Marinmuseum är världsarvets och Karlskronas självklara publikmagnet på Stumholmen sedan det öppnades i sin nuvarande byggnad 1997. Marinmuseum är Sveriges nationella museum för den svenska marinens historia, från 1522 fram till idag.
Grunden till museet lades redan 1752 när kung Adolf Fredrik instiftade flottans modellkammare där man främst samlade skeppsmodeller som framställdes av varje fartyg.
Åren 1953-1997 låg museet i det före detta Skeppsgossekasernen utanför örlogshamnen.
Museet är byggt på en 145 meter lång pir i anslutning till hamnbassängen vid Slup- och barkasskjulet. Runt piren ligger flera museala fartyg, bl.a. Sveriges sista fullriggare HMS Jarramas och minsveparen HMS Bremön.
Det jag främst minns från mitt första besök på Marinmuseum är galjonshallen med galjonsbilder från olika svenska örlogsfartyg och ubåtshallen med HMS Neptun och HMS Hajen – svenska flottans allra första ubåt. Men, det finns många andra intressanta utställningar på museet.
I september 2012 placerades ubåten HMS Neptun på land bredvid Marinmuseum. Drygt ett år senare stod Ubåtshallen med HMS Neptun och Sveriges första ubåt HMS Hajen klar. Runt de båda ubåtarna kan man följa ubåtsvapnets 110-åriga historia genom att ta del av personliga berättelser, händelser och spännande fenomen.
Vill man så får man gå in i HMS Neptun, vilket är en häftigt upplevelse. Men det är inget för den som inte gillar trånga utrymmen.
I utställningen Svenskt sjöförsvar under 500 år får man som namnet säger hänga med under det svenska sjöförsvaret från 1522 då den svenska flottan föds, till idag. Här får man möta olika personer genom århundradena, och man får även stifta bekantskap med marinens mångsidiga verksamhet idag.
Modellkammaren är Marinmuseums hjärta. Den grundades, som jag skrivit ovan, redan 1752 av dåvarande kungen Adolf Fredrik. Kungen ville att alla modeller som byggdes på varvet skulle sparas för framtiden. Modellerna var dåtidens sätt att prova egenskaper och tekniska lösningar hos olika konstruktioner innan började bygga den riktiga båten.
Utställningen Skepp & Folk – Örlogsstaden berättar om livet i Karlskrona förr och nu, från 1600-talet till nutid. Här får man möta människorna i och utanför skeppsbyggeriets kärna, i en stad som myllrade av liv och inslag från olika länder.
I utställningen Land i sikte berättas om äldre navigationskonst. Här visas navigationsinstrument från Marinmuseums och Sjöhistoriska museets samlingar, bl.a. ett astrolabium och den första handskrivna versionen av Petter Geddas sjöatlas från 1693.
Utställningen Herravälde skildrar de de stora sjöslag och krigsplaner som beskrivs i våra historieböcker. Man får även en inblick i hur sjömännen levde mellan 1500- och 1800-talen när de stora segelfartygen patrullerade Östersjön. Man kan testa att ro en slup, lära sig om sjökrigens kommandon och skjuta danska fartyg i sank i den här utställningen.
För att strida till sjöss behövdes vapen som kanoner, men även handeldsvapen och svärd för närstrider ombord. När skeppen låg i hamn så förvarades dessa vapen i det s.k. Tyghuset. I utställningen får man se många av de vanligaste vapnen mellan 1600- och 1800-talen.
Kanondäcket är en modell i naturlig storlek, och man får se en scen där det råder full aktivitet på skeppet Dristigheten under utbrytningen ur Finska viken. Här får man ta del av besättningens sysslor ombord, hur de var klädda och hur samarbetet runt kanonerna gick till.
I utställningen Livet ombord kan man kika in under däck och se hur besättningen levde. Man får lära sig om vad man hade på sig, hur det kan ha sett ut ombord, vad man åt och drack och vad som hände om någon blev sjuk och hur brott och straff hanterades ombord.
Utställningen Dykeriets historia berättar hur dykning gått till från 1500-talet, då man började dyka under vatten, fram till idag. Här får man se föremål som använts vid dykning under olika perioder som t.ex. en dykarklocka, olika dykarhjälmar och andra hjälpmedel som gjort det möjligt att utforska vrak på havets botten.
En annan sevärdhet på Marinmuseum är Vraktunneln, en specialkonstruerad undervattenstunnel med fönster. Vid god sikt går det att se vrakdelar från flera 1700-talsskepp. När jag besökte Marinmuseum en varm julidag 2024 så kunde jag inte se någonting utanför tunnelns fönster. Men, jag har för mig att jag kunde se delar av något vrak vid mitt första besök, typ 10 år tidigare.
I Galjonshallen hänger, som jag skrivit om tidigare, galjonsfigurer från olika örlogsfartyg. Många av figurerna är utförda av amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström, som verkade på Karlskronavarvet på 1700-talet.
Med 13 massiva träfigurer, ofta flera meter höga och ett antal ton tunga, har Marinmuseum en av världens mest unika samling galjonsfigurer. Unikt för figurerna i Galjonshallen är att de flesta har varit inblandade i stora sjöslag, de flesta under 1788-1790 då Sverige låg i krig med Ryssland.
Utställningen Från segel till ånga berättar om just när segel byttes mot ånga, och trä mot stål i skeppsbyggeriet. I utställningen finns en modell av kanontornet på pansarskeppet Sverige, som man kan titta in i och man kan även prova på en riktig propellerångmaskin som suttit i kanonbåten ”Skuld”.
Utställningen Krigets svallvågor uppmärksammar Sverige och den svenska marinen under första världskriget. Man får bl.a. ta del av Karlskrona-Tidningen och dess rapportering om kriget i världen, situationen i Sverige, marinens insatser och det dagliga livet.
Utställningen Krigets ansikten berörde mig verkligen. Den berättar om när det anlände tre skadade polska ubåtar till det neutrala Sverige. Ubåtarna och deras besättningar på drygt 170 man blev kvar i internering i Sverige i mer än fem år, tills kriget var slut. En del av dem återvände hem till Polen, andra valde att stanna kvar i Sverige. I utställningen får man ta del av besättningsmedlemmars minnen i form av fotografier, brev och berättelser.
Fler än åtta miljoner svenskar har mönstrat i lumpen. I utställningen Sist i ledet berättas historien om den allmänna värnplikten. Efter 109 år av allmän värnplikt lades den vilande i Sverige 2010, för att sedan återupptas 2017. I utställningen presenteras historiska skeenden men också debatten om värnplikten som svallade upp efter 68-rörelsen, beredskapstiden och Försvarsmaktens internationella insatser.
Utställningen Ytspänning tar upp den svenska marinens perspektiv på kalla krigets sista decennium, men också kontrasterna mellan det civila och det militära samhället. Här får man höra personliga berättelser från de som var med när det hände, se unika föremål och lära sig mer om vad som ledde fram till kalla kriget.
Jag kan varmt rekommendera ett besök på Marinmuseum, men avsätt rejält med tid. Det finns jättemycket spännande att ta del av här. Och glöm inte att besöka museifartygen som ligger intill museet samt Slup- och barkasskjulet.
Hitta hit: Stumholmen i centrala Karlskrona.
