Det rosafärgade huset vid Birger Jarls torg på Riddarholmen har en lång historia med idel ädel adel och framstående arkitekter och hantverkare.
Stenbockska huset uppfördes i renässansstil vid mitten av 1600-talet för riksrådet och hovrättspresidenten Fredrik Stenbock och hans maka Katarina de la Gardie. Deras vapensköldar finns än idag bevarade på gårdsportalen.
På 1670-talet lät Fredrik och Katarinas son, riksmarskalken och riksrådet Johan Gabriel Stenbock, arkitekten Nicodemus Tessin den äldre bygga om och modernisera palatset i barockstil vilket fortfarande karaktäriserar palatset.
Palatset ärvdes av Johan Gabriel Stenbocks systerdotter, Christina Beata Lillie 1705. Hennes son, Johan Gabriel Sack, tog över palatset 1725 och lät sin gode vän, hovarkitekten Carl Hårleman, rita nya inredningar till palatset.
På 1750-talet bodde politikern Erik Brahe här. Han medverkade i en statskupp för att stärka Adolf Fredriks försvagade kungamakt. Planerna läckte ut och Brahe dömdes för högförräderi och halshöggs på torget nära steg från sitt palats.
1772 flyttade Kommerskollegium in och 1865 kom Riksarkivet hit. Under slutet av 1800-talet fick palatsets nedre flyglar ge vika för järnvägen som drogs över Riddarholmen. De andra flyglarna revs några år senare för att ge plats åt Riksarkivets tegelbyggnad som ses genom gårdsportalen. Därmed förvandlades det Stenbockska palatset från förnämt adelspalats till arkivmagasin.
När Riksarkivet flyttade från palatset genomfördes en omfattande restaurering i början av 1970-talet. Det återfick sin rosa färg och interiören av Carl Hårleman och Jean Eric Rehn samt stucktaken av italienaren Carlo Carove återställdes.
Stenbockska palatset används idag av Svea hovrätt.
Palatset är förklarat statligt byggnadsminne.
Hitta hit: Birger Jarls torg 4, Stockholm
