Öster om landsvägen vid Vrångstad gravfält ligger en berghäll med hällristningar: ett skepp, en fyrhjulig vagn fler 25 skålgropar. Att kalla skålgropar för hällristningar kanske kan vara missvisande, eftersom bilderna snarare är knackade in i berget med hjälp av en sten.
De flesta av Bohusläns hällristningar är gjorda under bronsåldern, ca 1800 f.Kr. – 500 e.Kr., men det finns ristningar som är både äldre och yngre. Hällristningarna kan ses som en spegling av bronsålderns föreställningsvärld, snarare än scener ur vardagslivet.
Skeppet är 165 cm långt och är avbildat från sidan. Långt ifrån alla hällristningar går att datera, men skeppsbilder kan oftast tidsbestämmas genom jämförelser med skeppsavbildningar på daterade bronsföremål. Skeppet på hällen kan således dateras till bronsålderns mitt, ungefär 1000 f.Kr. Bronsålderns båtar var kanotliknande farkoster som kunde användas för fiske och handelsresor.
Vagnen på hällen har fyra hjul med en skålgrop som markerar navet i mitten. Vagnar av den här typen ristades från och med bronsålderns mitt. Det innebär att vagnen och skeppet kan vara ristade samtidigt. De första fyrhjuliga vagnarna har förmodligen importerats till Skandinavien från Centraleuropa.
De vanligaste hällristningsmotiven i Bohuslän är skålgropar. De förekom redan på stenåldern och man fortsätter att göra dem långt efter att hällristningstraditionen dött ut. Skålgropen är också den symbol som är svårast att tolka. Den finns som enskilt motiv, i grupper med andra skålgropar eller som här som en del av en större hällristning. Skålgroparnas betydelse varierade förmodligen beroende på när de gjordes, var de gjordes eller vem som gjort dem.
Hitta hit: ”Mellan” väg 174 (Gerlesborg) och väg 163 (Kville). Det finns parkering vid Vrångstads gravfält på andra sidan vägen om hällristningarna.
