Halmstads slott byggdes då Halmstad ännu var danskt. Byggherre var Kristian IV som lät anlägga flera städer, slott och befästningar – däribland Halmstads slott. Slottet stod kvar 1615 och bestod av fyra flyglar runt en stensatt borggård.
Södra flygeln med det höga tornet disponerade kungen och länsmannen över Halland. I östra flygeln, närmast Nissan, låg slottskyrkan och några förråd. Västra och norra flyglarnas markplan rymde bostäder för tjänstefolk samt kök, brygghus och mjölkhus. Porttornet i norra flygeln var entré – precis som idag.
Kungen och hans länsman hade en gård här, ”Halmstad gaard”, redan innan slottet byggdes. Naturstenen som syns tydligt i norra flygelns yttermur kan härröra från denna gård.
Slottet ritades förmodligen av kungens arkitekt Hans van Steenwinckel den äldre. Han avled innan bygget påbörjades och kollegan Willum Corneliusson fick ta över. Stilen kallas för Kristian IV-renässans – utmärkande för den stilen är det höga smala tornet med sin sirliga huv. Kungen använde slottet vid sina inspektionsresor och för avkoppling.
Halland och Halmstads slott tillföll Sverige med freden i Brömsebro 1645. Sedan dess har länsförvaltningen och landshövdingeresidenset varit inrymt här.
Omkring 1780 skedde stora ombyggnader av slottet, bland annat ändrades takfallen på södra och västra flygeln. Östra flygeln höjdes och blev sädesmagasin. Tegelfasaderna putsades och färgades gula. Vid sekelskiftet 1900 byggdes östra flygeln om igen, fick tre våningar och sitt nuvarande utseende. På 1930-talet tillkom tegelmuren runt trädgården och under andra världskriget byggdes där ett skyddsrum. 1997-1998 återfick fasaderna sin ursprungliga röda nyans.
I drabantrummet i den norra flygeln finns en uppsatt relief som föreställer Halmstads belägring år 1563 i det skede, då den svenske kungen Erik XIV:s belägrande trupper fördrivs av danskarna under Fredrik II. Originalreliefen finns på Fredrik II:s gravmonument från 1598 i Roskilde domkyrka.
Drabantrummet är det enda rummet i slottet som fått behålla sin ålderdomliga prägel genom tiderna. Ingången var dock tidigare från gården, där fönstret nu sitter. Öppningen mot portgenomgången är upptagen senare. Dekorationen är återställd med ledning av bevarade målningsrester från 1600-talet.
1920-1935 kom slottet att spela en stor roll i modern svensk konsthistoria. Den dåvarande landshövdingen Axel Mörners son Stellan var en av sex medlemmar i Halmstadgruppen, en erkänd konstnärsgrupp som representerade den kontinentala surrealismen i Sverige. Stellan Mörner och Esaias Thorén tilläts dekorera stora salongen med tio stycken 1700-talsinspirerade väggmålningar föreställande gudinnor. De symboliserar de romerska dygderna; hoppet, lyckan, troheten, kyskheten, måttligheten, kärleken, rättvisan, styrkan, sanningen och klokheten. Under 1960-talet tapetserades målningarna över men ett parti runt en dörr togs fram på nytt 1975.
Statens fastighetsverk beslutade hösten 2000 att restaurera salongen. Det visade sig att väggmålningarna fanns kvar under tapeterna och var i förhållandevis gott skick. Väggmålningarna konserverades av målarmästaren Per Torstensson. Samtidigt gjordes en genomgripande renovering och komplettering av den lösa inredningen av Statens fastighetsverks inredningsarkitekt Carita Kull. Våren 2001 var restaureringen klar.
Halmstads slott är en del av vårt gemensamma ägda kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk och är sedan 25 januari 2935 statligt byggnadsminne.
Hitta hit: Aschebergsgatan 1, Halmstad
