Slottsskogen är en av Göteborgs största, äldsta och mest populära parker. För att göra en lång historia kort; här finns ett rikt växt- och djurliv, stora gräsytor för picknick och många promenadvägar för motion. Parken är med sina lekplatser, olika aktivitetsytor, utomhuspedagogik och en av Sveriges äldsta djurparker, en mötesplats året runt.
Vid mitt senaste besök i Slottsskogen, så ville jag se landskapsstugorna och syrran ville se sälarna i säldammen, så det var det vi fokuserade på, och det här inlägget kommer inte ”berätta” om och visa hela Slottsskogen, utan det vi besökte. Men, det kommer komma fler inlägg om Slottsskogen framöver, exakt när vet jag dock inte.
Området där Slottsskogen ligger har en lång historia. Parkens namn kommer från att platsen från början var den del av ett betydligt större område som tillhörde det kungliga gamla Älvsborgs slott. Marken kallades på den tiden för Älvsborgs Kungsladugårds ägor och bestod av beteshagar, slåtterängar, skog, hjorthägn och fruktträdgårdar som var till att försörja slottet.
År 1624 anhöll Göteborgs Stad hos kung Gustav II Adolf om rätten för allmänheten att vistas i Slottsskogen. Kungen beslutade att Göteborgs medelklass skulle få använda Slottsskogen för friluftsliv, så länge de inte jagade eller förstörde den grönskande omgivningen på något vis.
Med den nordiska naturen som utgångspunkt och inspiration från bland annat Skansen i Stockholm och Hyde Park i London, blev Slottsskogen år 1874 en riktig park med gräsmattor, slingrande gångstråk, djurpark, landskapsstugor och en dansbana, och parken blev tillgänglig för stadens alla invånare.
I Säldammen kan man se knubbsälar simma runt i bassängen och sola sig på klipporna. Jag minns inte hur många sälar det är, men tror det är fem stycken. Och jag vet inte vad det är, men här kan jag stå hur länge som helst och titta på dem. Man ser ett sälhuvud titta upp, den dyker och tittar sedan upp någon helt annan stans igen…
I Pingvinhägnet kan man se Humboldtpingviner, som i vilt tillstånd lever i stora kolonier längs med kusterna i Peru och Chile. Där är klimatet varmt under stora delar av året, men havet där man letar efter mat är mycket kallt. Och det är faktiskt så att många pingvinarter lever i varma områden.
Idag finns bara två svenska gåsraser kvar – Ölandsgås och Skånegås. De påminner om varandra men Ölandsgåsen är mindre och lättare och kan, till skillnad från Skånegåsen, ofta flyga. Visste du att alla tamgäss härstammar från den vilda grågåsen? Det visste inte jag förrän jag förberedde inför det här inlägget. Gåsen är faktiskt vår tidigaste tamfågel och vi har hållit gäss i Skandinavien i cirka 3 000 år. Nu var det ju ett tag sedan jag var i Slottsskogen (augusti 2025), och jag tänkte att jag kommer ju komma ihåg vilken gås det var vi såg, så jag behöver inte ta en bild av skylten. Men, nu är jag osäker. Jag tror dock att det var Ölandsgässen vi såg.
Mitt emot Stora dammen, i närheten av Säldammen, finns ett minnesmonument över August Kobb. Det är ingen slump att det är August Kobb som fått detta monument över sig. Kobb gjorde mycket för Slottsskogens tillkomst och utveckling. Han var ledamot av styrelsen för Slottsskogsparken från 1874, varav dess vice ordförande till 1890 och ordförande till 1901. Han kallas för ”Slottsskogens fader”. Konstnären bakom monumentet, en relief inhuggen i bergväggen, är Christian Eriksson (1858-1935).
I Slottsskogen finns många små och stora byggnader som haft olika funktioner genom tiderna. Några av byggnaderna finns kvar här för att påminna och lära oss om hur det kunde se ut förr i tiden.
Hallandsgården ligger i Slottsskogens östra del, del på kullen mellan Villa Belparc och Smålandsstugan. Gården kommer från Knipereds gård i norra Halland och har sedan slutet av 1700-talet bebotts av flera generationer stolsnickare. Hallandsgården kom till Slottsskogen 1946-1947 och har sedan dess varit en samlingspunkt för hallänningar i Göteborg.
På sluttningen, ner mot stora gräsplanen, mellan Stora och Lilla dammen, ligger Smålandsgården från 1700-talet. Stugan kommer ursprungligen från Skubbhult i Femsjö socken, sex mil öster om Falkenberg. År 1904 köptes den av Smålands Gille. Året därpå flyttades den till Slottsskogen och skänktes till Göteborgs stad. Till stugan hör också en visthusbod, ett getstall och en klockstapel.
Smålandsgillets damer och herrar har var sin sammankomst i stugan en gång i månaden, då man äter en bit mat, umgås och lyssnar på olika föredrag.
Smålandsgården har öppet för allmänheten vissa söndagar och då kan man titta på gamla möbler, bonadsmålningar och bruksföremål. När är Smålandsstugan öppen? Det sitter anslag vid grinden som talar om när stugan är öppen.
På den öppna platsen i närheten av landsskapsstugorna ligger Friluftskyrkan – ett grönt kyrkorum med altare i sten. I bakgrunden finns ett vackert träkors. Kyrkan ägs av Göteborgs stad och nyttjas av flera olika samfund, däribland Svenska kyrkan. Här hålls gudstjänst, mässor och nattvard med himlen som tak. Det är möjligt att boka Friluftskyrkan för dop eller kyrklig vigsel.
Dalslandsstugan ligger i sluttningen upp mot Malmgårdsplatån, i Slottsskogens nordöstra del. Den gråa byggnaden med vitmålade fönsterbågar byggdes 1827 i Steneby socken i Dalsland. Dalslands Gille köpte stugan på 1930-talet och den flyttades därefter till Göteborg och Slottsskogen.
Gillet arrangerar studiecirklar, kulturdagar och årstidsfester. Idag finns cirka 170 medlemmar och nya medlemmar är alltid välkomna.
Dalslandsstugan har öppet vissa söndagar för visning och servering. Då kan man dricka kaffe med ”klengås” en dalsländsk specialitet. I samband med Friluftskyrkans aktiviteter serveras kyrkan. När är Dalslandsstugan öppen? På anslagstavlan vid huset finns information om öppettider och olika aktiviteter.
Gräfsnäsgården är både landskapsstuga och föreningsgård och här pågår aktiviteter sju dagar i veckan. De äldsta delarna av Gräfsnäsgården härstammar från mitten av 1700-talet. Då låg gården, som från början var förvaltarbostad till Gräfsnäs slott, i Gräfsnäs vid sjön Anten i Västergötland. Gräfsnäsgården flyttades till Slottsskogen 1967.
Idag huserar Folkdansringen Göteborg, som tillhör riksorganisationen Svenska Folkdansringen. Som namnet säger handlar det mycket om folkdans, men slöjd, folkdräkt, folklig kultur med mera har lika stor del i verksamheten. Det mesta går hand i hand och man har möjlighet att ägna och utveckla sig i det man själv tycker är roligast. Gräfsnäsgården ”Gården” och det sentida tillbygget ”Annexet” används främst som träningslokal för distriktets elva föreningar, men även som bibliotek, dräktbutik, festlokal samt träningslokal för andra dansgrupper och spelmän. På sommaren brukar det även vankas dans på dansbanan som är en av många utåtriktade aktiviteter.
I Slottsskogen finns en gammal polisstation. Polisstationen ligger vid ett av parkens huvudstråk, i brynet mellan Gräfsnäsgården och Smålandsstugan. Huset byggdes i början av 1900-talet efter ritningar av arkitekt Emil Billing (1851-1915). Det hade två arrester, som användes fram till slutet av 1930-talet. De som hamnade här var oftast överförfriskade personer som fick sova ruset av sig i några timmar. Idag är huset polismuseum, om än ett litet sådant. Här finns uniformer, kaskar, svärd, batonger, handbojor, visselpipor och små leksakspolisbilar.
Nästa gång jag besöker Slottsskogen ska jag lägga betydligt mer tid och jag ska kolla in de övriga djuren i djurparken, Azaleadalen, vattentornet, Shorelinestenen och kanske käka på Villa Belparc.
Hitta hit: Det smidigaste sättet att ta sig till Slottsskogen är med kollektivtrafik. Jag brukar oftast hoppa av vid Linnéplatsen, men även Botaniska trädgården är alldeles vid Slottsskogen.
