KLOSTRET I YSTAD

År 1267 anlade franciskanerbröder ett konvent i den då danska staden Ystad. Klostret grundlades genom att riddaren Holmger och hans hustru Katarina skänkte en ansenlig summa pengar samt den stadstomt där klostret etablerades. Vid tiden för klostrets grundande började även kyrkan, helgad åt Sankt Petrus, uppföras. Detta framgår av en träpanel som funnits i klosterkyrkan, och som nu (enligt Wikipedia) finns på Historiska museet i Lund.

Franciskanerorden grundades av Franciskus av Assisi år 1223. Ordensdräkten är grå, därav namnet gråbröder. Orden var likt dominikanerorden en tiggarorden; gråbröderna skulle leva på allmosor och ägna sig åt själavård och predikan.

Kyrkan bestod ursprungligen av det nuvarande mittskeppet. Under 1300-talets första hälft tillkom koret och ett kapell. Omkring 1430 uppfördes sidoskeppet kapellet infogades i det. Klocktornet byggdes i slutet av 1400-talet.

Under 1400-talet restes tre klosterlängor. Den västra längan var förmodligen inte bredare än korsgången. Övervåningen kan ha inrymt sovstuga för tillfälliga besökare. Ett porthus tillkom i det sydvästra hörnet. Den norra längan inhyste kök (matlagning skulle göras på största möjliga avstånd från själva kyrkan), förrådsutrymmen samt den gemensamma matsalen. Övre våningen kan ha använts som gästrum för frälsepersoner.

Bröderna bodde och verkade i den östra, ännu bevarade längan. På bottenplanet fanns bl.a. korsgång, sakristia och kapitelsal där bröderna samlades för att diskutera och ta beslut. På ovanvåningen fanns brödernas sovsal. Salen var var troligtvis uppdelad i celler. Omkring år 1500 kompletterades längan med en flygel åt öster. Flygeln skulle antagligen ha varit större. Kanske är det därför som den avslutas med en korsvirkesgavel. Fullt utbyggd utgjorde klosteranläggningen en fyrlängad gård med en välvd korsgång kring innergården och måste ha varit en imponerande syn för stadens invånare när det var färdigt.

Troligen har det bott 15-25 bröder samtidigt i klostret. De hade tillstånd att predika i staden. Även allmänheten kunde bevista brödernas gudstjänster. Adelssläkterna runt Ystad donerade pengar och gods till klostret mot att det lästes själamässor för dem och deras familjer. Eftersom bröderna inte fick äga något såldes godsen. Pengarna användes till klosterbyggandet liksom inkomseterna från den sillhandel som bröderna bedrev.

Efter att reformationen nått Danmark fördrevs bröderna från Ystad den 24 mars 1532. Fredrik I hade valt protestanternas sida och stängde klostren. Bröderna kastades ut under våldsamma former. En broder, Sören, misshandlades så svårt att han dog av sina skador. Gardianen, brödernas ledare, hölls kvar i Ystads fängelse i några veckor innan han släpptes och lämnade staden.

Efter fördrivningen blev klostret hospital, ett slags sjukhus. Hospitalet hade en avdelning för kvinnor och en för män. Det fanns tre anställda, två som skötte om de sjuka och en bedjare som tiggde för hospitalets verksamhet. Hospitalet var en plats att tillbringa sina sista år på, för den som kunde betala den avgiften. Under hospitalstiden revs de två oanvända klosterlängorna, antagligen för att sälja teglet. Kanske såldes det till Malmöhus när vallgraven och de fyra hörntornen anlades. Hospitalet i Ystad var verksamt fram till 1777.

Klosterlängorna gjordes sedan om till kronobränneri. Kungen ville förstatliga spritbränningen och få en ny inkomstkälla. Det var dock en kortlivad historia och efter cirka 10 år lades bränneriet ned. Tiden som bränneri lämnade stora spår efter sig. Klosterlängans interiör hade varit oförändrad sedan franciskanernas tid, men för att kopparfaten och annan utrustning skulle få plats revs valv och innerväggar. Efter bränneriets tid användes klosterlängan som spannmålsmagasin 1791-1860-talet. Därefter stod det oanvänt och förföll.

1876 köpte staden längan och stadsarkitekten Peter Boisen fick i uppdrag att presentera ett förslag för en restaurering, men förslaget ansågs vara för dyrt. 10 år senare togs frågan upp igen. Denna gång föreslogs det att det gamla klostret skulle rivas och frilägga klosterkyrkan. En ansökan om tillstånd för rivning skickades till riksantikvarien som godkände den. Men, trots beslutet så blev det ingen rivning.

1901 togs ett nytt beslut om att riva klosterlängan. Vid det tillfället fick rektor L. M. Neuman höra talas om rivningsbeslutet och började protestera. Denna tvist, som lokaltidningarna kallade för klosterstriden, pågick i cirka två år. Rektor Neuman, samt en stor donation från affärsmannen Jacob Lachmann lyckades få beslutet upphävt. Stadsfullmäktige sköt till ytterligare medel för en restaurering. Medan tvisten pågick hade klosterfrågan nått Stockholm och även riksdagen valde att bidra till restaureringen. Överintendentsämbetet och Vitterhetsakademien fick i uppdrag att leda förberedelserna. Ett antal undersökningar genomfördes och 1909 påbörjades restaureringen av den gamla klosterlängan. Domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin valdes som ansvarig för restaureringen.

Jacob Lachmann avled under tiden som restaureringsarbetet pågick och i sitt testamente önskade han att ännu mer pengar skulle ges till restaureringen om ett bibliotek byggdes på ovanvåningen. Hans änka Clara donerade pengarna till restaureringen och klostrets andra våning blev ett bibliotek. Restaureringsarbetet avslutades 1912 och samma år invigdes längan som museum. Även porthuset blev restaurerat under den här perioden. Biblioteket flyttade ut 1936.

Klosterkyrkan hörde till S:t Petri församling fram till 1884 då Ystads stadsförsamling bildades. På 1960-talet började kyrkan, som förfallit, renoveras och klosterområdet grävdes ut. Då kom grundmurarna efter de raserade längorna fram. 1962 överlämnades kyrkan till staden. 1967 återinvigdes klosterkyrkan, 700 år efter grundandet.

Klostret blev byggnadsminnesförklarat 1996.

Klostret i Ystad är Ystads stadshistoriska museum. Här finns både fasta och tillfälliga utställningar. En av utställningarna, ”Väggarna Talar! – Ett klosters historia”, berättar om klostrets historia, och man har gjort det med utgångspunkten att det är klostret själv som berättar. Jag gillar verkligen den vinklingen. ”På ruinens brant – Fotografier från klostrets restaurering i början av förra sekelskiftet” visas fotografier från tiden före, under och efter klostrets restaurering. När jag och min syster besökte klostret i sommaren 2025 fanns det även en utställning som visade gamla skolplanscher, och det var en viss nostalgi när vi kollade på de här gamla skolplanscherna. Minnet kan spela mig ett spratt, men jag vill minnas att vi hade sådana här när jag gick i skolan, åtminstone i lågstadiet… Jag vet i alla fall att vi hade Sverige-, Europa- och världskarta som man liksom drog ner från taket i alla fall.

På andra våningen var det två utställningar, som vi inte kollade på – ”Fredrik Vilhelm Thorsson – En skomakares och statsmans liv i bild och text” som är ett bildspel med bilder av finansministern Fredrik Vilhelm Thorsson från Stora Köpinge och hans liv. Den andra utställningen ”Vem ställer ut? – undrar Stina Wirsén” visar figurer och karaktärer från Stina Wirséns underbara bilderboksvärld.

Hitta hit: S:t Petri kyrkoplan. Cirka 10 minuters promenad från Centralstationen.