Gästgivars är en av de sju Hälsingegårdar som den 1 juli 2012 kom med på UNESCO:s lista över världsarv. Gården omfattar sammanlagt nio byggnader – bostadshus, herrstuga, ekonomibyggnader och uthus. Gården är sedan 2010 byggnadsminnesförklarad. Gårdens mest berömda byggnad är herrstugan, tillika festbyggnaden, som uppfördes 1818, eller 1840, jag har sett båda årtalen.
Området vid Vallsta har varit en boplats sedan järnåldern och gården har sannolikt funnits här på sin plats sedan medeltiden. Tomten Gästgivars, Vallsta nr 1 är belagd i byn Vallstas norra ände. Under 1600- och 1700-talen bedrevs gästgiveriverksamhet här på gården, vilket sedermera gett gårdens dess namn. Efter att den sista gästgivaren dog 1766 flyttades ansvaret gästgiveriverksamheten några kilometer söderut till gården Kurland.
På 1800-talet var bönderna i Hälsingland mycket rika på bl.a. lin och överflöd av mat. Och för att visa sin rikedom så byggde man (såklart) fina hus, och har man råd så kan man passa på att bygga en separat festvåning…
Efter att gården sedan 1600-talet(?) nedärvts inom familjen mellan far och son kom gården på 1940-talet att ägas av tre barnlösa syskon. Gården arrenderades då ut till en jordbrukare, men såldes inte utan ägandet togs senare över av släktingar på granngården Forsens. När den sista av syskonen dog på 1960-talet gick arvsrätten till ättlingar efter Gölin, en av döttrarna på Gästgivars som gift sig med en av sönerna på Forsens. Man rådde om och brukade skogen, medan jordbruken och gården själv var fortsatt utarrenderad. Den siste arrendatorn flyttade ut 1977. Från 1977 till 2018 då gården var ute till försäljning och fick nya ägare, så har jag inte fått fram vem/vilka som ägt gården. Men, jag har å andra sidan inte gjort några större efterforskningar heller. Jag har dock fått fram att Hemslöjdsföreningen från 1952 fick nyttja gården utan hyra enligt ett 49-årigt hyresavtal för att starta vävstuga och så småningom erbjuda sina alster till försäljning sommartid. Herrstugan fick under den här tiden namnet ”Hemslöjdsgården”.
Gården har självklart genomgått renoveringar och moderniseringar genom åren, bl.a. 1950-1952 och slutet på 1970-talet, efter att den siste arrendatorn flyttat ut, genomfördes en omfattande renovering av mangårdsbyggnaden.
Sommartid är det möjligt – i samband med guidade visningar – att Festbyggnaden (herrstugan). Festbyggnaden uppfördes, som jag skrev tidigare 1838 eller 1840, till enbart ett bröllop. Det tycker jag är lite häftigt. Att man bygger ett hus i två våningar för ett enda tillfälle.
På den guidade turen får man förutom se Festbyggnaden, höra historien komma till liv. Man får höra berättelsen om den mytomspunna Gästgivarsägnen och man får lära sig om de seder och bruk som präglat de bondeslott till hälsingegårdar som visar på en helt unik bondekultur under 1800-talets Hälsingland.
I övervåningen på Festbyggnaden ligger en festsal som under 1840-talet dekorerades med schablonmålningar av Jonas Wallström (1798-1862). Wallström kom från Vallsta, byn där Gästgivars står och är en av de mest kända hälsingemålarna som ofta anlitades av folket i Arbråtrakten. De kulörta schablonmålningarna utgör förlagan till den välkända ”Gästgivarstapeten” som tapettryckeriet Duro började trycka på 1960-talet. Det är ett av Sveriges mest populära tapetmönster.
Schablonerna ramas in av målade bårder som imiterar förgyllda lister. Fönsteröverstyckena är halvmåneformade med ornament i brons- eller träimitation. Dörröverstyckets blomsterarrangemang är målad på frihand. Dörr- och fönsteröverstyckena är mer detaljrika och välutförda än de som vanligen ses på Hälsingegårdarna. Den östra väggens två fönster rama in ett landskapsmotiv med en kvarnbyggnad vid ett vattenfall. Motivet är sannolikt målad med ett kopparstick eller litografi som förlaga. Ovanför landskapet vilar två änglar i antik stil mot blå bakgrund, uppenbart inspirerade av exklusivt engelskt Wedgewoodporslin.
De övriga rummen på ovanvåningen är dekorerade av Wallström med samma teknik, schablonmåleri på papper som tapetserats på linneväv. Mönstret i farstun består av gråa lagerkransar mot ljusgrå bakgrund.
I rummet på bilderna nedan så har man samlat äldre möbler och kläder till en liten utställning för att visa på livet förr. Här kan man även se tapetrester som man funnit i rum på gården.
Om jag minns rätt så var rummet som bilderna nedan är tagna i brudkammaren, alltså rummet där bruden skulle sova natten innan bröllopet. Men, jag kan minnas fel.
Festsalen på nedervåningen pryds av ett konservativt schablonmönster som ska imitera siden. Övriga rum på nedervåningen renoverades kring 1950-talet, men festsalen har fått stå kvar i stort sett i ursprungligt skick.
Jag minns faktiskt inte vad det vad det var för rum som vi kom in i först, men någon form av ”mottagningsrum” kanske?
På Gästgivars finns ett av fyra besökscentrum i Hälsingland för Världsarvet Hälsingegårdar. Här kan man få hjälp att planera sin hälsingegårdsupplevelse. Besökscentrumet ligger på bottenvåningen i det gamla stallet på gården. Där finns även liten butik där du kan köpa bl.a. lokalt hantverk och självklart även ”Gästgivarstapeten”. Är du sugen på att äta eller fika, så finns det även café och restaurang.
Hitta hit: Gästgivars ligger i Vallsta, mellan Bollnäs och Järvsö. Hit tar du dig med tåg eller med bil via riksväg 83.
