
Jacob Hansens gård ligger på Norra Strandgatan, vid Tycho Braheplatsen, i Helsingborg. Huset uppfördes 1641 av köpmannen och rådmannen Jacob Hansen och hans hustru Inger Mogensdatter. Huset är förutom Kärnan Helsingborgs äldsta profana hus. Det är ett av få hus som överlevde den skövling som danska armén utförde 1679 i samband med Skånska kriget (1676-1679) i Helsingborg för att stärka stadens förstärkningar.
Huset är den enda kvarvarande byggnaden till den gård som då omfattade hela det nuvarande kvarteret Sockerbruket, mellan Norra Storgatan, Långvinkelgatan, Kullagatan och Hästmöllegränden.
Huset var gårdens huvudbyggnad och familjens bostadshus och ger en bra bild av hur hus i 1600-talets Helsingborg såg ut. Det täcker hela den östra sidan av kvarteret, medan gårdens övriga byggnader, som inte längre finns kvar.
Huset är två våningar högt med en överkragad ovanvåning som vilar på skulpterade konsoler. Det är byggt i korsvirke med rödmåligt tegel i facken. Huset har ett högt sadeltak klätt i rödgultflammigt taktegel. Fönstren utgörs av bruna tätspröjsade mittpostfönster.
Huset har mot Norra Storgatan två välvda portar. Över huvudportalen står en inskription i överstycket som lyder: ”O DOMINE BENEDIC DOMVM ISTA ET OMNES HABITATES EA, IACOB HANSEN INGER MOGENSDAT ANNO 1641”.
Den södra delen av huvudbyggnaden utgjordes av kök medan den norra användes som handelsbod, men även som apotek en kort tid efter 1683. På den övre våningen fanns tre större salar, där vissa av dem hade små tillhörande kammare.

Gården skadades något under Horns krig (1644-1646), men huset kunde återställas.
Jacob Hansen dog 1652 och när Inger Mogensdatter dog 1660 övertogs gården av svärsonen, handelsmannen Svend Pihl. Under Pihls tid som ägare av gården tillbringade Ulrika Eleonora, Karl XI:s blivande gemål, en tid i huset på sin överresa från Danmark.
1726 köpte prästen Jöns Röbeck gården för att använda den som prästgård. Under 1700-talets senare hälft verkar gården ha haft flera olika ägare och ändrat utseende ett flertal gånger.
1814 köptes tomten av major G M Grahn och handelsmannen Jonas Mejsner, som startade ett mindre sockerbruk i längan mot Långvinkelsgatan, vilken dock lades ner efter endast tre år. En ny ägare, vid namn Christoffer d’Aubigné, startade däremot om verksamheten i större skala. Ett fyravånings korsvirkeshus uppfördes där den nedersta våningen användes för torkugnen med tillhörande magasin och packbodar. På de tre övre våningarna fanns torkloft. Byggnaden stod klar fram till 1930, då kvarteret fick sitt nuvarande utseende.
1855 uppförde den dåvarande ägaren ägaren, handlanden S G Malmberg en flygel i söder, mot Hästmöllegränden, i gulflammigt tegel i två våningar med bruna mittpostfönster i båda våningarna.
Den 29 januari 1914 köptes gården, utom sockerbruket, av grosshandlare Axel Hammarlund, som sålde gården redan den 11 juni samma år till Helsingborgs stad för en summa av 18 000 kronor.
1929-1930 restaurerades huset under ledning av Gustaf W Widemark till dagens utseende. I samband med denna restaurering uppfördes den röda flygeln i rödbrunt putsat tegel utmed Nedre Långvinkelsgatan.
Jacob Hansens hus blev förklarat byggnadsminne den 16 januari 1967.
Idag är Jacob Hansens hus konferens- och festlokaler och i Blå salen och Röda rummet kan man beundra målaren Hugo Gehlins takmålningar som beskriver Helsingborgs historia och husets olika ägare.
Hitta hit: Vid Tycho Braheplatsen i centrala Helsingborg.