TREFALDIGHETSKYRKAN, Karlskrona

Trefaldighetskyrkan i Karlskrona kallas också för Tyska kyrkan eftersom den fram till 1846 var Karlskronas tyska församlings kyrka. Kyrkan är en åttkantig centralkyrka med kupoltak och mot Stortorget visar den upp en mäktig portik.

Grundstenen lades den 3 juni 1697, samma år som Karlskronas grundare Karl XI dog. Församlingen var liten och hade knappa tillgångar men kungen, änkedrottningen, Hans Wachtmeister och tyska församlingar i Sverige bidrog med medel för kyrkans uppförande.

Församlingen planerade ursprungligen att bygga en långhuskyrka med ett högt torn i väster, men under greve Hans Wachtmeisters inflytande valde man istället Nicodemus Tessin den yngres (som även ritat Stockholms slott och Fredrikskyrkan i Karlskrona) förslag med ett altare i söder. Tessin hade tagit intryck av fransk och italiensk barockarkitektur. Palladis Villa Rotonda i Virenga nämns som en möjlig förebild till Trefaldighetskyrkan.

Invigningen skedde den 27 juni 1709. Kyrkan var inte helt färdigställd vid invigningen. Man hade inget riktigt tak, bara en kraftig segelduk. Finansieringen av takläggningen tog flera år så koppartaket lades först 1750.

Stadsbranden 1790 totalförstördes kyrkan. Endast de svartbrända murarna stod kvar. Det enda man hann få ut var de två ljuskronorna i mässing från 1722 och minnestavlan krönt med kyrkan i relief från 1789, skänkt av kyrkoherden J B Wolff 1789. Dessa hänger än idag i kyrkan.

Redan året därpå började man planera återuppbyggandet av kyrkan efter Olof Tempelmans ritningar. Den nya kupolen ritades i nyklassicistisk stil.

Vid återinvigningen 1802 fick kyrkan namnet Fredrica Wilhelmina efter Gustav IV Adolfs drottning. Efter kungens avsättning och kungafamiljens landsförvisning fick den sitt nuvarande namn.

Koret domineras av en nyklassicistisk altaruppsättning bestående av två kolonner med ett genombrutet överstycke med en strålsol och en duva i dess mitt. Nedanför är det en molnformation med två bevingade änglahuvuden. I altarkompositionen ingick från början ett stort kors som togs bort vid en renovering 1912. Det nuvarande förgyllda korset med svepduk och törnekrona utfördes ursprungligen för Fredrikskyrkan efter ritningar av Johan Adolf Hawerman 1843.

Predikstolen i empirestil vid kyrkorummet sydöstra vägg är ovanlig i sin utformning. Den har en korg försedd med kraftiga balusterdockor och är framtill prydd med ett skulpterat draperi. Ljudtaket bärs upp av två smäckra kolonner. Inuti predikstolen ryms även sakristian.

Takmålningen lurar ögat och får kupolen att verka högre än vad den är. Den utfördes av bildhuggaren Johan Törnström och hans son Emmanuel Törnström.

Dopfunten av röd öländsk kalksten är från 1685. Dopfatet av mässing och koppar är troligtvis från Nürnberg. I dess botten ser man en framställning av syndafallet.

Kristallkronan på orgelläktaren skänktes till kyrkan av handlaren Michaelis omkring år 1800.

Under kyrkans korparti finns ett mäktigt gravvalv som hör till familjen Wachtmeister. Nedgången ligger framför kortrappan och täcks av träluckor. I gravvalvet är ett trettiotal personer gravlagda, däribland amiralgeneralen greve Hans Wachtmeister, en av stadens grundläggare, död 1714.

Kyrkans första orgel, byggd av orgelbyggare Richter från Stralsund, blev liksom resten av kyrkan förstört i branden 1790. 1822 skänktes en ny orgel till kyrkan av tobaksfabrikören Stefanus Cyrillos Rettig. Den ansågs dock vara för liten för kyrkorummet. Rettig var villig att skänka mer pengar till en ny orgel och den summan tillsammans med försäljningssumman av det gamla orgelverket bekostade en helt ny orgel.

På nyårsdagen 1828 invigdes den nya, och nuvarande, orgeln, byggd av Pehr Zacharias Strand från Stockholm. Den ståtliga empirefasaden ritades av överintendentsämbetets arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson.

Den gamla orgeln såldes till Lärbro kyrka på Gotland, där den fortfarande står.

Orgeln i Trefaldighetskyrkan är den största och en av de mest välbevarade av Strands orglar som finns kvar, vilket gör den till ett betydande tidsdokument i det svenska orgelbyggeriet under 1800-talet.

I koret finns en kistorgel på fyra stämmor byggd 1993 av Kaliff & Löthman. Den flyttades från Fredrikskyrkan 2015.

Tillsammans med Fredrikskyrkan i Karlskrona samt Kalmar Domkyrka brukar Trefaldighetskyrkan räknas till den klassiska, romerska barockens främsta monument i Sverige.

Trefaldighetskyrkan är en del av Örlogsstaden Karlskrona som 1998 upptogs på UNESCO:s världsarvslista.

Hitta hit: Stortorget i centrala Karlskrona.