Jag skrev i en tidigare post att mitt mantra är att man måste se/besöka Tullbron när man är i Falkenberg. Ett annat ”måste” är att ta en promenad över kullerstensgatorna i Gamla stan. Här finns mycket av den gamla karaktären, med både trähus och korsvirkeshus kvar. Mitt i Gamla stan står den medeltida kyrkan S:t Laurentii och intill kyrkan det väldoftande Rosariet.
Vi tog en liten promenad i Gamla stan när vi var i Falkenberg i början av juni 2024, men det finns mer att upptäcka än det vi hann med vid vårt besök.
Stadens centrum låg kring S:t Laurentii kyrka till mitten av 1700-talet, då det nya torget med ett rådhus byggdes längre norrut vid Storgatan. Södra delen Gamla stan stensattes 1868 med klappersten och resterande delen anlades som park, Laurentiiparken, 1881. Parken utökades 1988 med Rosariet.
Gåsatorget börjar nämnas på kartor från 1650. Som namnet antyder så sålde man gäss här. Här var förr i tiden en naturlig samlingsplats med skola och rådhus. På torget fanns en brunn där man kunde hämta vatten och vattna boskapen. Runtom bodde olika slags hantverkare som t.ex. krukmakare, linnesömmerskor, fiskare och bagare.
När järnvägssträckningen genom Falkenberg ändrades 1936 innebar det att spåren anlades vid Gåsatorgets norra del. Järnvägsspåren avlägsnades i samband med att järnvägen drogs utanför staden 2008.
Den öppna platsen som idag utgörs av Laurentiiparken och det angränsande Gåsatorget var fram till 1760 torg och den centrala punkten i Falkenberg. Här låg stadens administrativa centrum och på torget skedde handel och boskapsmarknader.
Kantstenarna i Laurentiiparken markerar den ungefärliga placeringen av några av stadens offentliga byggnader enligt en karta från 1754. Här, intill kyrkogårdsmuren fanns fram till 1760 våghus, rådhus och skola. När det nya rådhuset uppfördes på nuvarande Rådhustorget inrättades ett fattighus på platsen för det gamla rådhuset. Byggnaderna förstördes i en brand år 1872.
I Laurentiiparken finns skulpturen ”Svarta fönster” av Rudolf Schäfer från 1997. Enligt konstnären så bildar de blankpolerade ytorna på de tre naturstenarna i svart diabas ett fönster mot det förflutna.
Rosariet anlades 1988, men fick sin nuvarande utformning 2008, samma år som järnvägen flyttades ut ur staden. Här växer ca 60 olika sorters rosor, både gammaldags och moderna. Det finns klätter-, busk- och rabattrosor. Det lilla rosariet är verkligen en oas i oasen Gamla stan.
S:t Laurentii kyrka uppfördes sannolikt under 1300-talet, vilket dess tjocka murar skvallrar om. Kyrkan brändes ner under det nordiska sjuårskriget (1563-1570). Församlingsborna fick 1586 beviljat att kronans tull i Falkenberg skulle användas för att återuppbygga kyrkan. Kyrkans torn tillkom på 1700-talet.
När stadens nya kyrka byggdes 1892 övergavs S:t Laurentii kyrka. Men den lämnades inte helt åt sitt öde, som så många andra medeltidskyrkor. Den kom därefter att användas som gymnastiksal, tennisbana, brottarhall och även biograf!
När skolan 1922 byggde en egen gymnastiksal som gjordes omfattande restaureringar av kyrkan som återinvigdes som sådan 1928. I samband med denna restaurering upptäcktes vackra väggmålningar från 1500-talet och takmålningar från 1700-talet.
Söder om S:t Laurentii kyrka står skulpturen ”Konfirmanderna” av Nils Erik Nilsson från 1956. Konstnärens gestaltning av tre unga flickor fångar, genom den fasta kompositionen och förenklade figurerna, allvaret i konfirmationsstunden.
Sjöbergsgården, eller Sjöbergska gården som den också kallas, är den enda stadsgården i Falkenberg som är fullt bevarad med alla ekonomibyggnader. Den långsmala tomten sägs ha varit bebodd sedan åtminstone slutet av 1700-talet.
Gården har behållit sin ursprungliga form med bostadshuset mot gatan samt en kringbyggd gårdsplan som avskiljs från odlingstäppan med uthuslänga. Så här såg de flesta av stadens gårdar ut på 1800-talet.
Namnet Sjöbergsgården kommer ursprungligen från familjen Sjöberg som köpte gården på 1830-talet och som bedrev laxrökeri här 1857-1955. Jordbruket lades ner på gården 1888 och man satsade därefter helt på laxrökningen. Rökhuset ligger längre ner på tomten, nära Ätran. Om man går riktigt nära den gamla träfasaden till rökeribyggnaden så kan man fortfarande känna lukten som fortfarande sitter kvar i väggarna.
Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1969, vilka i sin tur hyr ut bostadshuset till privatpersoner, medan ekonomibyggnaderna brukas av Falkenbergs museum som bedriver museiverksamhet och visning av gården för skolelever.
I en rak linje över Ätran står fundamenten kvar från en järnvägsbro byggd 1936. Den tillhörde linjen Västkustbanan som gick mellan Göteborg och Malmö. Järnvägen hade tidigare en annan sträckning genom Falkenberg. Men den flyttades hit till Gåsatorget för att få en rakare bana. Det behövdes för att kunna köra snabbare med de nya elektriska tågen istället för de äldre långsamma och ångdrivna tågen. Denna delen av järnvägen genom Falkenberg flyttades till utkanten av staden 2008.
Jag bodde i Skåne 2006-2011 och jag åkte tåget mellan Skåne och Göteborg relativt ofta. Men, jag har inget som helst minne av att jag åkt genom Falkenberg, utan jag minns bara att jag har åkt den nuvarande sträckningen där tågstationen ligger lite utanför staden. Men om stationen och den nuvarande sträckningen invigdes 2008 så bör jag ju rimligtvis ha åkt rätt igenom Gamla staden i Falkenberg.
Huset på bilden nedan uppfördes 1906 av kakelugnsmakare Carl L Törngren.
Under andra världskriget färdades tyska soldater mellan Tyskland och Norge, i den s.k. permittenttrafiken, över Gåsatorget. På den här tiden gick ju järnvägen rätt igenom Gamla staden. Stadens bästa utsikt över dessa tåg var på balkongen på detta hus. Där stod en dag några nyfikna personer och tittade på ”tysktågen”. Plötsligt rasade en del av balkongen i backen! Som tur var blev ingen allvarligt skadad.
Hitta hit: Söder om Hallanäsgatan i centrala Falkenberg.
