KARLSBORGS FÄSTNING

Den skulle ta tio år att bygga, men det hann gå 90 år innan Karlsborgs fästning förklarades färdig 1909. Och då var fästningen redan omodern.

Idén till denna kolossala fästning mitt inne i landet fördes fram sedan Sverige förlorat Finland till Ryssland i kriget 1808-1809. Förlusten innebar att Rysslands gräns kom betydligt närmare Stockholm. Därför organiserade Sverige om försvaret och koncentrerade det till ett antal fästningar inne i landet.

Till Karlsborgs fästning, eller Vanäs fästning som den ursprungligen hette, skulle kungafamiljen och regeringen flyttas i händelse av krig. Även landets guldreserv skulle förvaras i fästningen i fästningen vid orostider, vilket också skedde under krigsåren 1939-1942.

Det var Baltzar von Platen, Göta Kanals initiativtagare, som föreslog platsen för fästningen i nära anslutning till kanalen som då höll på att byggas. Lägets goda transportmöjligheter bidrog alltså till att Carl XIV Johan år 1819 beslutade fästningens placering på Vanäs udde i Vättern.

General Bengt Erland Franc-Sparre, chef för ingenjörskåren, fick i uppdrag att utarbeta den första planen för Karlsborg.

Byggnadsarbetet utfördes främst av yrkesmän som stenhuggare och timmermän, men också av lantarbetare, soldater och fångar. Tidvis var 3 000 arbetare sysselsatta. Bl.a. schaktades en volym motsvarande två egyptiska pyramider och formades som vallar.

Karlsborg skulle helt enkelt fungera som Sveriges reservhuvudstad och innanför vallarna växte en stad upp efter civila förebilder med bostäder, sjukhus och verkstäder. Redan på 1820-talet tillkom gatunätet som ligger till grund för bebyggelsen på fästningsområdet. Alléer planterades och vissa gator fick efter hand karaktärer av esplanader. I händelse av krig skulle även riksdagen flytta till Karlsborg, och den kyrka som byggdes i slutvärnets mitt skulle också kunna användas som riksdagens plenisal.

Arbetschefen, fortifikationslöjtnant Johan Kleen, fick 1833 i uppdrag att resa ut i Europa och studera modern befästningskonst. Kleen utarbetade ett förslag som utgick från likartade fästningsprojekt i Posen och Ingolstadt i Preussen. Han blev också upphovsman till Karlsborgs mest monumentala byggnadsverk, det 678 meter långa slutvärnet, som byggdes åren 1844-1866. Det är en av Europas längsta uppvärmda byggnader.

Fronten mot söder byggdes av massiva kalkstensblock som ansågs stå emot den tidens artillerield, medan fasaden in mot fästningsstaden fick en mer civil utformning i tegel med stora fönster. Från slutvärnets 287 skottgluggar kunde området söder om vallarna beskjutas.

Efter att slutvärnet var färdigbyggt 1866 fortsatte arbetet med byggnader innanför vallarna. Persedelförrådet och proviantförrådet uppfördes under 1870-talet och bostäder för befälen, stall, ridhus och garnisonssjukhus under senare delen av seklet.

Man brukar säga att Karlsborgs fästning var färdigbyggt omkring 1909, även om flera funktioner tillkom senare.

Det dominerande truppslaget på fästningen i fredstid under 1800-talet var artilleriet. I händelse av krig skulle bemanningen förstärkas med uppemot 4 000 infanterisoldater.

Fästningens långa byggnadstid gjorde att den blev omodern innan den blev klar. I takt med artilleriets effektivitet förbättrades, erbjöd inte längre de tjocka kalkstensmurarna ett fullgott skydd. Med järnvägarna och motoriserade vägtransporter blev det också möjligt att snabbt förflytta stora arméförband på land, varför inte eller centralförsvarstanken längre var aktuell.

1925 togs ett riksdagsbeslut att Karlsborg upphörde vara en krigsfästning, men dess funktion som centralt förråd och utbildningsplats fortsatte. Under andra världskriget förvarades riksbankens guldreserv i slutvärnets valv, totalt 141 ton.

Fästningsområdet är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. 1994 övergick förvaltningen av Karlsborgs fästning till Statens Fastighetsverk.

Idag är Karlsborgs fästning ett stort besöksmål som passar för hela familjen. Här väntar äventyret oavsett ålder! Karlsborgs fästning är öppen alla dagar, dygnet runt, året runt. Och det kostar inget att gå in på fästningen. Här finns butiker, kaféer, museum och flera fästningsturer – Historiska äventyrsturen, Jakten på den försvunna guldreserven och Lilla guldjakten för de allra minsta. Eller gör som jag, ladda ner appen Karlsborgs fästning och följ turen som finns där.

Fästningen används än idag för för militär verksamhet så det finns platser som man inte kan besöka och det kan även råda fotoförbud, men det finns även ett flertal bostadshus och lägenheter som bebos av civila. Jag hoppas att jag inte har fotograferat något som jag inte får.

Det första jag möttes av efter promenaden från bussen var en liten vaktkur, men jag behövde inte anmäla min ankomst och det kändes bra.

Jag promenerade först lite utanför murarna, i verkstadsområdet. Det var byggt som en kuliss så att fienden skulle luras att tro att fästningen var starkare än den var. Det som på håll liknande kanontorn var ett rustningsförråd och ett vattenverk. ”Stridsledningsplatsen” var en slangtork. Här låg också en av fästningens två lossningsplatser. Vid Stenbryggan lossades kalksten som skeppats hit från Borghamns stenbrott på andra sidan Vättern.

I verkstadsområdet bearbetades materialet som användes i fästningsbygget. Järnet bearbetades i en smedja och kalkstenen höggs till innan den kördes ut på tillfälliga järnvägar till byggplatserna. I en kalkugn tillverkades kalkbruk att mura med.

På 1880- och 1890-talen tillkom fler byggnader, till exempel slangtornet med sprutbod, Stallgården med bostadshus, Kasernvårdsbyggnaden där det fanns verkstäder för vård av kasernens byggnader, inventarier, övningsfält, skjutbanor etc och en virkestork.

Gula villan byggdes 1898 som kasern för Göta ingenjörsbataljon. Idag är Gula villan Bed & Breakfast och vandrarhem.

När man står framför Götiska valvet möts man av en stor kalkstensportal i nygotisk stil. Den utgör huvudporten mot samhället utanför fästningen. Grundstenen lades av Carl XIV Johan, med en murslev av silver år 1832. Porten pryds Carl XIV Johans namnchiffer. På den inre fasaden, mot fästningssidan, finns en stentavla som minner om att namnet samtidigt ändrades från Vanäs till Carlsborgs fästning.

Karlsborgs fästning omges av ca fem kilometer långa vallar som är försedda med 2,7 meter höga stormgaller, vilket skulle göra fästningen ointaglig. Det tog tre år för tio smeder att tillverka gallret medan vallarna tog hela 20 år att färdigställa. Material till vallarna fick man genom att marknivån sänktes ca 1,5 meter, med handgrävning!

Det var vallmästarna som skötte vallarna, och parkerna på fästningen. Att slå vallarnas gräs var inte helt enkelt då endast handverktyg eller lie fungerade. Det torkade gräset räfsades ihop och blev vinterfoder åt hästar och kor som tillhörde regementet och fästningens invånare. Numera bränns vallarna under våren.

Den västra vallen är inte helt rak utan vinklad mot sjön. En av befästningskonstens viktigaste principer var flankeringen, att försvara utsidan av försvarsverket. Från två kaponjärer, som sticker ut framför vallen, kunde sidorna beskjutas med flankeringseld.

Garnisonshotellet – arméns högkvarter, stod färdigt 1884. Det ersatte då en nedbrunnen föregångare i trä. Det är ett av fästningens mest framträdande exempel på nyklassicistisk stil. Byggnaden fungerade som hotell för gästande högre befäl, men inrymde även officersmäss och matsalar. En trappa upp fanns den påkostade generalsvåningen med stor festsal, men också hotelldel med rum.

Under drygt 40 år, mellan 1920-1963, drevs också en butik i källaren som sålde blommor, frukt och grönsaker. Innehavaren gick under namnet ”Blomster-Kalle”.

Numer används huset som personalmatsal med officersmäss och festvåning i de övre planen.

Fortfikationshuset var det första hus som byggdes på fästningen 1819-1820 och innehöll från början expeditioner och ritkontor. Tittar man lite noggrannare så ser man att hela fortifikationsgården har en högre marknivå än övriga fästningen. Det beror troligen på att Fortifikationshuset påbörjades tidigt och därmed bidrog till att låsa marknivån i denna del. I det övriga fästningsområdet sänktes ju marken och de bortgrävda jordmassorna användes till att bygga vallarna.

Enligt ett kungligt beslut år 1838 inrättades ett salutorg på Karlsborgs fästning. Torghandeln bedrevs först på en stor plan framför Garnisonskyrkan, men den blev med tiden en olägenhet för militären. 1885 flyttades saluhandeln till Fästningstorget. På torget såldes ägg, blommor, kött, fisk, potatis, grönsaker, bär och frukt och mycket mer. Torghandeln lockade många och även långväga gäster besökte Fästningstorget. Det hände att man cyklade flera mil från grannstäderna för att handla på torget.

Kring torget uppstod en mängd olika verksamheter. Här har funnits bageri, kaféer, matsalar och ett flertal butiker med försäljning av livsmedel, frukt, grönsaker och blommor liksom kläder, skor, hattar, pappersvaror, porslin, tyger, sybehör och med tiden även frisör, järnhandel, bokhandel och radioaffär.

Vid torget ligger också Soldathemmet, ritat av Ernst Torulf och som kunde invigas 1921 efter en lång process eftersom byggnaden bekostades med donationer och insamlade medel. Soldathemsrörelsen hade växt fram i Sverige i slutet av 1800-talet och speglar det civila engagemang i soldaternas vardag med kyrkan som en viktig initiativtagare. Målet var att skapa alternativa fritidsmiljöer med kristen inriktning för soldaterna och soldathem byggdes på många platser runt om i landet. I Karlsborg valde man att uppföra ett relativt stort hus för att genom hyresintäkter få in pengar till verksamheten. Huset är därför utformat för att också inrymma en kommunal skola samt butikslokaler. Skolverksamheten bedrevs i byggnaden fram till 1943 och i huset har också funnits frisör, konditori, bageri, bokhandel, matvaruaffär och läskedryckstillverkning. Den stora salen var tidigare inredd till biograf och har senare byggts om till teatersalong. Jag passade på att äta lite lunch på Soldathemmet när jag besökte Karlsborgs fästning.

Tyghuset består av tre byggnader uppförda 1834-1842. Detta var fästningens viktigaste anläggningar. Detta var platsen där vapen och annan krigsmaterial förvarades. Då fästningen var centralförråd för hela armén fanns här ca 100 000 gevär och övrig utrustning här.

Slutvärnet utgör fästningens huvudförsvar och bildar en front tvärs över Vanäs udde. Det byggdes för att skydda samhället innanför vallarna och skulle fungera som ett hinder då det antogs att fienden anfalla från landsidan. Byggnadens utsida skyddas av en vallgrav, tunnlar, vallar och murar. Den 678 meter långa byggnaden tog mer än 20 år att bygga och kunde successivt börja användas under 1870-talet. Huset var även avsett som kasern och rymmer stora förläggningar. Det skulle också, som jag skrivit tidigare, fungera som krigstidssäte för regering och riksdag och hit kunde landets guldreserv föras i säkerhet vid orostider. Riksbanken disponerade lokaler här ända fram till 1980.

Här har även funnits en mångfald av verksamheter; markenteri, varmbadsanläggning med simbassäng, färskvattenbrunn, brevduvestation, rikstelefonstation, ställverk och elcentral, skrädderi och skomakarverkstad lilksom småbarnsskola och Jonssons diversehandel.

Sedan 1962 finns här Fästningsmuseet, mer om detta i ett separat inlägg.

Det har funnits en kyrka sedan 1830-talet på fästningen. 1869 kunde den nya Garnisonskyrkan i Slutvärnet invigas, mer om kyrkan kommer i ett separat inlägg.

De tre gula putshusen längs Befälsgatan uppfördes som officersbostäder i slutet av 1800-talet. Närmast Götiska valvet ligger Västra Befälsbyggnaden som byggdes 1877-1880 för Sappörbataljonens befäl. Intill den ligger den i stort sett identiska och jämngamla Mellersta befälsbyggnaden, avsedd för Artilleriets officerare. Längre ner på gatan (huset närmast i bild på bilden nedan) färdigställdes Östra befälsbyggnaden 1892 för Trängbataljonens befäl.

Lägenheternas storlek och standard var strikt fördelade efter militär grad och rang. Det fanns allt från stora paradvåningar för de högre befälen och deras familjer till enkelrum på vinden för de ogifta underofficerarna. 2012 och 2015 genomfördes omfattande renovering av de två äldsta husen.

Uppe på Östra vallen har man härlig vy över Vättern. På andra sidan sjön kan man se Omberg där kalkstenen bröts till fästningsbygget. Nedanför vallen låg tidigare en fest- och dansplats, men den försvann när Kronobageriet och Havremagasinet byggdes. Detta är ett av fyra havremagasin som Sverige uppförde som krigsmaktens proviantmagasin. I bageriet har det bakats åtskilliga miljoner bröd genom tiderna, såväl till manskapet på fästningen som till andra regementen. Bageriet lades ned 1961.

Fästningens första bageri tillkom redan 1819, men det nuvarande Kronobageriet uppfördes 1910-1913 och placerades av strategiska skäl intill Havremagasinet. Bageriet var för sin tid mycket modern och välutrustat med degknådningsmaskiner och sju stora ugnar.

Havremagasinet byggdes 1910-1913 och är ett sinnrikt konstruerat spannmålsmagasin. Via en komplex mekanik kan säden transporteras mellan våningsplanen för påfyllnad eller utlastning, men också för att styra torkning och fukthalt. Här finns också maskineri för krossning, vägning med mera. Havremagasinet kan rymma 1 500 ton havre.

Nedanför vallen finns även bland annat Gjuthuset som uppfördes som kasern för artillerihantverkare 1836-1842 och var ett experimentbygge med en stomme av kalkbruk och sten som göts i formar av trä och den gamla kyrkan som uppfördes 1839-1840 och fungerade även som exercishus. Det upphörde som som kyrka när den nya kyrkan stod klart i slutvärnet.

Förvaltarbostäderna vid Västra Vallgatan byggdes på 1820- och 1830-talen och har varit tjänstebostäder.

Minör-, och Stubinhusen är två små tegelhus byggda 1892-1894 som utbildningslokaler för Sappör- och Ingenjörsbataljonen. Sappör är en äldre benämning som närmast motsvara ingenjörsoldat. Minör kallades en soldat som utförde sprängtekniska uppdrag.

Minörskolan är byggnaden närmast vägen med särpräglad fasadsmyckning. Minörskolan inrymde lektionssal, laboratorium och expedition. Byggnaden ritades av arkitekt Ernst Josephson, en välkänd arkitekt för bland annat ett stort antal militära kasernbyggnader i hela landet. Fasadens medeltidsromantiska utformning med trappstegsgavlar, entréportal och småspröjsade fönster visar ett tidstypiskt val av historisk stil. Byggnadens detaljer vittnar om ett påkostat och hantverksskickligt utförande.

Stubinhuset uppfördes 1894 för tillverkning av knallstubin. Den lilla fabriksbyggnaden inrymde satsspinningsrum, torkrum, flätningsrum, expedition, eldningsrum samt förvaringsrum för knallkvicksilver.

Kommendanthuset var det första stora stenhuset på fästningen. Det byggdes mellan 1831 och 1838. Byggnaden var avsedd som ett konvalescenthus till ett sjukhus som aldrig byggdes. Istället användes detta hus som fästningens sjukhus ett fyrtiotal år, tills Garnisonssjukhuset på Vanäs udde byggdes. Här har också funnits bostäder för läkare och annan personal, pastorsexpedition och telegrafstation. Huset har fått sitt namn av att kommendanten på fästningen hade sin bostad här fram till slutet av 1860-talet.

Byggnadsstilen är empir, eller Karl Johan-stil, och kännetecknas av strama och enkla former. Husets arkitekt är inte känd men var troligen fortifikationsbefälhavaren Carl Meijer. Kommendanthuset är sedan 2002 ombyggt till civila bostäder.

Apotekshuset uppfördes 1873-1876 i två våningar plus en källar- och en vindsvåning. Byggnadens stil är nyklassicistisk och typisk för den tiden. Ovanför stenfoten av kalksten ser man murstenarna skjuta ut i en så kallad rusticering. På våningen ovanför dekorerades istället fasaden med rutor som ritades i putsen. Apotekets utsida är välbevarad, även fönster och dörrar är är ursprungliga.

Byggnaden inrättades med apotek, post- och telegrafkontor. Att telegrafera var det snabbaste sättet att sända meddelanden innan telefonen uppfanns. I huset fanns även lägenheter för föreståndarna. 1943 inrymdes en mäss (matsal) för underofficerare, sedan apoteket flyttat härifrån.

1984 omlokaliserades Livregementets husarer (K3) i Skövde hit till Karlsborg. Med dem följde Arméns underrättelseskola, som flyttade in i Apotekshuset sedan lokalerna byggts om. Skolan var kvar fram till våren 1998, då den avvecklades och verksamheten flyttades till FMUndSäkC i Uppsala. Sedan dess har huset bland annat använts av en sjukvårdsskola.

Det finns några byggnader som jag inte hann med den här gången, men det var nog inte sista gången jag var i Karlsborg.

Hitta hit: Befälsgatan i Karlsborg. Det är välskyltat till fästningen i Karlsborg.