När Gustav Bonde utsågs till riksskattmästare 1660 behövde familjen en ståndsmässig bostad för att markera sin samhällsställning. Tomten i nuvarande kvarteret Nemesis låg förnämligt mellan Riddarhustorget och Norrström.
Bygget påbörjades 1662 efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre och Jean de la Vallée. Uppförandet pågick i etapper fram till mitten av 1670-talet. Gustav Bonde avled 1667 och det var hans änka Anna Kristina Persdotter Natt och Dag som fick fullfölja bygget.
Reduktionen påverkade familjens ekonomi och palatset kom att hyras ut för olika ändamål. Bland hyresgästerna fanns bland annat Kungliga biblioteket och Svea hovrätt, som båda saknade lokaler efter slottsbranden 1697.
Bondeska palatset är ett tydligt exempel på hur utländska förebilder påverkade och utvecklade den svenska arkitekturen. Arkitekterna var starkt inspirerade av den franska barocken och renässansstilen. Palatsets fasad utsmyckades med pilastrar, festonger och romerska kejsarbilder. Koppartaket hade brant takfall och tornen var försedda med kupoler, vilka förstördes vid en brand 1710.
Bondeska palatset har sedan 1700-talet varit ämbetsbyggnad. Stockholms stad köpte palatset 1730, för att flytta rådhuset från Stortorget.
År 1753 drabbades huset av en häftig brand och det höga taket förstördes. Vid återuppbyggnaden höjdes huset med en våning och det nya taket blev ett tidsenligt lågt valmat tak. I samband med detta uppfördes flyglar, som fanns med redan på ursprungsritningarna. Även invändigt gjordes en del förändringar på 1850-talet som visar på dåtidens synsätt och smak när det gäller inredning och arkitektur.
Bondeska palatset har som rådhus bevittnat flera dramatiska händelser. Bland annat Anckarströms offentliga spöstraff efter mordet på Gustav III och den uppretade pöbelns lynchning av fältmarskalk Axel von Fersen den yngre 1810.
Under 1800-talet blev Bondeska palatset allt mer trångbott och det planerades länge för ett nytt rådhus. Först 1915 stod det nya rådhuset på Kungsholmen klart. Bondeska palatset fick därefter hysa diverse olika kommunala verksamheter och den anrika 1600-talsbyggnaden förföll allt mer.
1920 var huset så illa nedgånget att att man föreslog rivning av palatset. Lyckligtvis blev det aldrig så. Fasaden restaurerades omkring 1925 och återfick då sin vita färgsättning.
1948 övergick Bondeska palatset från stadens till statens ägo. En omfattande ombyggnad, med grundförstärkning av byte av fönster och omputsning av fasaden, genomfördes. Huset ändrades sedan även invändigt för att anpassas till sin nya hyresgäst. Av det nedgångna huset skapades en representativ och funktionell domstolsbyggnad under ledning av Ivar Tengbom. Huset är sedan dess Högsta domstolens säte. Till den bevarade helheten hör även Tengboms val av lös inredning som till stor del finns kvar än idag.
För att kunna följa dagens krav på säkerhet, teknik och tillgänglighet renoverades palatset 2002-2003.
Bondeska palatset är sedan 1949 klassificerat som statligt byggnadsminne och det förvaltas av Statens Fastighetsverk.
Hitta hit: Riddarhustorget 8, Stockholm
