Piteå stad flyttade till sin nuvarande plats på Häggholmen 1667. Tidigare låg staden i Öjebyn. På Häggholmens högsta krön anlades ett torg. Enligt den tidens venetianska ideal fick torget en kvadratisk form med slutna hörn. Torget bildar på så sätt ett slutet rum i staden.
Torget blev stadens hjärta och centrum för handel och offentlig verksamhet. Byggnaderna vid torget räknades som de förnämsta i staden. Rådhuset, trivialskolan och landshövdingens residens var belägna här.
Rådhustorget i Piteå och Stortorget i Uppsala är de enda 1600-talstorg i venetiansk stil som finns kvar i Sverige. Rådhustorget är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
Rådhuset i Piteå anses vara ett av de bäst bevarade exemplen i landet på regionala klassicistiska träarkitektur som under 1800-talet byggdes på båda sidor om Bottenviken. Träarkitekturen imiterade stenhus och inspirerades av den klassicistiska arkitektur som uppfördes framför allt i Finland. Den benämns ibland som finsk-rysk träempire.
Rådhuset är det tredje på samma plats. De två föregående brändes ner, det första av ryska soldater 1721 och det andra av en berusad sjöman 1806. Nuvarande byggnad stod klar i mitten på 1840-talet och inrymde länge stadens styrelse och förvaltning. Rådhusrätten huserade i rådhuset till 1943. Det sista stadsfullmäktigemötet i rådhuset hölls 1969.
Huset har under olika perioder varit bl.a. lönnkrog, polisstation, telegrafstation, tidningsredaktion och bibliotek. Sedan 1980 finns Piteå museum i den gamla rådhusbyggnaden. Kvar från rådhustiden finns den stora sessionssalen med anrika porträtt på väggarna.
Rådhuset byggnadsminnesförklarades 1994.
Redan på 1600-talet fanns ett högre läroverk i Piteåbygden, trivialskolan. I trivialskolan fick endast pojkar gå. Eleverna var oftast barn till välbärgade föräldrar med viktiga positioner i samhället. I trivialskolan undervisade man i latinsk grammatik, vältalighetslära och argumentationskonst.
När ryssarna brände ner staden 1721 förstördes även skolan. Skolhuset återuppfördes redan 1723, men ersattes på 1810-talet av ett nytt och modernare.
Undervisningen flyttades från trivialskolan till nuvarande Christinaskolan 1895. Systrarna Kraeft drev därefter en flickskola i byggnaden. Flickskolans verksamhet upphörde 1905 i samband med att samrealskolan infördes.
Vid 1900-talets början byggdes huset om efter ritningar av arkitekten Viktor Åström, daterade till 1907. Postverket hade sedan sitt kontor i byggnaden. I bottenvåningen fanns postmästarens rum, expeditionssal, förpackningsrum och kassavalv. På övre plan fanns ett stort arkivutrymme.
Vid 1930-talets mitt byggdes huset om till affärslokal. Fasaderna putsades och stora skyltfönster upptogs. Förändringarna gav byggnaden mer karaktär av funkishus.
På 1980-talet rekonstruerades byggnadens äldre utseende, efter ritningar av arkitekt Per Henrik Nordberg.
Idag är det bl.a. ett konditori i byggnaden.
Detaljhandeln – Borgarna förlorade sin ensamrätt att bedriva handel i samband med att handelsfrihet infördes i Sverige 1864. Nu kunde alla ägna sig åt verksamheten, även kvinnor och de som bodde på landsbygden. Handlarna och butikerna blev allt fler. Affärsdisken var handelsbodens centrum. Bakom den stod expediten och plockade fram, vägde och paketerade de varor kunden ville köpa. Ända in på 1940-talet var färdigpackade varor ovanliga. Det mesta köptes över disk eller styckesvis och paketerades.
Till de finaste handelsgårdarna hör Ulven 6 i sydöstra hörnet av Rådhustorget. Huset har en arkitektur som både präglas av timmerbyggnadets skala och av den stenhusimiterande arkitektur som var typisk för början av 1800-talet då gården uppfördes. Den liggande brädfodringen med markerade breda fogar gav huset en massiv stenhusimiterande karaktär. Fasaden uppdelas av pilastrar som klär in timmerknutarna. Fönsteröverstyckena och takfrisen har snidade ornament.
Liksom andra handelsgårdar så har Ulven huvudbyggnaden förlagd till gatan, med butik(er) i bottenplanet och bostäder i övervåningen. Butiksentrén låg mot gatan. Till bostaden kom man genom en ingång på gårdssidan. Uthus och magasin grupperades runt gårdsplanen.
Från 1880 och ända fram till 1947 ägdes byggnaden av köpmannafamiljen Wallstén. Huset har inrymt bl.a. bank och matvaruhandel. Idag är det bl.a. en restaurang i huset.
Hitta hit: Centrala Piteå.
