KÄRNAN, Helsingborg

Någon gång vid 1100-talets mitt uppfördes ett högt försvarstorn på landborgen intill den framväxande staden Helsingborg. Initiativtagare till den runda sandstenskastalen var sannolikt den danske kungen Valdemar den store. Till denna kungaborg byggdes även en rundkyrka och en palatsbyggnad. Denna borg revs i början av 1300-talet då kung Erik Menved beslutade att nytt, modernare torn av tegel skulle byggas.

Detta torn, Kärnan, uppfördes under 1310-talet och stod färdigt omkring 1320. Det kom därefter att fungera både som vakt- och försvarstorn liksom bostad åt kungen och hans ståthållare. Helsingborg och Skåne var under hela medeltiden en del av Danmark, förutom 1332-1360 då Skåne tillhörde den svenske kungen Magnus Eriksson. Utanför Kärnan finns det idag en markering som visar var det tidigare rundtornet stått.

Med sitt strategiska läge var Helsingborgs slott Danmarks starkaste fäste i Skåne under lång tid. Under flera hundra år utkämpades kring mellan Danmark och Sverige. Helsingborgs slott och Kärnan ändrade också karaktär med tiden, byggdes om och renoverades.

När Skåne blivit svenskt 1658 beslutades det att ringmuren runt Helsingborgs slott skulle ersättas med vallgravar och bastioner. Dessa fick dock ett kortvarigt liv. Efter ytterligare krig mot Danmark beslutade Karl XI på 1680-talet att Helsingborgs befästningar skulle rivas för att danskarna inte skulle få fäste i staden igen.

Kärnan fick dock stå kvar och 1741 tog Helsingborgs stad över ägandet av byggnaden. Tornet tjänade då endast som sjömärke, och under nästan 200 år fick byggnaden förfalla. Först i slutet av 1800-talet beslutade Helsingborgs stad att restaurera Kärnan och återställa tornet i det som antogs vara dess ursprungliga skick. Restaureringen avslutades 1894.

Kärnan är ca 35 meter högt och indelat i nio våningsplan, varav sju är medeltida. Dess murar är upp till 4,5 meter tjocka. Ursprungligen fanns sju våningar, men efter en brand vid 1300-talets mitt byggdes Kärnan om. Fyra våningsplan slogs samman till två. I byggnadens yttre murverk finns s.k. bomhål synliga i jämna rader. Dessa rader är hål efter byggnadsställningar. Dessa visar också att det vid flera tillfällen har varit uppehåll i byggandet.

Med de solida tegelmurarna och den högt placerade ingången var Kärnan nästan omöjlig att inta. Ofta valde angripare istället att belägra Helsingborgs slott, för att på så vis försöka svälta ut besättningen. för de belägrade var det därför viktigt med egen vattenförsörjning och ett gediget mat- och vedförråd innanför murarna. Resterna efter en brunn finns strax utanför tornet. På 1500-talet uppfördes en extra skyddsmur, en s.k. mantelmur, som extra skydd runt Kärnan. Grunden efter denna finns fortfarande kvar.

Från takterrassen är det lätt att förstå Kärnan och Helsingborgs slotts strategiska läge och betydelse. Härifrån kan man nämligen blicka ut över hela Helsingborg, Öresund och den danska kusten. På riktigt klara dagar dagar kan man faktiskt se hela vägen till Öresundsbron. Det är lätt att förstå att det här är ett av Helsingborgs mest populära besöksmål.

Om du, likt jag, är i Helsingborg vid en tid då Kärnan inte är öppen, så har man en härlig utsikt över staden även från Slottshagsparken intill Kärnan. När jag var i Helsingborg sist gång så var jag där i jobbet och hade ingen möjlighet att gå in i och upp i tornet, men jag kunde ta mig en liten närmare titt på Kärnan utifrån i samband med en morgonpromenad. Jag kan varmt rekommendera ett besök i Kärnan om du har möjlighet.

Kärnan är förklarat byggnadsminne sedan den 16 januari 1967.

Hitta hit: Kärnan är beläget i den vackra Slottshagsparken ovanför Terrasstrapporna. Trapporna leder upp till parken från Stortorget i centrala Helsingborg.