
Norrköpings stadsmuseum hittar du mitt i Industrilandskapet. Museet är inrymt i två fastigheter som rymmer flera charmiga fabriks- och hantverksbyggnader uppförda under 1800- och 1900-talen, vackert belägna utmed Motala ströms norra strand.

Den gula tegelbyggnaden utmed Strömmen byggdes i två etapper 1904 och 1913 av J F Södergren & Sons Fabriksaktiebolag. 1937 byggdes den till mot gården för NIGA, tidigare Norrköpings Färgeriaktiebolag. Färgarmästare Emil Sköld drev här färgeri och kemisk tvätt 1938-1966. Företagsnamnet NIGA kommer av initialerna från barnen Skiöld och deras makar: Nils, Ingeborg, Gunnar och Astrid Skiöld. NIGA-huset rymmer idag Stadsmuseets reception samt basutställningarna ”Människor och maskiner – I nöd och lust om Norrköpings textilhistoria” och ”Sälen, grisen och glaspärlorna – Norrköpings förhistoria”. I den tidigare Färgerisalen visas tillfälliga utställningar.
Den andra byggnaden som inrymmer Stadsmuseet är ”Ultrahuset”, den röda tegelbyggnaden längs med Holmbrogränd. Byggnaden uppfördes 1894 för J F Södergren & Sons Fabriksaktiebolag. Fram till 1925 användes byggnaden främst som ylleväveri. 1928 köptes fastigheten av Emil Skiöld och Norrköpings Färgeriaktiebolag. Byggnaden användes som industrihotell fram till 1941 då den blev en del av den kemiska tvätten NIGA. Ultra var namnet på ett ylleväveri som fanns här på 1930-talet. Ultrahuset rymmer bl.a. den stadshistoriska utställningen ”Gate upp å gate ner – hantverket förr i tiden”.
Den lilla låga byggnaden mellan NIGA-huset och Ultrahuset byggdes 1894 och försågs 1899 med en stenkolseldad ångpanna tillverkad vid mekaniska verkstaden Vulcan. Skorstenen, som är 40 m hög, byggdes på 1910-talet. Det är en av få kvarvarande skorstenar i Industrilandskapet.
Byggnaderna förklarades som byggnadsminne 1990.

När jag besökte Stadsmuseeet fanns utställningen ”Medlöperi och Motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu”. Den berättade om de nazistiska rörelserna i Norrköping under 1930-talet och andra världskriget samt lyfter fram de som valde att göra motstånd. Den belyste även frågor kring främlingsfientlighet i vår samtid. Man kunde bl.a. se en väska som lämnats utanför Stadsmuseets entré den 27 januari 2020. I väskan fanns tvålar och ett par glasögon. I väskans lock låg två laminerade bilder. Till vänster en svartvit bild på den gula stjärna som judarna tvingades bära. Till höger en välkänd, antisemitisk bild av en judisk man. Glasögonen på minner om de mängder glasögon som finns bevarade i exempelvis Auschwitz. Tvålarna för tankarna till de spekulationer som finns kring att tyska forskare utvecklade en process att för produktion av tvål från människroppar. Stadsmuseet polisanmälde detta och väskan utreddes som hatbrott, men utredningen lades ner i brist på bevis. Man valde att ställa ut föremålet för att visa hur antisemitismen kan se ut idag. Det var en stark utställning och ust denna väska fick mig verkligen att haja till och jag blev starkt berörd av innehållet.


Utställningen ”Människor & Maskiner – I nöd och lust” var den utställningen som jag förväntat mig att se i Arbetets Museum. Under nära 400 år tillverkades det tyg i Norrköping. Miltals meter tyg lämnade varje år fabrikssalarna för att klä hela svenska folket. Under 1800-talet växte stadens textilindustri till att bli den största i landet. Arbetaren fick betala ett högt pris. Lönerna var låga, arbetspassen långa och arbetet hårt. Billigare material och ökad import förändrade plötsligt allt. Fabrik efter fabrik lades ner. I Norrköping står vävstolarna stilla, men i en annan del av världen vävs det som aldrig förr. I utställningen får man se många olika maskiner som har använts vid tillverkningen av tyg.









Utställningen ”Gate upp å gate ner – hantverket förr i tiden” visar vilka hantverksarbeten som fanns för över 100 år sedan i Norrköping. Gatunamn som Tunnbindaregatan, Garvaregatan och Skomakaregatan ger oss en bild av de många olika hantverkare som bedrevs på stadsgårdarna en gång i tiden. Utmed den uppbyggda Hantverksgata och kika in genom fönstren. I utställningen, som är Sveriges största samling av hantverksföremål, visas ett 30-tal hantverksyrken och deras redskap, arrangerade i tidstypiska butiks- och verkstadsmiljöer.



















Utställningen ”Den utvalda staden – Norrköping på 1600- och 1700-talet” visar på Norrköpings väg från en liten kvarnby till en av Sveriges första industristäder. Under 1600-talet växer Norrköping från en blygsam medeltida småstad till rikets näst största stad. Tidiga industrier börjar blomstra längs med Strömmen och gör staden betydelsefull i den växande stormakten Sverige. Staden är utvald, här ska stormaktstidens nya regler och förordningar märkas och människors liv regleras. 1700-talet börjar med skrämmande tecken som förebådar olyckor. Nästan halva befolkningen dör i pesten och 1719 bränns staden ner av ryssarna. När Norrköping återigen reser sig ankrar skepp i hamnen med fredliga varor som te, kryddor och kinesiskt porslin. Sockerbruk och plantager blomstrar. År 1800 hålls kungakröningen av Gustav IV Adolf i staden. För Norrköpingsborna ser framtiden återigen ljus och löftesrik ut.



Utställningen ”De första människorna – Norrköpings förhistoria” berättar om Norrköpings allra tidigaste historia. De första människorna kommer till trakten strax efter att inlandsisen. Utställningen visar hur människans liv såg ut och vilka föremål de lämnat efter sig från stenåldern, bronsåldern och järnåldern.


Utställningen ”Den första staden – Norrköpings historia från vikingatid till stormaktstid” träder fyra personer fram ur historien och hjälper oss att se Norrköping växa och förändras, från vikingatid till stormaktstid. Den välbeställda Torfrid som reste en runsten är en av dem. Man möter också borgmästaren, Gudbjörn smed, från 1300-talet. Han såg till att Norrköping fick sina stadsgränser fastställda. Sittande i drömmar hittar man Johan III:s son, hertig Johan. Han planerade slottet Johannisborg på Saltängen i Norrköping, men dog ung 1618, innan slottet var färdigt. Och slutligen stiger Adrianne de Geer fram, hustru till den driftiga Louis De Geer. Här finns också en modell över hur Norrköpingshus kan ha sett ut.


Norrköpings Stadsmuseum är mycket större än vad jag hade förväntat mig, jag hade faktiskt inte kollat upp det innan, mer än att jag visste att det låg i Industrilandskapet. Det visade sig även att jag såg utställningarna åt ”fel håll”. Då jag började med Människor & Maskiner-utställningen efter utställningen om nazismen i Norrköping, som var i anslutning till receptionen. Jag tog bara första bästa trappa och insåg då efter ett tag att jag följde Norrköpings historia bakåt, istället för att börja med forntiden och gå framåt… Det var också ett par utställningar som jag missade, eller bara snabbt passerade och det var ”Handelsboden – en mötesplats som doftade nymalt kaffe” och ”Rum för arkeologi”. Utställningen om handelsboden visar på hur en handelsbod såg ut, på den tiden när allting fanns bakom disk. Utställningen ”Rum för arkeologi” visar fynd som gjorts i samband med aktuella utgrävningar.
Hitta hit: Västgötegatan 21/Industrilandskapet, centrala Norrköping. Museet ligger granne med Arbetets museum.