Vid mitten av 1600-talet flyttade Kalmar sitt centrum från omgivningarna runt Kalmar slott över till Kvarnholmen. Där planerades och byggdes en helt ny stadskärna. I denna nya, väl befästa stad, fick Kalmar domkyrka en central plats.
Domkyrkan ritades av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.ä. (1615-1681). Han var en av 1600-talets främsta arkitekter. Han hittade sina förebilder till kyrkan i Italien och Frankrike, och den är byggd i tidstypisk barockstil.
Kyrkorummets inredning och inventarier återspeglar den svenska stormaktstiden med praktfullt barockaltare, gravar och epitafier. Domkyrkan har en magnifik fasad, och fyra hörntorn prydda med guldbelagda urnor med eldslåga. Med sin enkla korsform är Kalmar Domkyrka en av de bäst bevarade barockkyrkorna i norra Europa.
Kyrkan började byggas 1660 under Karl X Gustaf, invigdes 1682 under Karl XI och fullbordades 1703 under Karl XII. På grund av krig och resursbrist tog det 43 år innan kyrkan blev färdig.
Under århundradenas lopp har kyrkan genomgått åtskilliga restaureringar, den senaste 2008-2013 då kyrkan restaurerades både exteriört och interiört.
Kyrkorummet har korsformade valv som bärs av joniska pilastrar som ser ut att bära upp kyrkans höga och öppna valv. Takhöjden i kyrkans mitt är 23 meter. Den stora ljuskronan i domkyrkans mitt är av malm och tillverkad 1682 i Lübeck. Den har 36 armar och kröns av Kalmar stadsvapen. Även kyrkans övriga ljuskronor är från 1600-talet. En av dem har suttit i den gamla Bykyrkan som låg vid dagens Gamla kyrkogården i närheten av Kalmar Slott.
Huvuddelen av den slutna bänkinredningen i mittskeppet och korsarmarna under sidoläktarna tillkom vid en restaurering 1928-1932 efter ritningar av stadsarkitekt J. Fredrik Olson. Bänkskärmar och bänkdörrar är dekorerade efter motiv från 1600-talet.
Orgelläktaren och de södra och norra läktarna byggdes 1883 och framåt. Kyrkan behövde mer platser då staden vuxit. Läktarna bärs upp av stora kolonner.
Altaruppsatsen är utförd 1712 av Kaspar Schröder och Jacob Sauerberg efter en ritning av Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728), 1704. Den består förutom av sarkofagaltaret av tre delar symboliserandes Guds treenighet. Uppsättningen vilar på två kraftiga kolonner och pryds av ett gyllene bildfält som skildrar ”Gud som skapare”. Överdelen är krönt av en strålsol med ”Helig Ande” i mitten i form av en duva omkransad av änglar.
Den stora altartavlan som är infogad i uppställningen har med stor sannolikhet målats av David von Krafft (1655-1724) och är en spegelvänd kopia av Charles Le Bruns (1619-1690) stora målning ”Nedtagandet från korset”.
Altaruppsatsen flankeras av två allegoriska kvinnogestalter varav den ena med framsträckt arm representerar ”Tron” och den andra med ett ymnighetshorn ”Nåden”.
Altarbordet har formen av en sarkofag. Framsidan pryds av de klassiska segertecknen lagerkrans och palmkvistar. På altaret står ett krucifix i italiensk barockstil. Det är en gåva till kyrkan 1930.
Vid den senaste restaureringen tillkom ett fristående centralaltare i bladguld och med en skiva av röd Ölandssten.
Från ambon (talarstolen) sker textläsningar och förböner vid gudstjänsterna. Ambon är huvudsakligen gjord i metall. Den pryds av en text skuren med laser – texten är från Psaltaren. Den ger ambon en tydlig karaktär av en plats där Guds ord förkunnas.
Predikstolen i barock med baldakin från 1600-talet är kyrkans äldsta fasta inventarie. Den fanns tidigare i den medeltida Bykyrkan och är ett verk som tillskrivs 1600-talsbildhuggaren Baltzar Hoppenstedt. Den är troligen ett krigsbyte.
Predikstolskorgen är uppdelad i fem fält som alla skildrar delar ur Jesu lidandes historia. Mellan fälten står apostlar som ett vittnesbörd om evangeliet. Baldakinen på predikstolen är i tre våningar. Överst står den uppståndne Kristus med segerfanan, och vid hans fötter sovande soldater som vaktat graven. Predikstolen bärs upp av en skulptur, men vem statyn föreställer är lite oklart. En del säger att det är Kalmars skyddshelgon den helige Kristoffer, andra säger att det är Moses med sin stav som fick vattnet att flöda ur klippan. Skulpturen kom till i början av 1900-talet.
Kyrkan har två dopfuntar. Den äldre är gjord 1963 av grå öländsk sandsten och har formen av ett skepp. Den är ett verk av skulptören Erik Sand (1909-1997). Locket i mässing med tre segel är utfört av ädelsmeden Kurt Landgren. Den hade tidigare sin plats i koret i men står numer i den sydvästra delen av kyrkorummet där kyrktorget är beläget.
Kyrkans nya dopfunt är gjord av metall. Den tillkom i samband med den senaste restaureringen av kyrkan. Den är lackerad i blå nyanser och laserskuren i ett mönster som ska påminna om livets vatten. Själva dopskålen är gjord av glas från Bergdala glasbruk.
Vid korets södra vägg finns en ingång till ett litet rum som kallas Kristofferkoret. Det är ett rum för stillhet och ro. Vid ingången av koret finns en liten staty av S:t Kristoffer – Kalmars skyddshelgon. Där finns också en tavla över biskopar i Kalmar stift.
I Kristofferkoret finns även en monter som visar delar av kyrkans historiska bruksföremål; nattvardskalk, gammalt biskopskors m.m. Nedanför fönstren i koret finns utskurna tavlor med texten från Herrens bön, Vår Fader, på flera olika språk.
I kyrkan finns inte mindre än ett 80-tal gravhällar från 1600- och 1700-talen och en stor mängd epitafier och begravningsvapen från 1600- och 1700-talen.
Under medeltiden blev det alltmer vanligt med gravsättning av viktiga personer inne i kyrkan. Det utvecklades sedan till att samhällets översta skick begravdes inne i kyrkan. Det blev helt enkelt ett tecken på status.
Den förste som gravsattes i domkyrkan var den skotske handelsmannen och rådmannen David Haijock. Detta skedde 1681, i en ännu inte färdig domkyrka. Den sista gravsättningen inne i kyrkan ägde rum 1824, nästan tio år efter att det hade förbjudits (1815).
Domkyrkan har tre orglar. Huvudorgeln finns på västläktaren och byggdes 1883 av Åkerman & Lund i Stockholm. Den utvidgades 1929 och 1957. 2013 renoverades och byggdes orgeln om av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Dagens huvudorgel har 70 stämmor fördelade på fyra manualer och pedal.
Kororgeln är byggd 1998 av Ålems Orgelverkstad AB, i sen svensk 1700-talsklang med nordtysk 1750-talsfasad. Orgeln har 16 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
I korets södra del finns också en sexstämmig altarorgel med romantisk engelsk klangfärg. Piporna till denna orgel finns bakom altaruppsatsen. Orgeln byggdes 1957 av A. Mårtensson i Lund samt ombyggdes med nytt flyttbart spelbord 1997 av Ålems Orgelverkstad AB.
Kalmar stift upphörde 1915 då det gick upp i Växjö stift. Kalmar domkyrka har även efter sammanslagningen av stiften formell ställning som domkyrka.
Hitta hit: Stortorget i centrala Kalmar.
