Omkring år 1150 grundade cisterciensermunkar från Alvastra i Östergötland, ett kloster här i Varnhem. Det fanns en kyrka på platsen redan, men man valde att bygga en ny klosterkyrka på platsen. Den nya kyrkan började byggas i romansk stil, men skadades svårt i en brand 1234.
Den nya kyrkan uppfördes i unggotisk stil med koromgång och kapellkrans. Långhuset avdelades i olika kor för olika grupper.
Klosterkyrkan invigdes 1260 som Sveriges största kyrka. Enda kända byggherre efter branden är Birger jarl, och han har fått sin grav i kyrkan, framför lekbrödraaltaret.
Kyrkan blev gravplats för den ”Erikska” kungaätten och klostret gynnades med rika gåvor i mark och pengar som ersättning för de förnämligaste gravplatserna i kyrkan, i koret. Här ligger flera medeltida kungar begravda, t.ex. Knut Eriksson (död 1196), Erik Knutsson (död 1216) och Erik Eriksson ”den läspe och halte” (död 1250).
Kyrkan har eldhärjats flera gånger, bl.a. under Nordiska sjuårskriget på 1560-talet. Efter detta så förfaller kyrkan mer och mer.
I mitten av 1600-talet får greven och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie hela klosteranläggningen i gåva av drottning Kristina. Han gör då om hela kyrkan till en luthersk predikokyrka och De la Gardie låter uppföra ett familjemausoleum i kyrkan. Det är också nu som kyrkan får sin karaktäristiska exteriör. Övriga klosterbyggnader får dock fortfarande stå och förfalla.
Vid den senaste restaureringen, 1918-1923, återges kyrkan något av dess medeltida karaktär med korindelningar i olika nivåer.
Den som läst Arnböckerna, och/eller sett Arnfilmerna, vet att det är här som Arn placeras i kloster av sina föräldrar som oblat (barn i Guds tjänst). Detta som tack till herren som genom ett mirakel lät Arn återuppstå från döden.
Att besöka Varnhems klosterkyrka är som att gå på en upptäcktsfärd. Det finns hur mycket som helst att se och upptäcka.
Bland det första man ser när man kommer in i kyrkan är Lekbrödraaltaret (Heliga Korsets Altare) och en gravplats. Här, på den näst förnämsta platsen i Varnhems klosterkyrka, har de två första generationerna av den s.k. ”Bjälboätten” sin gravplats. Under en skulpterad gravhäll vilar Birger jarl (död 1266) tillsammans med sin son hertig Erik (död 1275) och sin andra hustru änkedrottning Mechtild (död 1288).
Enligt en muntlig tradition ligger Inge d.ä. (död omkring 1100) som tillhörde den Stenkilska ätten begravd här i Varnhems klosterkyrka. När jag googlade på Inge d.ä. och läste på Wikipedia står det att nya forskning visar att Inge d.ä. ligger begravd i Vreta klosterkyrka, men enligt Svenska kyrkans hemsida om Varnhems klosterkyrka, samt den lilla informationsfolder som jag fick i klosterkyrkan står det att det är här i Varnhem som han är begravd, och då väljer jag att tro på detta.
Predikstolen i kyrkan är från 1600-talet. Den är med sitt ljudtak och trappbalustrad utförd 1672-1673 av träsnidare Hans Hebel och bildhuggare George Baselaque. Predikstolen är utsmyckad med de sju dygderna, vars symboler bärs av grekiska kvinnor. De sju dygderna är: kärlek, tålamod, tro, hopp, sanning, rättvisa och mod.
Högt uppe på en pelare, under mittskeppets nordöstligaste valvribba, i närheten av predikstolen, finns en s.k. stiftarbild föreställandes Birger jarl i hertigkrona vid sidan av Kristus i törnekrona. Birger jarl har hårda, bestämda drag, som avslöjar en energisk och maktfullkomlig härskare. En stiftarbild är en framställning av en donator, och det är till mycket stor del tack vare Birger jarl som Varnhems klosterkyrka återuppfördes efter branden 1234.
Dopfunten, i sandsten, är daterad till 1200-talets senare del. Den stod ursprungligen i Skarke kyrka, som låg ca 700 m norr om klosterkyrkan, och som var församlingskyrka fram till 1566.
Det finns ytterligare en dopfunt i kyrkan, men jag vet inte när är den är ifrån.
I sakristian finns en medeltida piscina bevarad. En piscina är en uttömningsskål för nattvardskärlens sköljvatten.
Porta mortuorum, dödens port. Ända sedan medeltiden har de döda burits, och bärs fortfarande, ut till kyrkogården, via den här porten. Dock så är jag inte helt säker på att jag faktiskt fotat rätt port här.
I koromgången i kyrkan låg munkarnas bönekapell. på 1600-talet inreddes dessa bönekapell till minnesrum för de medeltida kungarna Knut Eriksson, Erik Knutsson, Erik den läspe och halte, Inge den äldre samt Birger jarl som alla är begravda här i kyrkan.
Som jag skrivit tidigare i inlägget så förlänades Magnus Gabriel De la Gardie Varnhems klosterkyrka och hela klosteranläggningen av drottning Kristina. I den De la Gardieska minneshallen finns det statyer som föreställer Magnus Gabriel De la Gardie (till höger) och fadern Jakob De la Gardie (till vänster). I gravkoret till höger ligger Magnus Gabriel (död 1686) och hans gemål Maria Euphrosyne av Pfalz-Zweibrücken (död 1687). I gravkoret till vänster ligger sonen Gustaf Adolf (död 1695) och hans hustru Elisabeth Oxenstierna (död 1726). I minneshallen hänger även de De la Gardieska begravningsvapnen och värdighetsfanorna.
Den vackra kormattan, ”Livsvandringen”, i kyrkan är tillverkad 1951 av Agda Österberg.
Högaltaret i kyrkan är från 1200-talet. Det har ovanliga kolonetter och en relikgömma. Altaruppsatsen är från 1600-talet och tillverkad av George Baselaque med Moses t.v. och Kristus t.h. som symboliserar Lag och Evangelium. Den har även änglar med lidandessymbolerna. Överst på altaruppsatsen ser man änglar med svetteduken och törnekronan och Kristus i mitten.
I kyrkan finns det kungastolar från 1600-talet. De tillverkades för Carl XI och Ulrika Eleonora.
Hitta hit: Varnhem ligger mellan Skövde och Skara, skyltat från rv 49.
