Järntorget är ett av Göteborgs viktigaste torg och en stor knutpunkt för kollektivtrafiken i västra delen av Göteborg. Torget är beläget i övergången mellan centrala och västra Göteborg. Här angränsar stadsdelarna Haga, Masthugget och Pustervik till varandra. Och om man orkar lyfta blicken och stanna till lite så finns det mycket att se och upptäcka här!
Torget fick sitt namn 1867. Mellan åren 1785 och 1892 fanns här en järnvåg där allt järn skulle vägas och kontrolleras som gett torget dess namn. Den norra delen av torget kallas från augusti 1986 för ”Olof Palmes Plats”.
I folkmun kallades Järntorget oftast för ”Masthuggstullen”, efter det tullhus som låg i området. Sedan det rivits i mitten av 1850-talet fick platsen heta ”Bierhalleplatsen”, efter en på 1840-talet uppförd servering med namnet Bierhalle. Det har även kallats för ”Möbeltorget” eller ”Trätorget” då torget var en saluplats för möbler och bearbetade trävaror. Under många år var en stor del av Göteborgs möbelförsäljning koncentrerad till trakterna kring Järntorget.
Den 19 augusti 1866 bildades Göteborgs arbetarförening och staden upplät hörntomten Järntorget/Södra Allégatan till föreningens planerade byggnad – Arbetarföreningens hus. Järntorget blev centrum för arbetarrörelsen. 1944 fick den hyllade funkisarkitekten Nils Einar Eriksson (1899-1978) uppdraget att rita en mötesplats stor nog att rymma alla Göteborgs fackföreningar och ha rum för flera olika aktiviteter (Folkets Hus).
Det nio våningar höga Fackföreningshuset stod klart vid årsskiftet 1948-1949. Vintern 1951 stod Möteshuset (den låg delen) klart, med bland annat teaterscen där Folkteatern huserar än idag. Dåvarande statsminister Tager Erlander invigde huset den 8 februari 1952.
1956 kompletterades Folkets Hus med en del i öster som hyste biografen Draken och dansrestaurang Vågen. Då blev Folkets Hus komplett och rymde kontor, möteslokaler, restaurang, teater och biograf.
Fackföreningarna har efterhand lämnat Folkets Hus för nya lokaler. Draken lades ned som kommersiell biograf 1995, Vågen stängdes 2006. Idag är Folkets Hus en arbetsplats för hundratalet människor. I huset drivs en mängd verksamheter såsom event, hotell (Draken), teater, restaurang och kursverksamhet bland annat. Biograf Draken har blivit ombyggd till en livescen.
Folkteatern är en länsteater, vilket betyder att de får anslag och uppdrag från Region Västra Götaland. Bolaget är helägt av Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening. Föreningen består av medlemmar från cirka 300 olika organisationer och föreningar – till exempel fackförbund, hyresgästföreningar och bildningsförbund.
Teatern har tre scener. Stora Scenen med 329 platser i skjutbar gradäng vilket gör rummet föränderligt. Lilla Scenen är en klassisk black box och har omkring 60 platser beroende på hur scenen byggs. Foajéscenen används flitigt för konserter, samtal etcetera.
Den första teatern i Göteborg med namnet Folkteatern (”Folkan”) öppnade 1897 i en tidigare varietélokal i Lorensbergsparken. Mellan 1903 och 1922 satte man upp de populära Göteborgsrevyerna där under ledning av Axel Engdahl. Denna teaterbyggnad brann ner 1942.
Den nuvarande teaterlokalen i Folkets Hus invigdes 1952. Folkets Hus-teatern saknade fast ensemble, de tog istället emot turnerande föreställningar. Ambitionen var att producera teater för arbetarklassen, mycket därför att det tidigare varit ett nöje huvudsakligen för de övre samhällsklasserna. Ekonomiska problem ledde dock till att Folkets Hus inte kunde driva teatern vidare och därför bildades Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening i juni 1958. Man skapade en fast ensemble detta år och i och med detta etablerade man sig som en av Göteborgs institutionsteatrar.
På Olof Palmes plats står Sam Westerholms (1947-) arbetarmonument ”I arbete för arbete”, som minner om arbetarrörelsens historia i Göteborg. Skulpturgruppen i granit och brons placerades här 1986. Den består av tre figurer; en havande kvinna, en man med en fana och en kvinna som ropar. På fundamentets sidor finns fyra reliefer som berättar om olika händelser som utspelats i Göteborg och som haft betydelse för arbetarrörelsens framväxt. På dem finns både avbildningar och text.
Texterna lyder: ”August Palm talar i Haga”. ”Till minnet av dem som kämpade för bröd, rättvisa och frihet. Vad de vann ärvde vi. Arvet förpliktigar”. ”Vräkningar vid Olskroken 1936”. ”Hungerkravallerna 1914. Bytet fördelas”.
Konstnären Sam Westerholm föddes 1947 i Ingå, Finland. Han är skulptör och bildkonstnär. Sin utbildning fick han vid Konstfackskolan, Konstskolan Idun Lovén, Gerleborgsskolan och Konsthögskolan.
Bysten över Charles Lindley (1865-1957) är ett minnesmonument över en man som betytt mycket för arbetarrörelsen i Sverige. Charles Lindley föddes som Carl Gustaf Lindgren i Stockholm 1865. Sitt engelskklingande namn fick han av sina arbetskamrater på sjön. Han var sjöman på brittiska lastfartyg i 15 år och var aktiv i den brittiska arbetarrörelsen.
Hemma i Sverige grundade han fackföreningen Svenska Transportarbetarförbundet och var även en av grundarna till Internationella Transportarbetarförbundet där han under en tid var ordförande. Lindley var riksdagsman för Socialdemokraterna under åren 1907-1937.
Bronsbysten över honom placerades 1952 på den plats som idag heter Olof Palmes plats. På sockeln står det: ”Sjöman, agitator, arbetarledare”.
Skulptören bakom bysten är Ture Jörgensson (1907-1962) från Långaryd, Halland. Även han var sjöman innan han började på Konstakademien i Stockholm. Där hade han Bror Hjorth som lärare. Som konstnär valde han ofta motiv från sjölivet. I mörka, dramatiska bilder skildrar han fartyg och maskinrum. Bysten över Charles Lindley blev hans enda offentliga verk.
Skulpturen Järnbärare utanför Folkets hus hyllar Göteborgs arbetare och platsens historia. Ett stenkast från platsen låg Göteborgs järnvåg. Göteborg var en viktig järnhamn och vid järnvågen vägdes och kvalitetskontrollerades järnet som skeppades ut i världen. De som bar järnet till och från vågen, oftast i en krok på ryggen, kallades järnbärare. 1820 hade de den näst vanligaste yrkestiteln efter titelns arbetskarl.
Sven Lundqvists (1918-2010) bronsskulptur kom till platsen 1966, då Göteborgs Arbetarförening fyllde 100 år. På tre av granitsockelns sidor finns mindre skulpturer som visar exempel på hur järnet transporterades; en släde dragen av en häst, en segelskuta och en man med en transportkärra över axeln. I sockeln finns följande text inmejslad: ”Så lades grunden till det verk som danats”.
Sven Lundqvist studerade på Tekniska skolan och Konstakademien i Stockholm. Efter studierna gjorde han studieresor till Frankrike, Egypten, Grekland och Italien. Han är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna Museet och Östergötlands Museum och har gjort ett stort antal offentliga skulpturer i sten och brons. Lundqvist har också verkat som tidningstecknare och bokillustratör och har deltagit i ett stort antal separat- och samlingsutställningar på till exempel Liljevalchs i Stockholm, Göteborgs Konsthall, Borås Konstmuseum och Värmlands Museum.
Porträttbysten över Hjalmar Branting på Olof Palmes plats kom till 1926, året efter hans död. Konstnären bakom verket är Carl Eldh.
Hjalmar Branting (1860-1925) var politiker och tidningsman. Han var partiledare för Socialdemokraterna och blev också 1920 den förste svenska Socialdemokratiska statsministern. 1921 fick han, tillsammans med Christian Lange, Nobels fredspris för sitt arbete inom Nationernas Förbund (föregångaren till FN).
I Carl Eldhs porträtt är Hjalmar Branting här avbildad med sin karakteristiska mustasch, så som han ofta förekommer på fotografier och andra avbildningar.
Konstnären Carl Eldh (1873-1954) föddes i Film i Uppland under fattiga förhållanden som son till en smed. Han utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm (senare Konstfack). Runt sekelskiftet studerade han i Paris under några år, samtidigt som han försörjde sig som träsnidare. Under 1900-talets första hälft var han en av de mest anlitade skulptörerna i Sverige och har utfört många offentliga konstverk placerade över hela landet. Här i Göteborg har han även utfört skulpturen ”Ungdom” som står inne på Liseberg.
Flera av de stora imposanta byggnaderna runt Järntorget har inhyst tidningsredaktioner, bl.a. Ny Tid, Aftonbladet, Arbetet Väst och GT.
Ny Tid-huset uppfördes 1893 som bostadshus. Jugendhuset med sina lökkupoler ritades av Louis Enders. Husets smeknamn kommer från det att arbetarrörelsetidningen Ny Tid hade sina lokaler i detta hus 1927 till 1959 då tidningen flyttade till nybyggda lokaler alldeles i närheten, till huset där bland annat Brödernas ligger idag. Det är för övrigt där som Arbetarföreningens hus låg innan det revs 1954.
Bronsbysten över poeten och författaren Dan Andersson (1888-1920) uppfördes 1990. Konstnären bakom bysten är Britt-Marie Jern (1950-) från Åmål. Hon utbildades vid Hovedskous målarskola (senare Göteborgs konstskola) och på Valands Konsthögskola i Göteborg.
Britt-Marie är upphovskvinna till många offentliga utsmyckningar runt om i Sverige, många i Västra Götaland. I Göteborg finns bland annat en byst över Carl-Axel Moberg på Göteborgs Stadsmuseum, ”Mannen och trädet” i Bagaregården och ”Shirehäst” i Biskopsgården.
Dan Andersson arbetade på tidningen Ny Tid 1917-1918. Han skrev under pseudonymen Black Jim. Alldeles i närheten av Järntorget låg Ölstugan Tullen som ofta frekventerades av Dan.
Texten på sockeln lyder: ”Bed för dem som staden kvave, att de för länge må
Vad är ett torg utan någon form av en fontän? Självklart finns det en fontänskulptur här på Järntorget. Järntorgsbrunnen, eller ”De fem världsdelarna” som den egentligen heter, uppfördes 1927.
Fontänskulpturen är ett verk av Tore Strindberg (1882-1968), yngre bror till Nils Strindberg, en av deltagarna i Andrée-expeditionen som försökte flyga till Nordpolen i en vätgasballong. August Strindberg då? Var de släkt? Jo då, August Strindberg var kusin till Tores far.
Konstverket består av en fontän i granit och ett brunnskar i gjutjärn. Runt brunnen sitter fem kvinnor som symboler för de fem kontinenterna: Amerika med Frihetsgudinnan i sin hand, Asien i lotusställning, Australien ridande på en sköldpadda, Afrika med vattenkrus i händerna och Europa som ser sig i spegeln.
Ovanför kvinnorna seglar skepp över fem böljande vågor eller kanske de fem världshaven. Vattnet från urnan har också tolkats som en bild av frihandelsteorin som lanserades i början av 1800-talet. Det strömmande vattnet skulle kunna stå för den internationella frihandeln som når ut till alla världsdelar.
Runt brunnskaret, som utformades tillsammans med arkitekten Carl Bergsten, finns 30 stämplar från de svenska järnbruk som skeppade sina produkter via Göteborg.
1924 kom spårvägen till Järntorget, då en vändslinga anlades här. Två spårvägslinjer anslöt här. Idag är det en hållplats för flertalet buss- och spårvägslinjer.
1999-2000 genomgick torget en större ombyggnad, vilket innebar att vid torgets östra och södra så utestängdes biltrafiken och spårvägens vändslinga togs bort.
Idag är torget en av stadens populäraste mötesplatser med bl.a. flera uteserveringar, teatrar, gallerier, scener och hotell.
Hitta hit: Flera spårvagns- och busslinjer går till Järntorget, t.ex. linje 1, 3, 6, 9, 11.
