FREDRIKSKYRKAN, Karlskrona

Fredrikskyrkan, som ligger mitt på Stortorget i Karlskrona, började byggas den 9 september 1720. Fredrikskyrkan ersatte Storkyrkoförsamlingens provisoriska träkyrka på Drottninggatan, kallad Hedvig Eleonora.

Arkitekten bakom kyrkan är Nicodemus Tessin den yngre som ritade en typisk barockkyrka. Han var dåtidens främste arkitekt som bl.a. ritade Drottningholms slott.

Tessin gjorde flera resor till Rom och det var där han fick inspiration till många av sina kyrkor, däribland Fredrikskyrkan.

Kalkstenen till bygget bröts på Öland och transporterades med lastpråmar till Karlskrona. Teglet fraktades från tegelbruket på Verkö.

Fredrikskyrkan invigdes 1744 i närvaro av kronprins Adolf Fredrik och prinsessan Lovisa Ulrika. Tornen blev dock inte färdiga förrän 14 år efter invigningen. Kyrkan har fått sitt namn efter kung Fredrik I.

Fredrikskyrkan blev inte riktigt så storslagen som den var tänkt. Planen var att den skulle ha fyra torn, och att de stora tornen skulle ha spiror som sträckte sig lång över stadens övriga bebyggelse. Det finns tre kyrkklockor upphängda i tornen. Den största skänktes av Karl XI och hänger i det södra tornet. Den tillverkades i Stockholm 1691.

I samband med den stora stadsbranden 1790 så brann kyrkan. Klockornas balkar och taket rasade in. Men den stora klockan klarade sig tack vare att det fanns stora mängder hyvelspån kvar som orgelbyggarna lämnat kvar.

Kyrkan restaurerades åren 1805-1806 och försågs då med ett koppartak. Restaureringen leddes av den kände arkitekten Olof Tempelman.

1913-1915 restaurerades kyrkan invändigt av Axel Lindegren och 1967-1968 skedde ytterligare en invändig restaurering. 1997-1998 genomfördes en yttre restaurering.

Under åren 2015-2018 genomfördes en omfattande inre renovering, under ledning av den danske restaureringsarkitekten Ole Drachman. Det är en av de mest omfattande renoveringarna av en svensk kyrka någonsin.

Den tidigare fasta bänkinredningen har ersatts med flyttbara stolar. Stolarna är formgivna av Åke Axelsson och har sitsar av spänt koskinn. Poängen med stolar istället för fasta bänkar är att rummet kan formas efter det som händer i rummet.

Strax innanför dörrarna in till kyrkorummet så möts man av dopfunten. Fredrikskyrkans dopfunt är en av Europas största. Den ellipsformade dopfunten, med rinnande vatten och overflow-effekt, är utskuren ur ett stycke diabas hämtat från västra Blekinge och är formgiven av konstnären Pål Svensson. Detta är den gamla medeltida placeringen av en dopfunt. De placerades nära ingången så att det var det första man mötte i rummet. Poängen med detta är att direkt påminnas om dopet, för det är där som det kristna livet börjar.

I kyrkan finns ytterligare en dopfunt. Denna dopfunt skänktes till kyrkan vid dess invigning av skeppsbyggmästare Gilbert Sheldon. Då döptes också hans egen son, Adolf Ulrik, som fått sitt namn efter de båda faddrarna kronprinsen och prinsessan.

Längst fram i kyrkan finns altaret. Det är formgivet av konstnären Pål Svensson och är utskuret ur ett enda stycke carraramarmor.

Dopfunten och altaret är placerade i linje med mittskeppet. Dopet, och nattvarden, som delas ut vid altaret, är de två sakramenten som Jesus direkt gav upphov till. Deras placeringar, form och färgval är tänkta att förstärka, accentuera, dess betydelse att skapa en ”helig väg”, via sacra, mellan dopet och nattvarden.

Kyrkans predikstol, som används ganska sällan idag, invigdes 1744.

Kyrkan har sex nischer, vilka används som halvöppna rum för samtal, andakter, barnens altare, dopljus, dopträd och utställningar.

Kyrkans huvudorgel har en av Sveriges vackraste orgelfasader, daterad till 1764. Karlskrona var under 1700-talet Sveriges viktigaste örlogsstad. Här byggdes fartyg med vackra sniderier i trä. Dessa träsnidare fick i uppdrag att skapa en rokokofasad till kyrkans orgel. Själva orgelverket är en rekonstruktion från 1987 av den ursprungliga barockorgeln.

Kyrkan har ytterligare en orgel. Efter att ha varit uppsatt på huvudläktaren återuppsattes den i samband med den stora restaureringen 2015-2018. Orgelfasaden är ny men det romantiska orgelverket är från 1905.

När man ser ut genom de främre dörrarna ser man två inglasade partier. I samband med den senaste restaureringen valde man att ta bort bänkar från dessa utrymmen, och istället skapa ytterligare två rum i kyrkan. Detta gör det möjligt att kunna ha t.ex. körövningar eller föreläsningar parallellt med att något annat sker i kyrkan.

Kyrkan har ett stort antal glaspartier som är smyckade med olika klassiska kristna symboler. På det norra glaspartiet ser man tre välbekanta symboler; ett hjärta, ett kors och ett ankare. Korset för tron, ankaret för hoppet och hjärtat för kärleken.

I den södra korsarmen ser man bl.a. en treklöver. Det är en gammal kristen symbol för treenigheten, dvs att Gud är en, men visar sig på tre olika sätt i Fadern, Sonen och den heliga Ande.

Längst ner i kyrkan vid ingången hittar man ytterligare en symbol för treenigheten, nämligen Triangeln. Där ser man även ett öga. Den klassiska tolkningen av ögat är att Gud ser och vet hur vi har det. Alltså en symbol som talar om trygghet.

Tillsammans med Trefaldighetskyrkan i Karlskrona samt Kalmar Domkyrka brukar Fredrikskyrkan räknas till den klassiska, romerska barockens främsta monument i Sverige.

Fredrikskyrkan är en del av Örlogsstaden Karlskrona som 1998 upptogs på Unescos världsarvslista.

Hitta hit: Stortorget i centrala Karlskrona.

Om Jenny

Västgöte som numer bor i Småland. Gör små nedslag i historien här och där. Jag besöker lika gärna pampiga slott och herresäten och kyrkor som ruiner, gravfält och offentlig konst. Älskar att planera utflykter, men de spontana stoppen blir oftast de bästa.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på FREDRIKSKYRKAN, Karlskrona

  1. Pingback: TREFALDIGHETSKYRKAN, Karlskrona | JENNYS UTFLYKTER

  2. Pingback: KARLSKRONA RÅDHUS | JENNYS UTFLYKTER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *