
Rörstrand museum i Lidköping berättar om Rörstrandfabrikens historia och utveckling i Stockholm, Göteborg och Lidköping, samt visar tillfälliga utställningar om Rörstrands keramiker och formgivare, epoker, stilar eller särskilda jubileer.

Fabriken startade 1726 i utkanten av Stockholm och växte under 200 år till en storindustri. Anläggningen blev inträngd i stadskvarter, stängdes och revs 1926. Varumärket Rörstrand flyttade till Göteborgs porslinsfabrik.

Göteborgs porslinsfabrik var en femtonårig parentes i Rörstrands historia. Fabriken startade 1898 på Hisingen och producerade främst bruksporslin i flintgods. Rörstrand köpte fabriken 1914 som en utväg ur sin trångboddhet i Stockholm. Med 400 anställda drevs industrin i Göteborg tills Rörstrand flyttade till Lidköping.

I museets nuvarande lokaler tillverkade Lidköpings Porslinsfabrik (ALP), sedan 1912 ett ovanligt fint fältspatsporslin. Rörstrand flyttade på 1930-talet hit till Lidköping och gick samman med ALP för att kunna producera detta ”äkta porslin”.

Företaget drevs under olika ägare fram till 2005 då ugnarna släcktes efter många förlustår. Rörstrands porslin tillverkas fortfarande, men i utländska fabriker.

Rörstrand i Stockholm (1726-1926) var en av Sveriges största industrier vid förra sekelskiftet. Fabriken låg vid stranden mellan S:t Eriksbron och Karlbergs slott, där nu järnvägsspåren går. Industrin var ett gytter av väldiga fabrikshus, 40 brännugnar med rykande skorstenar, ångpannor, linbanor och pråmar med råvaror vid vattnet. I den växande staden blev Rörstrand trångbott. Efter stängningen 1926 revs byggnaderna och marken blev bostadskvarter. Idag anar vi var fabriken låg genom Rörstrandsgatan, kvartersnamn och en fridlyst hög med skärvor.

Rörstrand i Göteborg (1926-1941) var, som jag skrivit ovan, en femtonårig parentes i Rörstrands historia. Göteborgsfabriken bestod av industrilängor i tegel med mängder av fönster och rök från tio rundugnar. Efter ett fabriken flyttat till Lidköping hyrdes lokalerna ut, men de stod öde från 1980-talet och de brann och revs 2003. Idag ligger ligger bostadsområdet Porslinsfabriken på platsen.



Jag kan verkligen rekommendera Rörstrand museum för här får du ta del av en historia som sträcker sig ända tillbaka till 1700-talet, och man får förutom se allt vackert som tillverkats även lära känna keramikerna och formgivarna, samt se vilka delar som ingår i processen att ta göra produkterna.



Fabrikens konstnärer och specialister – Rörstrand har i alla tider behövt konstnärer. De var fabrikens antenner som skulle känna av vad som låg i tiden och formge nyheter. Konstnärerna var både kollegor och konkurrenter. De var styrda av fabrikens hierarkier, lojalitetskrav och regler, men fick också den viktiga friheten att experimentera. Succéer vägdes mot misslyckanden. Vissa konstnärer var anställda i decennier, andra gjorde kort gästspel. I den här delen av museet finns ett urval från 1700-talets mönsterskapare till dagens frilansformgivare.










Det är komplicerat och kostsamt att masstillverka keramik. En porslinsfabrik är som ett väldigt stort bageri, där massor formas, dekoreras och bränns i ugnar. Keramiken tillverkas av olika naturleror som berikas med andra mineraler. Råmaterial från jorden går in i maskineriet och ut kommer färdiga produkter. Hur detta går till får man veta i utställningen ”Från lera till föremål”.













Jag avslutade mitt besök på Rörstrand Museum med att se utställningen ”Det färdiga godset” där man visar föremål från 1700-talet fram till idag.







Hitta hit: Rörstrand museum ligger på Marianne Westmans plats 2 i Lidköping. Enklast kör du in till Rörstrand Center och museet via Fiskaregatan. Ta till höger in genom grindarna, passera paddelhallen som du då har till vänster om dig och parkera.