Hjo Stadspark anlades på 1870-talet som kurortspark för Hjo Vattenkuranstalt. Hit åkte man på kur för att förbättra sin fysiska såväl som sin psykiska hälsa, men också för att umgås med likasinnade.
Här, längs med Vättern ligger trävillorna på rad med sina detaljrika fasader. Villorna som från början byggdes för att inhysa kurortsgäster, kallvattenbadhus och restaurang används än idag. Här finns bl.a. förskola, vandrarhem, restaurang, loppis, hotell och café.
AB Hjo Wattenkuranstalt bildades 1876 av fyra Hjobor: godsägare Harald Röhss på Munkeberg, greve Gustaf Sparre på Almnäs, grosshandlare Gustaf Sjöstedt i Hjo samt den då nyinflyttade provinsialläkaren Dr. Wilhelm Baggstedt. Man köpte in en landremsa mellan den nyanlagda järnvägen mot Stenstorp och Vättern.
Redan 1878 stod det stora badhotellet, Bellevue, klart (det brann ner 1932). Merparten av kurortens byggnader tillkom under en relativt begränsad tidsperiod, slutet av 1870-talet till början av 1890-talet.
För att parken skulle bli så vacker som möjligt anlitade man den tyske trädgårdsarkitekten J. J. Sternemann. Han skapade vackra promenadstigar för stärkande promenader som ringlar fram genom hela parken. Dessa promenadstigar finns fortfarande kvar och när man promenerar här kan man se blomstrande rabatter, fontäner, romantiska broar över vattendrag och stora lummiga träd.
Parken är idag en härlig oas att promenera i, titta på de vackra husen, ta en fika eller en bit god mat och dryck. Här finns även lekpark, utomhusgym, minigolfbana och grillplatser. Här finns alltså något för dig som bara vill ta de lugnt och för dig som vill vara lite mer aktiv.
Villa Viktoria byggdes 1882, samtidigt som villa Flora, som bostäder för badhotellets gäster. För ritningarna stod arkitekt Pehr August Pettersson från Värsås.
Villa Viktoria är en träbyggnad i en och en halv våning med i stort sett symmetriskt arrangerade fasader med dominerande gavelpartier mot parken respektive det före detta järnvägsområdet. Villa Victoria genomgick invändiga renoveringsarbeten på 1980-talet. 2011 restaurerades två balkonger varvid deras ursprungliga proportioner återställdes.
Villa Viktoria intar särställningen av att alltsedan 1882 varit annex till först det gamla, senare det nya, Hotell Bellevue.
Villa Flora uppfördes likt Villa Viktoria uppförd som bostadshus specifikt för vattenkuranstaltens gäster år 1882. För ritningarna stod arkitekt Pehr August Pettersson från Värsås.
I likhet med Villa Götha byggdes ett sidoplacerat torn, en av samtidens ”pittoreska” accenter på sommarvillor, vid sidan av lövsågeriverandor och balkonger. Efter något tiotal år tillkom ytterligare en balkong, på tornet.
Under 2015 och 2016 renoverades villan till permanenta bostäder, varvid balkongerna återställts till sina ursprungliga proportioner, och tidigare igensatta fönster har återupptagits.
Även Villa Guldkroken från 1885 byggdes för kurortens gäster. Arkitekt var Pehr August Pettersson från Värsås.
Villan är byggd med en i princip kvadratisk och symmetrisk planform och bevarar ett intressant centralt placerat trapphus eller trapphall. Denna trapphall ledde ursprungligen till ett femtontal små hotellrum.
Guldkroken har liksom Viktoria och Flora ursprungligen varit rikligt försedd med lövsågeridekorationer, de flesta borttagna vid moderniseringar under 1930-1950-talen, när också interiörerna moderniserades.
Villan har under 2016 och 2017 renoverats till permanenta bostäder, varvid balkongerna återställts så att t.ex. räckena återfått sina ursprungliga utseenden och proportioner.
Villa Götha uppfördes faktiskt inte för kurorten, utan fanns förmodligen redan på platsen vid kurortens invigning 1878. Villan uppfördes som privatbostad och utmärker sig genom att vara byggd av sten med slätputsade fasader.
Villan försågs med stora rikt dekorerade balkonger av trä med omfattande lövsågerier i den tidens smak. I en tid då det förespråkades symmetri och formell regelbundenhet i arkitekturen ansågs det pittoreskt och trevligt med, som på Villa Flora, ett sidoställt torn.
Huset köptes in av kurortsbolaget 1896. Redan på 1930-talet, sedan vattenkuranstalten lagts ned och huset fått en annan användning, tycks lövsågerierna i balkongernas tak ha försvunnit, samtidigt som andra smärre förändringar av exteriören gjordes. Under 2000-talet har alla de de fyra större balkongerna rekonstruerats i utbildningssyfte och med statsbidrag, och huset närmar sig igen sitt ursprungliga utseende.
Villan är sedan många år tillbaka förskola.
Den stora trevåningsvillan Svea byggdes 1892, efter ritningar av göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Villan uppfördes som bostäder för vattenkuranstaltens sommargäster, och kallades på ritningarna för ”hotellpavillon”, med ett 20-tal hotellrum, där nästan alla hade egen balkong.
Villan har genomgått märkvärdigt små utvändiga förändringar sedan byggnadstiden, invändigt bevaras framför allt ett karakteristiskt och tidstypiskt trapphus. Villa Svea genomgick under 2012 och 2013 stora utvändiga renoveringsarbeten som syftade till att bevara och där det varit aktuellt, förtydliga dess 1800-talskaraktär.
Idag är det restaurang i Villa Svea.
Trevåningsvillan Eira byggdes 1892, efter ritningar av göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Villa Eira innehöll ursprungligen, förutom bostäder i de båda övre våningarna, också ”laboratorium”, samt läkarmottagningar med väntrum för I och II klass badgäster vid sekelskiftet 1900. Alla bostäder hade egna balkonger med små tak.
De flesta av villorna i parken är ombyggda och moderniserade invändigt vid flera tillfällen – ett viktigt undantag är Villa Eira, dels praktiskt taget alla äldre fönster är bevarade, dels förutom trapphuset, ett flertal fasta inredningsdetaljer i övre våningarna såsom dörrar, taklister, eldstäder såsom kakelugnar finns kvar. Villan hade till en början listtäckt papptak som senare har bytts ut mot falsad plåt, i övrigt är exteriören i det närmsta intakt.
Eira genomgick under 2012 och 2013 stora utvändiga renoveringsarbeten som syftat till att bevara och där så varit aktuellt, förtydliga dess 1800-talskaraktär. De båda nedre våningarna har under de senaste decennierna använts som vandrarhem.
Huset på bilden nedan uppfördes samtidigt som Villa Eira 1892 efter ritningar av göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Huset kan ursprungligen ha varit ett uthus till Villa Eira, innehållande redskapsbod, vedskjul och några bås för utedass. I senare tid har huset bland annat inrymt konstnärsateljé och/eller enklare handelsbod.
Societetshuset, eller Varmbadhuset, var bland de första husen som byggdes på vattenkuranstalten. Det uppfördes 1877-1878 efter ritningar av Värsåsbyggmästaren A. Pettersson.
I huset fanns såväl badinrättning som sällskapssalonger för musik- och teateraftnar. Huset är till skillnad från villorna intill, strikt symmetriskt uppbyggd i en stram klassicistisk stil. Byggnaden hade ursprungligen stora flyglar, där själva baden var placerade. Från början var byggnaden försedd med stora öppna och rymliga verandor mot parken och sjön. Verandorna utvidgades redan på 1890-talet så att de täckte praktiskt taget hela den östra fasaden.
Kurorten lades ned i början av 1930-talet. Flyglarna och de stora verandorna revs sedan på 1940-talet. Efter rivningarna återstod endast ca 1/3 av den ursprungliga byggnaden och den fick sitt nuvarande utseende.
Kvar från storhetstiden finns fortfarande en påkostad och tidstypisk societets- och sällskapssalong på övre våningen. I början av 2000-talet har delar av den centrala verandan och balkongen återuppbyggts, och huset har fått sin ursprungliga färgsättning.
Idag är det ett kafé i Societetshuset.
Under kurortsepoken i Hjo på slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1910 fanns i Hjo hamn ett kallbadhus. Detta revs dock för att ge plats för ett nytt friluftsbad som fick heta ”Strandbadet”.
Strandbadet byggdes vid strandkanten, precis norr om dagens Guldkroksbadet. Badet består av åtta små fristående omklädningshytter och en centralt belägen entré-/biljettkiosk, ritade av arkitekt Lars Kellman år 1913, samt två större hus med flera omklädningsrum. Vem som ritat dessa är okänt.
Badet var ursprungligen uppdelad i en herr- och en damsida, med ett staket närmast stranden och längre ut i vattnet av ett insynsskyddat skynke. Det sägs att skynket med tiden hade mer hål än tyg då båda sidor var lika nyfikna på att kika på den andra sidan.
Badhytternas utformning följer i stort sett Lars Kellmans skiss, med kuverttak som påminner om vaktkurer. Alla uppställda i parad längs strandlinjen med små flaggvimplar på samtliga tak för att ge det en lite festlig prägel. Husen på Strandbadet renoverades under 2010 och 2011 och de över 100 år gamla badhytterna, är en av Hjos kanske mest kända och karakteristiska stadsbild.
Precis som på Strandbadets kan man hyra badhytterna för en dag på stranden, eller för en hel säsong, även vintertid. Badet är idag gratis, till skillnad mot på Strandbadets tid.
Sommaren 2018 blev Stadsparken i Hjo och dess byggnader Hjos första byggnadsminne.
Hitta hit: Mellan Hjo hamn och Hjo Camping.
