Tomten där biskopsgården ligger har gamla anor. Fastigheten inköptes 1654 genom superintendent Sven Elfdalius av stadens borgmästare Henrik Kolthoff. Vid stadsbranden 1719 ödelades gården, och ersattes a en liten rödmålad timmerbyggnad. Detta hus förstördes i sin tur i en ny stadsbrand 1752. Ett provisoriskt boställe med torvtäckt restes därefter på tomtens sydvästra hörn. Den nuvarande biskopsgården upptimrades under slutet av 1770-talet, troligen efter ritningar upprättade av domkyrkobyggmästare Christian Haller.
Dagens ljusa panelade fasad härrör från en renovering 1997, då äldre kulörer från 1800-talets senare hälft återskapades. Skifferplattorna på taket är från stenbrotten i Glava, sydväst om Arvika. Taket är ursprungligt och ligger på gammaldags vis på ett underlag av näver. Under huset finns välvda källare bevarade.
Byggnaden har en tämligen orörd rumsindelning där den nedre våningen utgör biskopens tjänstebostad, medan den övre delen i huvudsak består av representationsrum. I ett av dessa rum skapade J A Eklund (biskop 1907-1938) den kända psalmen ”Fädernas kyrka”.
Det intilliggande grönmålade stallet härrör från slutet av 1800-talet. Gårdshuset i tegel är från sekelskiftet 1900, och inrymmer på övervåningen en bostad samt i nedre plan garage och brygghus.
Vid den stora stadsbranden 2 juli 1865 ödelades i stort sett samtliga byggnader i Karlstad. Biskopsgården klarade sig dock oskadd. Gårdens stora träd hölls under eftermiddagen våta av det regn som då föll, och brandens gnistor och lågor kunde inte slå igenom lövverken. På en av de stora almarna i söder syns ännu spår efter branden.
Biskopsgården utgör idag en av Karlstads äldsta byggnadsverk, och har en betydelsefull roll i förståelse för hur den gamla trästaden såg ut.
Biskopsgården som är förklarat byggnadsminne är fortfarande biskopen i Karlstad stifts tjänstebostad.
Hitta hit: Västra Torggatan i Karlstad, ”snett mittemot” Bibliotekshuset.
