Taxinge slott, eller Taxinge-Näsby slott, ligger väldigt vackert på en udde i Gripsholmsviken, i Nykvarns kommun. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes för bergsrådet Anders von Wahrendorff mellan åren 1807 och 1813 efter ritningar av arkitekt Carl Christoffer Gjörwell, flyglarna är från 1700-talet. Men, slottets historia sträcker sig längre tillbaka än så!
Namnet Näsby är troligen från vikingatiden. Första gången Näsby nämns i skrift är 1281. Då stadfäste kung Magnus Ladulås att hans bror, hertig Erik, donerat jord till domkyrkan i Strängnäs.
Kända ägare till gården har varit Bo Jonsson Grip, kung Albrekt av Mecklenburgs man i Sverige. Han ägde många gods och gårdar, som mest nära 1/3 av dåvarande Sverige. Inte långt från Näsby lät han uppföra en borg för att skydda sina intressen, Gripsholms slott i Mariefred.
Efter Bo Jonsson Grip ägdes Näsby av unionsdrottningen Margareta och senare av riksföreståndaren Sten Sture d.ä. Vid medeltidens slut hade gården hamnat hos kartusianerbröderna i klostret Pax Marie, som givit Mariefred dess namn.
Med Gustav Vasa kom den nya tiden. Vi blev nu lutheraner och den katolska kyrkans gods drogs in till staten, dvs kungen, däribland Näsby.
Under långa perioder tillhörde gården änkedrottningarnas livgeding, dvs de fick använda gårdarnas avkastning till underhåll av sina små hov. Först 1685 gick Näsby över i enskild ägo sedan änkedrottningen Hedvig Eleonora donerat gården till bergsahauptmannen Johan von Westphal.
Under von Westphals tid kom gården att utvidgas och moderniseras. Han lät uppföra en ny mangårdsbyggnad på gården och skänkte även socknen en ny kyrka. Han dog 1710 och hans hustru Magdalena Fleetwood övertog ägandet av gården. Efter olika turer hamnade Näsby hos baron Johan Didrik Duwall, en avlägsen släkting till fru Fleetwood år 1760.
Duwall köpte till gårdar och torp runt Näsby och införde moderna brukningsmetoder, något som gav god avkastning. 1795 sålde Duwall Näsby och några andra gårdar till en av tidens mest framgångsrika affärsmän, Joachim Daniel Wahrendorff. Han var vid den tiden en av Sveriges rikaste män och ägde många gods och gårdar, gruvor och bruk. Wahrendorff bodde tidvis på Åkers Styckebruk, tidvis i sitt hus på Skeppsbron i Stockholm.
När han dog 1803 tog äldste sonen Anders över och det är då han som låtit uppföra dagens huvudbyggnad, som sedan dess inte genomgått några större förändringar. Likt sin far bodde Anders von Wahrendorff vintertid i Stockholm, men han tillbringade en stor del av somrarna på Näsby.
Anders avlider 1848 och gården går då över till hans son Martin von Wahrendorff. När Martin går bort 1861 ärver hans utomäktenskaplige son, Martin Ludvig Berg, Näsby och en del andra slott och gårdar. Han gifte sig 1862 med Ebba Augusta Hägerflycht. Paret levde som sina föregångare sommartid på Näsby och vintertid i Stockholm. Martin avled 1881.
Ebba Augusta gifte 1886 om sig med f.d. statsministern greve Arvid Posse. Arvid tog aktiv del i skötseln av Näsby och han köpte även till många närliggande gårdar och godset blev därmed det tredje största i Södermanland. Greven avled 1901. Fyra år senare gifte Ebba Augusta om sig igen, då med legationssekreteraren sir Audley Gosling.
Efter att Ebba Augusta gått bort 1911 så ärvdes Näsby av Knut Arvid Posse, en avlägsen släkting till hennes andre man. Han införde en del rationaliseringar i gårdens drift, men klarade inte av sina affärer och fick frånträda sig godset till bankerna 1924. Dessa sålde av drygt 2/3 och det decimerade slottet köptes av Ernst Sjögren 1926.
Sjögren drev jordbruket och hade ett stuteri, vilket gjorde Näsby väl känt inom hästavelskretsar. Vid Sjögrens död 1969 tog Södertälje kommun över egendomen i syfte att säkra kommunens framtida markbehov. 1982 övertogs godsets jordbruk med tillhörande byggnader av Uppsala Akademiförening som förvaltar kapital vilket donerats av personer som vill stödja verksamheten vid Uppsala universitet. Huvudbyggnaden, flyglar, parken och några statarbostäder behölls av kommunen. Slottet och parken tillhör sedan 1999 Nykvarns kommun och drivs av en privat företagare som fest- och konferensanläggning med servering och café. Jordbruket ägs av Uppsala Akademiförvaltning och arrenderas ut.
Man vet inte så mycket om den ursprungliga bebyggelsen. På en karta från 1760 framgår bl.a. ett hus med flyglar som kallas ”gamla corps de logi”. Det är utan tvivel Johan von Westphals säteribyggnad. Johan Didrik Duwall hade förmodligen planer att låta uppföra en helt ny huvudbebyggelse men under hans tid på 1770-talet tillkom bara de båda flyglarna av timmer. På äldre illustrationer ser man att de hade höga brutna sadeltak. Sitt nuvarande utseende med flacka takfall fick de under Martin Bergs tid på 1860-talet.
I den östra flygeln ligger idag Taxinge Slottsbod med presentbutik och glasscafé och den västra inhyser Taxinge Keramik och ett galleri.
Som jag skrev i början så uppfördes nuvarande huvudbyggnaden av bergsrådet Anders von Wahrendorff åren 1807-1813 efter ritningar av arkitekt Carl Christoffer Gjörwell.
Gjörwell ritade ett påkostat stenhus i två våningar med en något lägre vindsvåning och en längd av nio fönsteraxlar. Stilen blev tidens moderna empir. Familjen von Wahrendorffs Näsby hade karaktären av en elegant lantvilla.
Mot uppfartssidan domineras fasaden av en fem fönster bred frontonkrönt mittrisalit med blindbågar över övervåningens fönster. Mot parksidan är utförandet något enklare. Huvudbyggnaden har inte genomgått några större förändringar exteriört sedan uppförandet.
Huvudbyggnaden innehöll från början 12 rum. Från huvudentrén kommer man rakt in i greve Arvid Posses f.d. bibliotek med stucktak och Posses namnschiffer. Väggarna är klädda med bokhyllor utom på bortre kortsidan där en öppen spis i svart marmor fångar blicken. Biblioteket är genomgångsrum till husets norrsida och engelska parken. Biblioteket och angränsande rum nyttjas idag av slottscaféet.
Via en stentrappa når man till övervåningen med bl.a. Stora salongen, ett ståtligt högt rum med intakt fast inredning ritad av Carl Christoffer Gjörwell finns. Rummen på den här våningen kan hyras för konferenser, fester, högtider och liknande.
På vindsvåningen ligger en svit med mindre sovrum som fungerade som gästrum.
Idag är slottet kanske mest känt som ”Kakslottet”, detta tack vare sitt stora utbud av kakor och tårtor. De kallar det själva för kakbuffé, men det tycker jag är lite felaktigt. Man betalar nämligen för varje kaka/tårtbit man köper precis som på vilket café som helst, men det finns ett enormt utbud! Det sägs att det alltid finns minst 65 olika sorter. Och det är ju här som ”Hela Sverige bakar” spelas in!
Slottet omges mot norr av en engelsk park. Den domineras av en svag kulle mot Mälaren och erbjuder en storslagen utsikt över Gripsholmsviken. Parken skulle enligt tidens smak innehålla ”överraskningar”. Här kan man överraskas av t.ex. en grotta, fem kanoner från Åkers styckebruk, ett duvslag, flera lusthus, en kinesisk pagod och en turkisk kiosk. Den senare står med högt läge längst ut på udden medan pagoden utgör den södra avslutningen av parken. Pagoden byggdes på 1850-talet under Martin von Wahrendorffs tid och vittnar om intresset för Kina vid denna tid. Den hade ursprungligen ett tredje etage som togs bort vid en renovering på 1930-talet. Pagoden ägs idag av Uppsala Akademiförening.
Italienska trädgården ligger sydväst om slottet och är anlagd i en källare till ett av slottets ursprungliga orangerier. I dess mitt finns en fontän. Hit leder en trädplanterad allé som börjar mellan huvudbyggnaden och västra flygeln och fortsätter ner mot Mälaren där den slutar i en numera övergiven brygga. Mellan den italienska trädgården och slottets huvuduppfart sträcker sig den franska barockträdgården med klippta buxbomhäckar. Till parkanläggningen hör även en planterad bokskog vilken anlades längst ner i parkens södra del.
Hitta hit: Från Strängnäs- sväng av avfart 139 mot Mariefred-Taxinge. Kör mot Taxinge ca. 10 km. Taxinge Slott- Bruna skyltar.
