För generationer av flottister har kvarteret Sparre varit den första kontakten med Karlskrona. Den militära kasernen skulle tjäna som ”folkhögskolor för hela nationen”, där de värnpliktiga skulle bibringas ordning och reda, disciplin samt hygien. I 100 år var byggnaderna här huvudförläggning åt flottans manskap.
1788 drabbades Karlskrona av en epidemi, Karlskronafebern, som på två år skulle skörda 10.000 offer. 1789 byggdes därför ett stort sjukhus för 1000 patienter, på tomten längs Kyrkogatan. Det nybyggda sjukhuset liksom andra byggnader i kvarteret ödelades i stadsbranden 1790.
1792 kom en kunglig befallning om byggandet av en båtsmanskasern längs med Kyrkogatan. Den tillbyggdes sedan 1817-1820 och i den förlades sjötrupperna och artillerikåren, den s.k. Garnisonskasernen.
1804 uppfördes en kasern söder om Garnisonskasernen ämnad för arbetarna på Varvet. Det var ett envåningshus av tegel med koppartak. Den byggdes på 1820 med en våning för att de ”kronoarbetskarlar” som bodde i Båtsmanskasernen skulle få plats.
Kanslihuset ut mot Drottninggatan uppfördes troligen 1818 och bestod då endast av den nuvarande södra delen. Fram till 1975, då örlogsbasens stab flyttade, var detta hus hjärtat i det marina Karlskrona. Härifrån härskade befälhavaren fram till 1966 med flaggmans grad. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende1892 och här inrymdes amiralens kansli, krigsrätten och underbefälsskola.
Kasernutrymmet räckte dock inte till och 1846 anbefalldes att ytterligare en kasern, vid hörnet Kyrkogatan-Drottninggatan, för båtsmän skulle byggas. Runddelen i den tre våningar höga fastigheten var tänkt för officerare, men det är oklart om de någonsin fick flytta dit.
1866 upphörde inkvarteringen av kronoarbetskarlarna, varvsarbetarna, och deras kasern övertogs av båtsmän, men den blev senare rekrytkasern.
Exercishuset vid Östra Prinsgatan tillkom år 1877 och har sedan dess byggts till i etapper. Här bedrevs praktisk utbildning, exercis och gymnastik.
Vid Stumholmskanalen låg Västra Kronobageriet och ett kronobränneri som förstördes i stadsbranden 1790.
Redan på 1870-talet påtalades kasernernas bedrövliga standard. 1890 började de stora förändringarna och moderniseringarna av kasernerna i kvarteret Sparre. De bägge östra kasernerna slogs samman och nya trapphus byggdes mot gården.
Det sena 1800-talets modernisering av kaserner medförde att särskilda byggnader för matsalar och personlig hygien uppfördes. Tankarna på ett särskilt kok-, bad- och tvätthus väcktes redan på 1880-talet, men anläggningen uppfördes först 1900-1902. För att ge plats åt byggnaden revs den gamla båtsmanskasernen som byggts på grunden till det gamla kronobränneriet.
1906 var arbetet med att plana ut och torrlägga kaserngården färdigt och då hade också Exercishuset mot Östra Prinsgatan växt upp och förlängts.
Ytterligare en modernisering gjordes på 1960-talet.
Försvarsmakten lämnade kasernen 1984 och idag inrymmer bataljon Sparre, som kvarteret också kallas, en rad företag som inte har någon koppling till militär verksamhet, t.ex. Boverket.
Kvarteret Sparre har fått sitt namn efter Claes Sparre (1673-1733) överamiral och riksråd.
Kasern Sparre förklarades som statligt byggnadsminne 1993 och övergick till byggnadsminne enligt kulturminneslagen 1994. Kasern Sparre är en del av Örlogsstaden Karlskrona som 1998 upptogs på UNESCO:s världsarvslista.
Hitta hit: Drottninggatan 18, centrala Karlskrona.
