Gamla Stan i Mariestad är området på Näset, omkring den mäktiga domkyrkan. Gamla Stan räknas som en av Sveriges 10 bäst bevarade stadskärnor och trästäder. Bebyggelsen är från 1700- och 1800-talen och ger en inblick i forna tiders levnadssätt.
Mariestads historia började skrivas 1583 när Gustav Vasas son hertig Karl grundade staden. Staden fick namn efter hans gemål Maria. Marias stad blev genom sitt läge vid ån Tidans utlopp i Vänern en viktig handelsstad i hans hertigdöme.
Kronan på verket är domkyrkan med sitt höga torn mitt i den gamla stadskärnan. Tornet fungerade och fungerar fortfarande som en vägvisare för resenärer till sjöss och på land. Kyrkan uppfördes 1593-1625. Varför en domkyrka i Mariestad? Mariestad är väl inget stift tänker du? Nej, det stämmer, men det har varit det en gång i tiden! Mariestad här sedan lång tid tillbaka till Skara stift.
Inför min utflykt till Mariestad en lördag i juni 2024, så hade jag laddat ner appen: Upplev Mariestad, och valde att gå promenaden ”Gamla Stan”. Appen visar vilken rutt du ska gå och så finns det flera utmarkerade stopp med info om platsen. Men, håll ögonen öppna, för det finns även skyltar på husen och det finns skyltar på flera hus som inte är med i appen.
Jag gillar verkligen att följa en utmarkerad promenad med höjdpunkterna utpekade för mig, och även om jag är en analog människa som älskar att hålla i en karta, så gillar jag verkligen de digitala varianterna. Det gäller bara att ha mycket batteri/powerbank med sig!
Torget var förr, och än idag faktiskt, stadsbornas naturliga samlingsplats. Kring det som idag kallas för Gamla torget, och som idag är en parkeringsplats låg de förnämsta husen. Ett av dem som klarade sig undan den andra stadsbranden 1895 var den imponerande handelsgården, uppförd av köpmannen Göran Northman. Gården fick senare namnet Bertha Petterssons hus.
Bertha Petterssons hus består av ett komplex av tre byggnader. Huset ut mot torget byggdes ursprungligen på 1700-talet, efter den stora stadsbranden 1693 som förstördes stora delar av staden. Huset vi ser idag uppfördes av köpmannen Georg Northman och det stor klart 1829. Där hade Northman bl.a. en klubb för stadens borgare där man höll fester.
I slutet av 1800-talet köpte bleckplåtslagaren Albert Pettersson och han hade sitt bleckplåtslageri på innergården. 1937 tog hans dotter Johanna Charlotta Albertina ”Bertha” Pettersson över. Hon drev inredningsaffär i byggnadens östra sida och bodde själv på övervåningen.
Bertha Petterssons hus blev förklarat byggnadsminne 1977.
På torget finns som sig bör en skulptur. Det brukar göra det på torg, och/eller en fontän. Skulpturen på Gamla torget går under namnet ”Bruksarbetaren”. Bronsstatyn föreställer en arbetare cyklande till bruket med sin unicabox på pakethållaren. Konstnären bakom statyn är Wanja ”Nones” Håkansson och den invigdes 2009.
Det var i Mariestad som aktiebolaget Tidan förvandlade bomullslump till koffertar, väskor och unicaboxar.
Visst är det en ljuvlig staty? Det är något i mig som kickar igång när man på detta sätt visualiserar den vanliga människan och det vardagliga livet.
Ahlabons hus är en av Mariestads äldre borgargårdar från mitten av 1700-talet. under 1800-talets senare del tillkom den påbyggda övervåningen. Huset är uppkallat efter åkaren och antikvitetssamlaren Axel Ahlabo från Ale Härad. Han ska ha varit en samlare av rang och under hans levnad gjorde han stora donationer till Vadsbo museum här i Mariestad.
Mannerheimska huset är en bostadsfastighet med rötter i 1700-talet. Huset byggdes på med en våning, vilket var vanligt under 1800-talet. Huset inrymde Mariestads Sparbank åren 1863-1867 och senare, 1889-1899 stadens telegraf. Under flera decennier på 1900-talet låg här även det kända Selma Gustavssons bageri. Vilken Mannerheim som fått ge namn åt huset har jag inte lyckats ta reda på.
Huset på bilden nedan är en bostadsbyggnad med kontorslokaler i bottenvåningen. Byggnaden har i huvudsak behållit sitt utseende sedan 1860-talet med sin reveterade fasad med utskjutande knutlådor samt portal med markerat överstycke och gjutjärnsornamentik i pardörrarna. Huset uppfördes från början som ett envåningshus. Huset har ett portlider som leder in till en kringbyggd gård med loftgångshus. Fastigheten har haft ett flertal ägare som guldsmeder och tidningsförläggare samt inrymt varierande verksamheter som bok- och tidningstryckeri, skoaffär och sedan 1900-talets mitt en begravningsbyrå.
Huset som bl.a. inrymt den ”Bohlanderska flickpensionen” uppfördes under 1800-talets första hälft. Under 1900-talet låg Sandstedts Speceriaffär. Fastigheten genomgick en varsam restaurering 1999, varvid affärslokalens skyltfönster togs bort och fasaden återställdes. Till fastigheten hör även magasinsbyggnad med saltbod, oljebod och stall, vilka vittnar om forna tiders verksamheter.
I huset på bilden nedan föddes konstnären och hovintendenten Bror Kronstrand år 1875. Efter studier i Stockholm, Dresden och Paris bosatte han sig under en period i London. Där blev han känd som en begåvad porträttmålare med stor teknisk skicklighet och målerisk talang. Bror Kronstrand kom att bli en av sin tids mest anlitade och uppskattade officiella porträttmålare med uppdrag över hela världen. Han har bl.a. målat nobelpristagaren Lord Raleigh, Sir William Ramsey, drottning Alexandra och Gustaf V. Hans verk finns bl.a. representerade i Mariestads kommun, Stockholms slott och Vita Huset i Washington.
Huset på bilden nedan uppfördes under 1700-talets första hälft. Här hade den gustavianska skaldinnan Ulrika Karolina Widström (1767-1841) 1830-1841 en fransysk flickpension tillsammans med en av sina döttrar. Bland dem som stöttade henne vid denna tid märks författarinnan Sophie von Knorring. I det vidare nätverket fanns också Fredrika Bremer. I huset döljer sig fortfarande eleganta detaljer under lager av senare tiders tapeter.
Huset på bilden nedan har rötter i 1700-talet. Byggnaden förlängdes omkring 1915 genom att ett portlider mot söder sattes igen. I fastigheten har det varit skrädderi, skolhushåll samt under en stor del av 1900-talet Höglunds Resanderum. I vinkel mot Prästgårdsgatan står en tvåvåningsbyggnad uppförd 1914 på platsen för de gamla kyrkstallarna till Domkyrkan.
Huset på bilden nedan uppfördes 1785 som stadens första läroverk. Skolsalarna låg i bottenvåningen och en trappa upp fanns rektorns bostad. Fastigheten användes som skola fram till 1854 då stadens nya läroverk norr om domkyrkan stod klar.
Mariestads tidigare kyrkoherdeboställe, den gamla prästgården, uppfördes strax efter den första stora stadsbranden 1693. Under 1800-talet byggdes huset på med en våning. Innanför grinden finns en välbevarad gårdsmiljö med drängstuga, brygghus och stall från 1700-talet. Med sin stora, grönskande tomt och sina gårdshus bildar den en avslutning mellan stadens äldre och nyare delar.
Det nya läroverket stod klar till läsåret 1854-1855 och ersatte då det äldre läroverket söder om domkyrkan. Under 1800-talet uppfördes gärna skolor som stora bildningspalats och var bland de mest påkostade byggnaderna i städerna. Stram arkitektur och klassiska stildrag visade på bildning och kultur. Skolan byggdes om och till 1909-1911, varvid det kraftiga tornpartiet och en del av den norra vinkeln kom till. Denna förlängdes ytterligare 1937. På tomten finns även ett gymnastikhus i jugendstil från 1912, uppfört på platsen för Näsets gamla polisstation. Idag är Norra skolan, som den också kallas, ombyggd till lägenheter. Det som en gång var skolans aula pryds av Bror Kronstrands monumentalmålning ”Idrott” från 1913.
Fastigheten Östergården ligger längst i öster på stadsåsens krön. Boningshuset är uppfört under 1700-talet med en symmetrisk fasad och klassiskt entréparti. Dess ovanliga storlek bland de tidiga småhusen på Näset kan tyda på en funktion som officersboställe eller sjömanshus. Fastigheten med sin stora trädgård, bevarade brygghus, uthuslänga och jordkällare har en utpräglad lantlig karaktär inom stadskärnans gräns.
Mariestad grundlades år 1583 på en åssträckning vid ån Tidans mynning. Åsens norra udde benämns Näset. Här ligger bebyggelsen enskilt på sina tomter, till skillnad från kvarteren i söder om domkyrkan. Den delen av staden fick en ny regelbunden stadsplan, med mer slutna kvarter, efter den stora stadsbranden 1693. Den yttersta tomt mot Vänern kallas Pommern, och är idag en allmän plats, en oas i stadens historiska centrum. Det sägs att detta är platsen där stadens första hus byggdes.
Längst i norr på stadsåsen ligger denna bostadsbyggnad från 1700-talets mitt. Huset byggdes till 1927 med en något högre del för bageri- och caféverksamhet. Café Näsets trädgårdsservering blev med sitt läge mot Vänern och omtalade wienerbröd en träffpunkt för såväl elever från läroverket som mariestadsbor och tillresta besökare fram till 1966.
Det lilla låga, knuttimrade huset på bilden nedan av parstugutyp är sannolikt uppfört på 1750-talet. Tomten kallas för ”Stötatomten”, då bl.a. ”Kyrkstöten”, församlingens vaktmästare, haft sin bostad här. Han hade bl.a. som uppgift att väcka personer i församlingen som råkat somna under gudstjänsten. Vid slutet av 1500-talet inrättades på denna tomt Mariestads första hospital på initiativ av stadens grundare hertig Karl.
”Arons hus” är en s.k. parstuga, uppförd i mitten av 1700-talet. Den tidstypiska byggnaden är en av stadens bäst bevarade boningshus från denna tid. Huset har fått sitt namn då flera generationer Aronssons har bott här.
Huset på bilden nedan uppfördes 1760 på initiativ av landshövding Adam Otto Lagerberg som ett tvåvånings stenhus i klassisk stil på en av stadens bästa tomter, mittemot domkyrkan. Byggnaden uppfördes som (Mariestads) lasarett. Det är Skaraborgs läns äldsta sjukhus och det tredje i ordning efter Akademiska sjukhuset i Uppsala 1717 och Serafimerlasarettet i Stockholm 1752. Föregångaren till länslasarettet var hospitalet som låg på ”Stötatomten”. Från 1793 övergick verksamheten till hörnhuset på tomtens nedre del i korsningen Fabriksgatan/Västerlånggatan, varefter stenhuset användes som tjänstebostäder för personal vid lasarettet. 1838 såldes byggnaden till Mariestads stad och har därefter övergått i privat ägo.
Huset som kallas för ”Gamla brandstationen” uppfördes 1833 som en Lancasterskola. Skolan uppfördes på initiativ av Karl XIV Johan, som 1828 hade besökt staden. Lancastermetoden med växelundervisning bestod i att äldre kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper under ledning av läraren.
Huset användes som folkskola fram till den stora stadsbranden 1895. Året därpå blev skolan istället brandstation, då borgarbrandkåren ersattes med en fast brandmannakår. Idag är huset ombyggt till bostäder.
Inne på gården kan man se skulpturen ”Den röde hanen”, skapad av Wanja ”Nones” Håkansson. Där skulpturen står idag fanns tidigare brandkårens slangtorn. Slangtornet i putsat tegel uppfördes 1924. Det revs 1981.
Frökenhuset är en ansenlig bostadsbyggnad med rötter i 1700-talet. Under 1800-talets första hälft byggdes huset på med en våning. Namnet Frökenhuset kommer av att huset länge beboddes av herrskapsfröknar. Till bostadshuset hör också en genuin gårdsmiljö med stall- och bodlänga.
Åkar-Olaus gård har en välbevarad stallbyggnad, med portlider in till den kullerstensbelagda gården. Efter den förödande stadsbranden 1693 som slukade all bebyggelse söder om domkyrkan, återuppbyggde man stadens kvarter enligt den mer moderna ”rutnätsplanen”. Nu blev det vinkelräta gator och kvadratiska kvarter med boningshus utåt gatan och ekonomibyggnader på innergårdarna.
Åkar-Olaus gård utgör ett sällsynt undantag för här ligger ekonomibyggnaden, stallet, placerat längs med gatan. Gården kallas Åkar-Olaus gård efter hans verksamhet här med persontransporter, hamnfrakter och spannmålsleveranser. Stall-längan är numera varsamt ombyggd till bostäder.
Boningshuset på bilden nedan uppfördes under 1700-talet. Trots en brandsskyddsstadga från 1830-talet, som påbjöd reveterade husfasader, så är huset fortfarande brädfodrat. Den ovanligt långa byggnaden kan från början ha bestått av två bostäder, sammanbyggda med en gemensam förstuga. Norra delen inrymde vid sekelskiftet 1900 Fröken Bisters Skorpbageri. I den södra kammaren stadens enda kvarvarande bemålade trätak, här med kraftfulla akantusslingor. På den välbehållna innergården står en timrad uthuslänga av ansenlig ålder samt ett mindre bostadshus längs Telegrafgatan från 1906. Senare verksamheter här har varit åkeri och taxirörelse.
Huset som går under namnet för Komministerbostället skänktes till Mariestads församling av överstelöjtnanten Göran Ulfsparre strax efter stadsbranden 1693, då all bebyggelse söder om domkyrkan hade förstörts. Under 1800-talet tillkom den påbyggda övervåningen, vilket syns tydligt på de olika fönsterstorlekarna. Idag är huset privatbostad.
På Västerlånggatan 7 står ett välbärgat borgarhus från 1700-talets mitt. Det är uppfört i två våningar och med högvalmat tak. Entrépartiet är i gustaviansk stil med rundhörnad portal och överljusfönster. Huset har påkostade pardörrar med inställda dekorativa dörrspeglar. Byggnaden är gulmålad ut mot gatan och rödmålad på gårdssidan. Ovanför porten sitter ett för stadsdelen unikt brandskyddsmärke. Fastigheten har en lång historia som bageri, från 1850-talet och fram till 1979 låg Kjellbergska Bageriet här. Själva bageriet låg på gården medan försäljningen skedde i gatuhuset. Huset blev förklarat byggnadsminne 1968.
Lite undangömt vid Rådhusgatan, ner mot Hamngatan (om man kommer från Gamla torget) så finns det en liten minnesplats över Mary Kihlbom (1883-1961). Mary föddes i Mariestad den 15 november 1883. Efter att ha utexaminerats som lärare i Skara 1905 fick hon lärarinnetjänst i Ystad 1907. 1908 flyttade hon till Malmö där hon tjänstgjorde fram till sin pensionering 1944. Trots arbete på annan ort var kontakterna täta och intresset stort för vad som tilldrog sig i Mariestad. Marys intresse för staden och dess historia grundades redan i unga år. Unders in uppväxt fick hon av sin far höra många berättelser om det gamla Mariestad och det fångade hennes intresse.
Efter att hon pensionerat sig flyttade hon hem till Mariestad igen och nu ägnade hon all sin energi åt staden, dess invånare och stadens historia. Hon samlade på berättelser och fotografier och med stöd av dessa skrev hon tidningsartiklar, böcker och höll föredrag. Hon vakade över det gamla Mariestad, var en flitig debattör i tidningarna och var också sekreterare i Mariestads hembygdsförening. Genom sin orädda hållning inför makthavare, sina många skrifter, artiklar, inlägg, föredrag och stadsvandringar har Mary Kihlbom blivit en ovärderlig kunskapskälla för efterkommande generationer i Mariestad.
Jag tycker att det är synd att denna plats ligger undangömd som den gör idag. Hade det varit en man som hade gjort allt detta för Mariestad, så hade säkert minnesplatsen fått en mer framträdande plats. Men, kan platsen ha att göra med att hon har bott i anslutning till minnesplatsen?
Huset vid Hamngatan som kallas för Gutenbergshuset är ett välbevarat hamnmagasin från 1800-talet. Det uppfördes under en epok då hamnen hade en stor betydelse för stadens utveckling. Magasinet bildar tillsammans med vinkelbyggnaden mot Rådhusgatan de enda återstående exemplen på den mångfald av magasin, bodar och stall som förr låg längs hamnen.
Byggnaden har därefter använts som konstgalleri och utställningslokal, senare även för konferenser och sammankomster. Gutenbergshuset har fått sitt namn från en tidigare tryck-topografisk samling som funnits i magasinet.
Fastigheten som idag inrymmer STF:s vandrarhem är stadens bäst bevarade hantverkargården, som bl.a. inrymt ett garveri.
Gården har rötter i 1700-talet med en påbyggd våning under 1800-talets sista hälft. Fastigheten har en genuin gårdsmiljö bestående av bostadshus och två gårdshus, varav den ena är en välhållen loftbod med svalgång.
De s.k. ”borgmästarstenarna” som man kan se på innergården är en kvarleva från den tid då gatorna saknade trottoarer. Regnvattnet rann då fritt ned mot hamnen och för att kunna gå torrskodd lades då större stenar ut som en spång.
Den gamla hantverkargården har varit STF (Svenska Turistföreningen) vandrarhem sedan 1944. På sommaren finns här också ett mysigt trädgårdscafé.
