Haga började bebyggas 1640 vid Skansbergets fot. Stadsplanen för Haga färdigställdes 1660 och blev Göteborgs första planlagda förstad och äldsta arbetarstadsdel utanför vallgraven. Idag är Haga en charmig stadsdel och jag själv promenerar gärna utmed gatorna i Haga.
Haga var fram till 1970-talet var en stadsdel med låg boendestandard, bohemliv, krogar och svartklubbar. Under 1970- och 1980-talen genomfördes både rivningar och renoveringar av stadsdelen som bidrog till att stadsdelen idag har den ”stämpel” som Haga har idag.
Det här inlägget kommer följa en promenad utmed Haga Nygata, som kanske ändå är den mest ikoniska gatan i Haga med sina butiker, kaféer och restauranger. De flesta av husen på Haga Nygata är renoverade men bevarade 1800-talsstil. Jag gick från Linnégatan till Sprängkullsgatan på den här promenad.
Setterbergska kvarteret – Handelsmannen G R Setterberg köpte hela kvarteret i mitten av 1800-talet. Han lät bygga fem hus. Två av dessa står kvar. Det originella trähuset med runda vindsfönster uppfördes 1849. Här bodde Setterberg med sin familj. Landshövdingehuset på hörnet tillkom 1881.
På 1920-talet övertog möbelhandlaren C F Hanson husen. Då byggdes bottenvåningarna om. De har bland annat använts som möbelhandel, järnaffär och butik för ”Dahlanders tapeter”. Här låg ”Grand Kafé” från 1930-talet till 1980-talet.
Byggnaderna restaurerades och moderniserades åren 1992-1993.
Stenbergs möbler – Hörnhuset på bilderna nedan byggdes 1858 för bagare Schutz. Bagare Landgren lät uppföra landshövdingehuset 1883. Han hade bageri i gårdsflygeln och butik mot gatan.
I slutet av 1800-talet utsmyckades hörnhuset med putsdekor. Bottenvåningen byggdes om för möbelhandel och kafé på 1920-talet. Husets mest kända affär är ”Stenbergs möbler” som drevs här bortåt 50 år. Trakten kring Järntorget och Landsvägsgatan var under många år känd som centrum för möbelhandel.
Byggnaderna restaurerades och moderniserades åren 1988-1990.
Byggmästare Jacobssons landshövdingehus – Detta vackra landshövdingehus skapades av byggmästare J H Jacobsson 1883. Under 1880-talet uppförde han tio landshövdingehus i Haga.
Haga Nygata 3 ägdes de första åren av smedsmästare Anders Andersson. Han bodde själv här. Hyresgästerna hade yrken som sjökapten, toffelmakare, snickare, bleckslagare, målare, strykerska och sömmerska. I lokalen på hörnet har en av Hagas många speceriaffärer legat. Den sista var ”Folkes livs” som stängdes 1978.
Byggnaden restaurerades och moderniserades åren 1988-1990.
Anderbergs tyger – Huset byggdes 1858 efter ritningar av stadsarkitekten Heinrich Kaufmann. Ägare av huset de första åren var värdshusidkaren Peter Ericksson. Han hyrde ut ett tiotal bostäder. Mot den trånga gården låg fyra mycket små lägenheter med egna ingångar. Bottenvåningen mot gatan hade en stor lokal för värdshus eller liknande.
I början av 1900-talet tog handlande Anderberg över huset. Bottenvåningen byggdes om till butik. Här låg under många år ”Anderbergs tyger”.
Huset restaurerades och moderniserades 1987-1990. Gårdsmiljön bevarades.
Järnbärare Peterssons hus – Huset på bilden nedan bär på minnen från flera epoker. Bottenvåningen omfattar två envåningshus byggda på 1700-talet. I början av 1800-talet köpte järnbärare Petersson husen. Han hade sin bostad i det västra huset. 1851 lät Petersson göra en om- och tillbyggnad. Ritningarna för detta utformades av Bror Malmberg, Stora teaterns arkitekt. Huset har ibland kallats för Haga herrgård.
År 1871 uppfördes en tillbyggnad mot Västra Skansgatan och på gården av järnbärare Peterssons svärson, snickarmästaren och fabrikören August Bark. Materialet kom från hans egen fabrik, Bark & Warburg. På 1920-talet hade husets ägare en stor lägenhet på hörnet en trappa upp.
Kring gården bodde flera barnrika arbetarfamiljer i ett rum och kök. Bottenvåningen har använts bland annat som speceributik och fruktaffär.
Byggnaderna och förgården rustades upp 1987-1990. Järnbärare Peterssons bevarades och återställdes till ursprungligt utseende.
Bottenvåningen på Haga Nygata 7 innehåller även museilägenheten ”Skomakarens verkstad”, som är ett kök kombinerat med ett skomakeri från 1930-talet och ett bostadsrum från 1700-talet. På vinden finns bostadsrum från 1800-talets mitt.
Det yngre huset på Haga Nygata 9 inrymmer museilägenheten ”Arbetarens ett rum och kök”, som speglar ett arbetarhem från 1920-talet. I en källarlokal finns en utställning om Hagas historia. På gården finns en pump som användes fram till 1930-talet och ett utedass, som var i bruk så sent som till 1970-talet.
Skräddare Peterssons hus – Det ståtliga trähuset på bilden nedan ritades av byggmästare C G Dahmm 1854. Året efter infördes förbud mot trähus högre än två våningar.
Den första ägaren var skräddarmästare C R Petersson som själv bodde i huset. Det hade 12 lägenheter med två rum och kök.
På 1870-talet köpte byggnadsföreningen ”Sällskapet Framåt” fastigheten. 1884 lät föreningen uppföra landshövdingehuset längs Västra Skansgatan. Här fanns 12 lägenheter med ett rum och kök.
Byggnaderna restaurerades och moderniserades 1993-1994.
Hagas äldsta handelsbod – 1858-1862 lät sjötullsvaktmästare Jonsson bebygga tomten. Mot gatan uppfördes ett bostadshus med handelsbod på hörnet. På gården byggdes ett magasin med loftgång och ett mycket litet bostadshus. Familjen Jonsson behöll fastigheten till 1887. Den ägdes sedan av familjen Sterzel till 1843 då Filip Asklund tog över.
Bottenvåningens skyltfönster tillkom i början av 1900-talet. I butiken på hörnet såldes under många år frukt och konfektyrer.
Byggnaden restaurerades och moderniserades 1983-1984. Gårdens ursprungliga utseende bevarades.
Kvarteret Kaptenen – Kvarteret uppfördes 1897-1898 för byggmästare O A Burman efter ritningar av Ivar Burman. Ursprungligen innehöll husen bostäder med 1-3 rum och kök.
I gatuplanet har det funnits butiker av många olika slag. På 1930-talet fanns här matvaruaffärer, skohandel, skomakeri, modebutiker och juvelerare. På hörnet Kaponjärgatan-Haga Östergata låg Vingabolagets ”Kafé Japan” där det serverades ”prisbilliga, väl tempererade maltdrycker”.
Byggnaderna och gårdarna upprustades och moderniserades 1979.
Hagas Historia – På Haga Nygata finns ett minnesmonument över Hagas historia, utfört av Thord Tamming (1939-).
Hagas historia är en lätt böjd, drygt tre meter lång bronsrelief på en granitsockel som vänder sig ut mot Haga Nygata och Östra Skansgatan. På alla sidor finns motiv som berättar om Haga och dess historia.
På monumentet från 1996 är arbetare, konstnärer, poliser, hungriga människor, grävskopor och spårvagnar avbildade. Man ser kända husfasader, en del finns fortfarande kvar. Bland annat syns huset som vetter ut mot Södra Allégatan där Frälsningsarmén huserar sedan 1985. Innan dess, åren 1880-1895, fanns där en varietélokal som hette ”Concert de Boulevard”.
I motiven ser man både Hagas dåtid och nutid. Huset där allaktivitetshuset Sprängkullen låg är avbildad med en ölutkörare som just lastat flaket med öl från Valhalls bryggeri. I mittpartiet finns ett parkeringshus. Uppe till vänster syns tre gitarrister under en banderoll med texten: ”Sprängkullen – för en revolutionär kultur”.
Thord Tamming föddes 1939 i Mönsterås och är en svensk skulptör. Han fick sin utbildning vid Valands konstskola i Göteborg. Utanför (Nya) Ullevi står ett annat av Tammings verk, ”VM i friidrott”. I Kortedala finns hans skulptur ”Solidaritet”.
Byggmästare Burmans landshövdingehus – I slutet av 1800-talet byggdes cirka 100 landshövdingehus i Haga. Landshövdingehuset på bilden uppfördes 1892 för byggmästare O A Burman. I bottenvåningen fanns ursprungligen butikslokaler med skyltfönster.
1895, när huset var nybyggt, stod handlanden A T Johansson som ägare och han bodde i en av husets lägenheter. I hushållet ingick hustru, tre barn, piga och tre biträden. Han disponerade själv en av de större butikslokalerna och hyrde ut de andra. Bland övriga hyresgäster fanns en snickeriarbetare, en ingenjör, en målare, en ogift strykerska, en änka med försörjningsunderstöd och en preussisk undersåte som var musiker.
Åren 1911-1941 ägdes fastigheten av fröken Frida Schröder, som också bodde här. Under hennes tid byggdes bottenvåningen om och fick större skyltfönster. 1935 moderniserades huset så att hyresgästerna fick tillgång till WC i källaren, på svalen eller i lägenheten.
1941-1962 drevs en Konsumbutik i lokalen och de sista åren innan ombyggnaden såldes möbler. 1986-1989 byggdes huset om för HSB. I de gamla butikslokalerna inreddes en restaurang med entré mot Haga Nygata.
Charkuterihandlare Lundgrens stenhus – I Haga byggdes under 1800-talet enstaka, mer påkostade, bostadshus i sten. Ett exempel är denna trevåningsbyggnad med putsfasad och runda fönsterkupor på vinden. Huset uppfördes 1887 för charkuterihandlare Claus Lundgren, som bodde här de första åren med hustru, barn och pigor. 1918-1956 stod tillskärare G A Holmgren som ägare och medlemmar i familjen bodde i huset.
Gatufasaden har idag samma utseende som vid husets tillkomst. I bottenvåningen fanns från början två butiker. 1935 byggdes den ena om till ett kafé, som fanns kvar till 1970-talet då den vegetariska restaurangen ”Solrosen” flyttade in. I den andra lokalen drevs under många år cigarraffär och tobakshandel.
1986-1989 byggdes huset om för HSB. En del av gårdsflygeln revs för att göra innergården ljusare och nya uthus tillkom på gården.
Byggmästare Jönssons trähus – Det ståtliga trevåningshuset på hörnet byggdes 1854. 1855 infördes förbud på trähus med mer än två våningar. Trähuset längs Haga Nygata, som tillkom 1858, har därför bara två våningar även om vinden mot gården är inredd till bostäder. Inne på gården uppfördes även ett gårdshus med små uthyrningsrum och ett uthus med dass, vedbodar, tvättstuga och brygghus.
De två sammanbyggda trähusen uppfördes för byggmästare Josef Jönsson. Han bodde själv i en av hörnhusets lägenheter under många år.
1884-1907 inreddes butiker med skyltfönster i båda husens bottenvåningar. Några av alla verksamheter som bedrivits här är kafé, skomakeri, möbelhandel, fruktaffär, oljeklädselfabrik och antikvitetsbutik. Runt år 1900 startade A Andersson en potatisaffär i tvåvåningshusets källare. Verksamheten levde kvar i cirka 80 år. Frikyrkan ”Apostoliska trons mission” har även haft en liten kyrkolokal i hörnhusets övre våning.
1986-1989 byggdes husen om för HSB. I bottenvåningen mot Haga Nygata återställdes fönstren till ursprungligt utseende. Ett gammalt kastanjeträd har överlevt rivningar och ombyggnationer och står kvar inne på den nya gröna gården.
Evangeliska Lutherska Missionskyrkan – Huset på bilderna nedan var ursprungligen två bostadshus uppförda i mitten av 1800-talet. 1907 byggdes de om för Evangeliska Lutherska Missionskyrkan. Delen mot Haga Nygata fick då sitt kyrklika utseende med spetsiga fönster.
Missionskyrkan flyttade på 1930-talet och Strumpfabriken ”Tärna” tog över lokalerna. Bottenvåningen hyrdes ut till ”Norstjernans Textil” och en cykelaffär.
På 1970-talet hade ”Hagagruppen” sin lokal här. Olle Ivarssons populära cykelaffär låg på hörnet.
Byggnaden restaurerades och moderniserades 1986-1989. Missionskyrkans lokaler återställdes för Domkyrkans gosskör. Cykelaffären flyttades till grannkvarteret.
Café Husaren – Home of Hagabullen – Den första Hagabullen bakades i Café Husarens lokaler 1985, och sedan dess har dessa stora kanelbullar avnjutits av besökare från hela världen. Det ska erkännas att jag aldrig testat, men det beror helt enkelt på att jag är glutenintolerant. Men, självklart har jag fikat här!
Huset som Café Husaren ligger i är daterat till sent 1800-tal och i lokalen finns ett av väldigt få bevarade glastak från 1896. Taket är bevarat i sitt originalskick och utfört i tidens klassiska snitt vad gäller färg och form. Jag är inte förvånad över att jag missade detta tak, men ska försöka komma ihåg det nästa gång jag fikar på Café Husaren.
Café Husaren har huserat här sedan mitten av 1900-talet, men huset har innan dess inrymt en skoaffär, en bank, en hattaffär och ett apotek.
De Blindas förening Hoppet – Byggnaden på bilderna nedan uppfördes 1880 för hemmansägaren A W Nyberg. De första 30 åren hade den ett tiotal bostäder med 1-2 rum och kök.
Bottenvåningen fick från början affärslokaler mot Haga Nygata som redan då var ett viktigt stråk. Kring sekelskiftet fanns här kafé och thebrödsbageri.
Från 1920-talet till 1970-talet ägde ”De Blindas förening Hoppet” fastigheten. Då tillverkades alla slag av borstar och korgar i huset. ”De Blindas affär” låg vid gatan, en trappa upp.
Byggnaden restaurerades och moderniserades 1988-1990.
Hitta hit: Haga Nygata går mellan Landsvägsgatan och Sprängkullegatan.
