Riddarhuset har sitt ursprung i 1600-talet och den svenska stormaktstiden. Det uppfördes 1641-1672 för och av den svenska adeln, för att användas som möteslokaler vid riksdagssammankomsterna.
En av initiativtagarna till ett nytt riddarhus var rikskansler Axel Oxenstierna. Flera arkitekter kom att arbeta med byggnaden – Simon de la Vallée (1641-1642), Heinrich Wilhelm (1646-1652) och Joost Vingboons (1653-1656). Jean de la Vallée slutförde arbetet (1656-1672) med bland annat ett säteritak, ett av de första i Sverige och ett monumentalt trapphus.
Med Riddarhuset hade ett av landets främsta arkitektoniska verk sett dagens ljus. I palatsets salar har viktiga händelser i svensk historia utspelat sig och palatset har sedan 1600-talet varit ett centrum för politik, konst, vetenskap och musik.
Riddarhusets storslagna entré- och trapphall kallas Stenhallen. Den stod färdig 1668 och var för sin tid oerhörd påkostad med dubbla trapplopp, sandsten och polerad kalksten. Det är Sveriges första monumentaltrappa och förebilden för många trapphus i svenska slott och herresäten. Dubbeltrappan är ritad av Jean de la Vallée.
Den stora målningen föreställer Karl X Gustaf i ”Tåget över Bält” och målades 1912 av Gustaf Cederström.
Lyktorna tillkom 1766 och är repliker av lyktorna i Kungl. Slottets trapphus, utförda av skulptören Bouchardon.
Det blå rummet, i kanslilokalerna, visar en unik samling av ostindiskt vapenporslin donerad till Riddarhuset 1930 av konsul Hjalmar Wicander. Här finns också en samling adliga sigillstampar och de båda lantmarskalkstavarna i silver.
Porträtten föreställer Ebba Brahe och Magnus Gabriel De la Gardie. I första kanslirummet märks bland annat ett modernt porträtt av Dag Hammarskjöld, målat av Bo Beskow. Övriga rum i kansliet visas inte.
Riddarhussalen, mittemot kansliet, har använts för adelsståndets sammanträden vid riksdagar från 1668-1865, då ståndsriksdagarna upphörde. Här samlas numera Ridderskapet och Adeln vart tredje år till adelsmöte. Varje ätt som är introducerad på Riddarhuset kan delta med en manlig representant vid dessa möten. Salen används bland annat vid Vetenskaps- och Vitterhetsakademiens årliga sammankomster och till konserter.
I riddarhussalen har mycket av svensk historia utspelat sig. Här fattade adeln vid 1680 års riksdag beslut om den stora reduktionen, här utkämpades frihetstidens våldsamma partistrider mellan hattar och mössor. Det var också här Gustav III vid 1789 års riksdag satte sig i lantmarskalkstolen och trots adelns vägran tilltvingade sig stora bevillningar (extraskatter). Det var slutligen här som 1865 års riksdag beslutade om en ny riksdagsordning som avskaffade ståndsriksdagen och ärmed adelns politiska rättigheter.
På väggarna hänger cirka 2300 vapensköldar målade på kopparplåt. De flesta är grevliga, friherrliga och adliga ätter som introducerats på Riddarhuset finns representerade. Av dessa är flertalet utdöda, men omkring 700 ätter lever kvar idag.
Sköldarna är placerade i nummerföljd efter klass och introduktionsår. De grevliga ätternas sköldar (med Brahe som nummer 1) hänger på bortre kortväggen, på var sin sida om en byst av Gustaf II Adolf. Runt dessa är i sin tur de friherrliga ättesköldarna (med Oxenstierna som nummer 1) placerade. De flesta sköldarna tillhör obetitlad adel. Nära ingången, i fält XXXC, finns bland annat Carl von Linnés sköld (i ytterraden till vänster), och skölden för forskningsresanden Sven Hedin (nedersta raden till höger), som var den sista att adlas i Sverige 1902. I och med 1975 års regeringsform har kungens rätt till att adla tagits bort.
När jag besökte Riddarhuset så var jag på ”jakt” efter Brahes sköld. Har bott i Gränna och jobbat i Gränna och på Visingsö. Per Brahe den äldre fick Visingsö i förläning när han dubbades till greve av sin kusin, kung Erik XIV. Per Brahe den yngre kom sedan att grunda Gränna! Så därför ville jag kika lite närmare på just den skölden. Men, det är mäktigt att se alla vapensköldar hänga på väggarna!
I taket finns en enorm plafondmålning utförd av David Klöcker Ehrenstrahl åren 1670-1675. Motivet är fullt av allegorier och symboler som förhärligar stormakten Sverige. I mitten tronar Moder Svea med en krona och spira och ovanför henne svävar de tre gracerna med riksvapnets tre kronor. Ryktets gudinna Fama blåser i basun ut Sveriges ära över jorden och uppe i höjden håller Eterna, evighetens gudinna, odödlighetens stjärnekrona över Sverige.
Längst bort i salen står den så kallade lantmarskalkstolen, tillverkad i Tyskland omkring 1625. Stolen är skuren i elfenben med inläggningar av ebenholts. Scener på stolens tvärslåar visar bibliska motiv och jaktscener. Stolen har tillhört de kungliga samlingarna, men såldes på auktion och skänktes på 1800-talet till Riddarhuset.
På bordet framför lantmarskalkstolen står ett bötesskrin i mässing från 1769. Stök och bråk var otillåtet vid adelns riksdagsammankomster och bestraffades med böter. Högst böter krävdes för störande handklappning, vissling och stampning i golvet. Det var lika förbjudet att utan tillåtelse plocka bort anslagna handlingar och att utebli från exempelvis utskottsarbetet. Riddarhusfiskalen hade i uppgift att samla in böterna och lägga dem i bötesskrinet. Efter riksdagen tömdes bötesskrinet och pengarna fördelades mellan fattiga adliga änkor.
Lantmarskalkrummen, en trappa ned från riddarhussalen, användes på 1700-talet för det politiska mäktiga ”sekreta utskottets” möten. Rummen nyinreddes på 1910-talet i barockstil och idag är detta Riddarhusets festlokaler. Den stora salens väggar har porträtt av lantmarskalkarna under 1600- och 1700-talen. De flesta porträtterades av Lorens Pasch den yngre åren 1778-1805. Lantmarskalken var adelns ordförande och talman och utsågs av kungen eller adeln vid varje ståndsriksdag. Siste lantmarskalk var greve Gustaf Lagerbjelke vars porträtt finns i salongen intill. I förrumet, direkt nedanför trappan, finns porträtt på några stormän på 1600-talet. I montrarna syns en del föremål ur Riddarhusets samlingar, bland annat några exempel på sköldebrev. Ett sköldebrev är ett bevis på adelskapet med en beskrivning av vapenskölden och försedd med kungens namnteckning och sigill.
Hitta hit: Riddarhustorget 10, Stockholm
