Nya stadens torg, anlagd av greve Magnus Gabriel De la Gardie redan på 1670-talet, är den självklara utgångspunkten för både besökare och invånare i Lidköping.
Torget är nästan 22 000 kvm stort och kantas av 62 skogslindar. Jag har någonstans läst att det ska vara Nordens största torg, men jag minns inte vart det var och jag har heller inte faktakollat detta.
Det är ett livligt torg, åtminstone onsdagar och lördagar då det är torghandel här. På torghandeln kan man handla allt från grönsaker till kläder.
På torget ligger det karakteristiska Gamla rådhuset som också är stadens symbol.
Byggnaden tillhörde en gång i tiden Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) och ska ha varit dennes jaktslott som stod ute på Kållandsö. Det flyttades till sin nuvarande plats i slutet av 1600-talet, för att fungera som rådhus i samband med att De la Gardie grundade ”Nya Staden”. Arbetet med uppförandet av byggnaden på sin nya plats påbörjades 1672 och avslutades fyra år senare.
Byggnaden fick en ny bottenvåning, en entrétrappa till andra våningen, en balkong på på tredje våningen, samt ett tornur med slagverk, nu när det skulle bli ett rådhus.
Rådhuset var säte för rådhusrätt och magistrat fram till 1883 då Liedbeckska huset vid Gamla stadens torg blev rådhus.
Därefter har byggnaden bland annat fungerat som polisstation, brandstation och museum. Här fanns stadens första telefonstation 1884-1888.
Den 11 februari 1960 eldhärjades Gamla rådhuset och de övre våningarna totalförstördes. Man tog ett snabbt beslut att byggnaden skulle återuppföras och redan den 12 december 1961 kunde gamla rådhuset återinvigas.
Idag finns turistbyrån och ett konditori i bottenvåningen. Alldeles nyligen, i maj 2025, invigdes Welcome House i Gamla rådhuset. Det är en mötesplats mellan kommunens organisation, invånare, nyinflyttade och besökare. Målet är att stärka integration, samhällsutveckling och platsens attraktionskraft.
Gamla rådhuset blev förklarat byggnadsminne den 29 juni 1976.
På torget står, som sig bör, en staty och denna staty föreställer inte helt oväntat greve Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardie hade stor betydelse för bygden som välgörare, byggherre, donator och kulturvårdare.
Statyn är utförd av konstnären John Lundqvist (1882-1972). Lundqvists offentliga konstverk finns runt om i landet och han är representerad vid flera svenska museer. Statyn avtäcktes 1939.
Intill Nya stadens torg finns Grevehuset, Lidköpings äldsta bevarade byggnad. Källarlängan utmed Mellbygatan är uppförd av putsad sten och har två ingångar med rundbågiga portomfattningar av huggen kalksten. På gården finns fyra ingångar. Övervåningen är av trä och klädd med en locklistpanel.
Jag vet inte när huset är uppfört men jag har en uppgift att gården, åtminstone källarlängan, uppfördes 1674.
Det sägs att kung Karl XII fördes hit under sin likfärd efter att han blivit skjuten i Norge 1718. Konungens likfärd stannade i Lidköping i två dagar och då ska hans kvarlevor ha förvarats i Grevehuset.
Idag finns det konstateljé, butik och verkstad i Grevehuset.
Schougska handelsgården uppfördes ursprungligen omkring 1790 av köpmannen P. S. Calaminus. Det är en av de bäst bevarade handelsgårdarna i Sverige.
År 1833 moderniserades gården av den dåvarande ägaren J. P. Schoug, som också givit gården dess namn. Gården har genomgått flera renoveringar och restaureringar genom tiderna, den senaste restaureringen gjordes 1971.
Idag finns det bland annat en bank, ett galleri och bostäder i fastigheten.
På torget står sedan 1968 den Särnmarkska pumpen. Bronsreliefen på vattenposten skildrar stadens historia och näringar.
Konstverket skapades av Rörstrands konstnärlige ledare Gunnar Nylund (1904-1997) till minne av stadens brunnshus med vattenledning.
Brunnshuset försåg Lidköpingsborna med rent vatten, vilket i längden stoppade kolerans framfart.
En av dem som hämtade och bar vatten från Särnmarkspumpen till Lidköpingsbor var vattenmadamen ”Snus-Kristin”. Hennes riktiga var Kristina Johansson och arbetade förutom som vattenmadam på en tobaksfabrik. Hon var tydligen storkonsument av snus, därav smeknamnet.
Utmed torget, nära Gamla rådhuset, står det fem flaggstänger. Tittar man lite närmare på dem så ser man att den nedre delen är utsmyckad. Utsmyckningarna föreställer olika Lidköpingsscener och det är Stig Carlsson som är konstnären bakom verken från 1956.
De olika motiven föreställer:
Skolans utveckling med De la Gardiegymnasiet fick stor betydelse för stadens ungdomar på 1950-talet. Undre delen visar idrottsrörelsen som utvecklades stort under samma tid. Fotbollen får representera idrotten i Lidköping.
Skalden och prästsonen Gunnar Wennberg när han var hemma i prästgården och underhöll vid taffeln.
Lidköping som industristad. Porslinsfabriken Rörstrand och Lidk. Mekaniska Verkstad här representerade av en drejare och en man vid borrmaskin. Fabriksporten slussar ut arbetarkollektivet som fick makt i politiken och arbetarrörelsen.
Sjöfarten och fiskenäringen fick stor betydelse för Lidköping som handelsstad. Spannmål och fisk lossas och lastas i hamnen.
Bonde med oxkärra på väg in mot Lidköping. Säd till kvarnarna. Grönsaker till torget. Stadens tullare vaktar vid tullportarna.
Det stora torget fick stor betydelse för handel och kreatursmarknader. Tillresande folk krävde krogar och matställen vilket gjorde att affärslivet blomstrade.
Greve Magnus De la Gardie läser upp Nya staden privilegier år 1672. Grevens jaktslott blir stadens nya rådhus.
År 1849 brinner stora delar av Gamla staden ner. Invånarna kämpar mot lågorna. Vatten langas i hinkar från Lidan.
Stadens första vattenpump. Den gav invånarna i Lidköping friskt vatten från Råda ås. (En donation från grosshandlare Särnmark år 1856)
Hitta hit: Mitt i centrala Lidköping.
