På en höjd mitt i Gamla Stan tronar Mariestads pampiga domkyrka. Kyrkan har fungerat som en vägvisare för folk, både på land och till sjöss, genom århundradena.
Vi kan se Mariestads domkyrka som en symbol för reformationen och kampen som rådde mellan den katolska och den protestantiska läran i slutet av 1500-talet. Kyrkan uppfördes av hertig Karl (Gustav Vasas son som senare blev kung Karl XI).
Hertig Karl lät uppföra den nya domkyrkan i huvudsak efter nederländaren Willem Boy’s ritningar till S:ta Clara kyrka i Stockholm. Han snodde ogenerat brodern Johan III:s viktigaste kyrkbygge i huvudstaden.
Kyrkan är sengotisk med spetsbågar, ribbvalv och strävpelare. Med sitt 82 meter höga torn intar den en tiondeplats bland våra svenska kyrkor.
Fyra gånger om dagen hörs klockspel från tornet. Psalmerna varierar efter kyrkoår och årstid.
Altaret och predikstolen i karolinsk barockstil är tillverkade av bildhuggaren och konstnären mäster Börje Löfman år 1701. Han var Mariestadsbo och hade fått utbildning vid Magnus Gabriel de la Gardies slottsbygge på Läckö.
Sniderierna är fyllda med symbolik: på predikstolen finns de tolv lärjungarna och Jesus, alla med förgyllt hår och förgyllda kläder.
Nederst på altartavlan står de fyra evangelisterna, ovanför dem de fyra kardinalsdygderna (Klokheten, Rättrådigheten, Måttfullheten och Tapperheten) och överst en bild av Madonnan och barnet som symboliserar kärleken.
Altartavlan är målad av porträttmålaren Johan Aureller d.y. från Medelplana.
Dopfunten skänktes till kyrkan 1646 av kopparslagare Brynte Knutsson. Gåvan överlämnades sannolikt i samband med dopet av hans dotterson Brynte Christoffersson. Den yngre Brynte adlades 1674 och antog då namnet Cronsköld. Dopfunten är ett av få föremål som klarade branden 1693.
Vetekärvar i grönt, gult och vitt finns i alla fönster runt kyrkan. De olika färgerna, från växandets gröna via det mogna vita till gult som representerar skörden, visar på naturens gång likväl som på trons växt. Vetekärven är också Vasaättens symbol och hertig Karl var ju son till Gustav Vasa.
Den stora ljuskronan mitt i kyrkan är ett utsökt exempel på holländsk gjutarkonst från 1600-talet och är till och med den äldsta kända signerade ljuskronan i Sverige. Den är tillverkad 1644, samma år som den skänktes till kyrkan, och den karakteriseras av återhållsamhet kombinerad med säker formkänsla.
Bänkinredningen och det fristående kalkstensaltaret tillkom vid en restaurering 1958-1959, under ledning av Folke Bergh.
Mariestads domkyrka har två orglar, en på läktaren och en i koret. Läktarorgeln tillverkades 2011 av Tostareds Orgelbyggeri med material från tidigare orglar. Kororgeln tillverkades 1986 av Smedmans Orgelbyggeri. Fasaden är ritad av Carl-Gustaf Lewenhaupt.
Likt många kyrkor så finns det huvudbanér och begravningsvapen i kyrkan. De som finns i Mariestads domkyrka stammar från 1700-talet.
I domkyrkan gömmer sig 10 små kyrkmöss. Och ja, även om det är en barnaktivitet att leta upp dem i kyrkan, så gav jag mig ut på en liten kyrkmusjakt. Jag hittade inte alla tio! Men, kul hade jag!
Stora delar av kyrkans golv är täckt med gravhällar. Och även om det känns udda idag, så var det vanligt förr. Då ansågs det fint att bli begraven inne i kyrkan. Och ju närmare koret och altaret desto bättre. Men, det kan man ju tänka sig hur det skulle komma att lukta inne i kyrkan med ruttnande lik under golvet… 1815 beslutade riksdagen att nu fick det vara slut med att ha gravar inne i kyrkorna. Och det var väl tur!
Likt många kyrkor som jag har besökt så finns det flera konstverk, ikoner och skulpturer i Mariestads domkyrka. Ibland är det som att besöka en konsthall eller ett museum när man kliver in i en kyrka. Ett exempel på detta är Växjö domkyrka! Många tycker den är för modern i sitt uttryck. Jag tycker den är otroligt vacker!
Mariestads domkyrka har likt Kalmar domkyrka beteckningen domkyrka utan att vara sitt stifts centrala helgedom. Mariestad var under åren 1581-1647 säte för ett superintendent – ett kyrkligt ämbete under perioden närmast efter reformationen, som geografiskt omfattade norra Västergötland och Värmland. Superintendenten var stiftschef utan att vara biskop. 1647 lades Mariestads superintendentia ned och superintendenturen flyttades till Karlstad, varvid Karlstads stift bildades. Ett kungligt brev daterat den 9 januari 1696 slog fast att kyrkan i Mariestad ej längre är att betraktas som domkyrka.
Kyrkan omges av en kyrkogård med flera gamla bevarade gravar.
Hitta hit: Kyrkogatan 21, i Mariestad.
