samt drottning Dorotea. Skolan ska ha varit belägen vid Hultås på Bokenäset och var under senare medeltid ett prästseminarium.

I det dåtida Norge var Dragsmarks kloster en verksamhet med inflytande och stora jordegendomar. Klostret var litet men nådde tidigt en viss glans och välmåga, mycket tack vare goda och nära kontakter med konventen i Frankrike och Tyskland. Bygden kring Dragsmark var under medeltiden ett kulturcentrum med klostret som medelpunkt för andlighet, bildning och kultur.

Lekbröderna hade hand om jordbruk, hantverk och, som i Dragsmark, även visst skeppsbyggeri. Vid sidan av jordbruket var bl.a. fraktfart och fiske en viktig inkomstkälla. Klostret deltog aktivt i sillfisket och exporterade sina fångster, dels med egna fartyg, dels med Hansans, till England och Rehnländerna.

Dragsmarks kloster hyste många välgörare som med sin givmildhet tjänade klostret. I gengäld lästes mässor för deras själar. Vem önskade inte en plats i himmelriket? Om inte villkoret hölls, att man läste mässa för deras själar, kunde givaren återkalla donationen. Donationer, arrenden och testamenten skapade ett kloster utan dess like i landet.

I början av 1500-talet utsågs en administrator för klostret och förvaltningen av det gick bröderna ur händerna. Klostret och klosterkyrkan förfaller under 1500-talet och redan under slutet av århundradet var klosterkyrkan oanvändbar för gudstjänstbruk. 1533 öppnades portarna för världen, de bröder som önskade fick lämna Dragsmark och klostrets egendomar föll i kronans händer.

Premonstratensmunkarnas tid är för längesedan förbi i Dragsmark, men orden blomstrar fortfarande i många länder. Närmast är Danmark med församlingspräster som verkar i enlighet med ordens medeltida uppdrag.

Det finns inte mycket kvar av det forna klostret här på Bokenäset. Endast en ca 1-1,5 meter hög ruin är kvar med murar till klosterkyrkan samt anslutande murar till en nästan kvadratisk byggnad och ett smalt genomgångsrum mellan kyrkan och denna.

1879 gjordes den hittills enda mer omfattande utgrävningarna av klostret av Wilhelm Berg. Den genomfördes på initiativ av Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening.

Endast en liten del av klostret undersöktes – Kapitelsalen och kyrkan. Klostrets övriga byggnader är tämligen okända, undantaget är en snedställd byggnad i väster. För att skapa en ungefärlig bild av Dragsmark får man jämföra med andra samtida kloster.

Troligen bestod klostret av fyra längor som omgav en öppen, fyrsidig, klostergård odlad med medicinalväxter och blommor. Från en pelargång kunde man njuta av dess väldoft.

Den norra längan var kyrkan – Mariakyrkan, och i den östra fanns kapitelsalen och biblioteket. På dess övervåning låg korherrarnas sovsalar. Den södra längan rymde köket och matsalen och den västra, snedställda, var lekbrödernas.

Av Bergs undersökningar framgår det att klosterkyrkan var en enskeppig kyrka byggd i tuktad gråsten i skalmursteknik med murar som var 1,5 meter tjocka. Kyrkans längd var 22,6 meter med en bredd på 13,5 meter och en höjd på ca 25 meter. Kyrkan var välvd med två kvadratiska kryssvalv, stötta på på sex stycken murpelare.

Namnet Dragsmark har troligen anknytning till samfärdsel på vattenvägar. Båtarna var tvungna att dras (dragas) över grunda och smala vattendrag på näset mellan Gullmarn och Koljefjorden. Forskare härleder namnet till drake, dvs. skepp.

Den medeltida balladen om riddaren Axel Tordssons och Valborgs kärlekshistoria har förlagts till Dragsmarks kloster. Visan kallas ”Visan om Axel Tordssons och sköna Valborg Ingemarsdotter”. Berättelsen handlar om hur Axel och Valborg förälskar sig i varandra redan som barn, men hur kyrkan hindrar deras giftermål då de är dopsyskon.

En annan medeltida sägen är den om draken i Skåleberget ovanför Dragsmarks kyrka. Draken ruvade på en silverskatt, men som flydde när klostret byggdes. Han lämnade dock kvar skatten, som ingen ännu har hittat…

Murresterna restaurerades år 1930. Restaureringen blev kritiserad för sitt någorlunda hårdhänta genomförande så 1934 gjordes en i viss mån återställande och kompletterande konservering.

Dragsmarks kloster ligger på privat mark, med boende runtomkring. Tänk på att att visa hänsyn, parkera på angiven plats och skräpa inte ner när du besöker ruinen efter klostret.

Hitta hit: Strax efter Bokenäs gamla kyrka (om du kommer från Uddevallahållet), sväng av från 161 och kör mot Grundsund och Fiskebäckskil. Efter ca 3 km är det skyltat mot Dragsmarks klosterruin.