HESSENSTEINSKA HUSET, Stockholm

Hessensteinska huset är ett av Riddarholmens bäst bevarade 1600-talspalats. Det uppfördes i en brytningstid mellan olika byggnadsstilar av Bengt Oxenstierna.

Huvudbyggnadens arkitektur var influerad av tysk-nederländsk renässansstil med volutgavlar och sadeltak samt ett trapptorn som kröntes med en spira. När flyglarna byggdes på 1640-talet hade modet ändrats och förebilden kom från franska lantslott.

1731 köpte kung Fredrik I palatset och det fick då sin mest genomgripande inre ombyggnad. När det skulle byggas om var det sannolikt hovarkitekten Carl Hårleman som ledde arbetena, som pågick samtidigt med byggnadsarbetena vid Stockholms slott. Palatsets övervåning inreddes i rokoko.

Hessensteinska huset fick sitt namn efter att Fredrik I år 1743 hade skänkt palatset till sin mätress (älskarinna) Hedvig Taube som han utsåg till riksgrevinna von Hessenstein. Hon dog i barnsäng året därpå, nedast 29 år gammal, och hann inte flytta in i huset. Deras gemensamma söner, grevarna von Hessenstein ärvde huset, och hyrde ut det till höga ämbetsmän och politiker.

Hessensteinska huset bevarade sin funktion som adelspalats ända till 1830-talet, längst av alla husen på Riddarholmen. Några år därefter övergick det till Rikets ständer som inrättade Riksgäldskontoret här. Olika myndigheter har suttit i huset, men sedan 1965 finns Svea hovrätt här.

Det blev statligt byggnadsminne 1935.

Hitta hit: Birger Jarls torg 2, Stockholm

Om Jenny

Västgöte som numer bor i Småland. Gör små nedslag i historien här och där. Jag besöker lika gärna pampiga slott och herresäten och kyrkor som ruiner, gravfält och offentlig konst. Älskar att planera utflykter, men de spontana stoppen blir oftast de bästa.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *