STENEGÅRD

Stenegård i Järvsö är en storgård från 1800-talets mitt. Hela gården är idag kulturminnesskyddad, alla hus, trädgården och omgivande björkbackar. Ett femtontal byggnader finns bevarade, välbyggda, detaljrika och ståtliga. Idag rymmer de gamla husen olika verksamheter, bl.a. Hälsinglands träteater, folkmusik, hantverkare och lokal matkultur.

Stenegård har varit en plats där människor möts, trivs och tar en paus i tusentals år. Pilgrimslederna mot Nidaros (Trondheim) passerade förbi och här fanns gästgiveri redan på 1600- och 1700-talen.

1856 köpte apotekaren Julius Brun hemmanen Hans och Kusens i Järvsö, och han visste vad han gjorde när han började bygga upp det Stenegård vi ser idag. Järvsö var vid den tiden västra Hälsinglands viktigaste samlingsplats, och dess knutpunkt låg precis vid färjeläget mittemot kyrkan.

Bondsonen Johan Julius Brun föddes 1818 i Molla socken i Västergötland. Han studerade till apotekare i Stockholm och övertog 1842, endast 24 år gammal, apoteket i Hudiksvall. Redan tre år senare etablerade han ett filialapotek i Järvsö.

Det tog omkring 30 år att uppföra gårdens alla byggnader. Förutom apotek och läkarmottagning utvecklade Julius Brun ett mönsterjordbruk med bl.a. en ladugård som rymde ett 40-tal nötkreatur.

1904 sålde familjen Brun Stenegård till sågverksinspektor Anders Andersson från Vallsta. Han kallades Patron Andersson här på Stenegård. När han dog 1924 såldes gården till Lars Engelbrektsson i Bollnäs. Han bodde aldrig här på Stenegård, utan hyrde ut både byggnader och jordbruk.

Här på Stenegård fanns socknens första Sparbank åren 1917-1921. Åren 1935-1963 drevs det en hotellrörelse i den västra flygeln, med namnet Hotell Stenegården. Apoteket var kvar på Stenegård fram till 1951, då det flyttades ner till centrala Järvsö.

Sedan 1969 ägs Stenegård av Ljusdals kommun. Tanken var att skapa en turist- och rekonditioneringsanläggning med hotell för 100-talet gäster. Det blev aldrig så. Istället skapades ett hantverkscentrum med verksamheter som silversmed, konstsmed, glasblåseri och textilkonstnärer. Verksamheten organiserades i stiftelseform.

Den vackra trädgården och örtagården på Stenegård invigdes 1990. Den växte fram under Roland Karlsson (1937-2022) som var trädgårdsmästare och örtagårdsmästare på Stenegård. Han gick till Julius Bruns dagböcker och återupprättade det helhetsperspektiv med kultur, trädgård och hälsa som än idag genomsyrar platsen. Örtagården, Trädgårdsparken, Eolstemplet är några av de landmärken som växte fram under hans tid på Stenegård.

1996 invigdes Hälsinglands Träteater i den gamla vinterladugården. Träteatern var från början en dröm och fantasi sprungen ur Stiftelsen Hälsingegårdens teatercentrum som etablerats på den f.d. lanthushållsskolan (Helsingegården) i Kåsjö. Drömmen om ett folkligt teaterhus i Hälsingland med William Shakespeares The Globe i London som förebild, förverkligades genom ett samarbete mellan Ljusdals kommun, Länsstyrelsen, Boverket, Kulturrådet, det lokala EU-kontoret, Järvsö Hembygdsförening och ansvariga på Stenegård samt naturligtvis 1000-tals ideella timmar från Stiftelsen Hälsingegårdens teatercentrum med Peter Oskarsson och Gunilla Kindstrand vid rodret.

Den första sommaren spelades Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” samt det nyskrivna dramat om spelmannen From-Olle som baserades på Örjan Hans-Ers specialarbete, Börje Björklunds synopsis, Jonas Olssons och Fredrik Lindhs musik. Genom åren spelades klassiska pjäser men även kinesisk pekingopera, cirkus och modern dans. Stiftelsen Hälsingegårdens teatercentrum avvecklades 2004 och Folkteatern Gävleborg som tagit över ansvaret för Träteatern gav sina sista föreställning 2010.

Idag används lokalen till teater, konserter, evenemang och bröllopsfester, konferenser med mera.

Åren 2008-2010 drev det privata bolaget Stenegården Järvsö AB, med företaget Propus och Järvsö Hembygdsförening som delägare och Folkteatern Gävleborg som tredje intressent, Stenegård. Ett stort projekt – Lekande, Läkande, Lärande finansierat via EU-medel var avsett som starten på en långsiktig samverkan. Under denna period byggdes Barnens Stenegård och stora insatser gjordes i trädgården och verksamheten.

Åren 2011-2013 var en period som period som präglades av stor ovisshet om Stenegårds framtid, politiska tvistemål och bruten samverkan inom Stenegården AB.

Under senare har i sann Julius Brun-anda ett kluster med hälsoföretagare etablerats på gården.

Det är många aktörer som samverkar för att skapa det breda utbud och den attraktionskraft som Stenegård har idag. Stenegård har en aktiv året runt, även om (såklart) ser annorlunda ut under vår, höst och vinter än den intensiva sommarsäsongen.

2013 rekryterades en verksamhetsutvecklare och Stenegård återgick till att drivas i kommunal regi. 25 maj 2013 invigdes Världsarvet Hälsingegårdar, Sveriges 15:e världsarv, högtidligen på Stenegård av kulturministern Lena Adehlson Liljeroth. Samtidigt invigde Ljusdals kommun Världsarvscentrum på Stenegård. Och detta förbryllade mig när vi var på Stenegård sommaren 2023. Då jag läste att det var ett världsarvscentrum så trodde jag att det var en av de Hälsingegårdar som ingår i världsarvet. Men icke.

Man hittar världsarvscentrumet i det som på Julius Bruns tid var kvarnen, och där glasblåseriet huserade under många år från 1970-talet. Här får man information om Stenegård och Världsarvet Hälsingegårdar. Man kan boka biljetter, guidningar mm här också. Och ja, här finns ett fint sortiment av souvenirer från Hälsingland, hållbara leksaker och bruksföremål.

2019 invigdes Lill-Babs museum i Östra flygeln genom ett samarbete mellan familjen och Ljusdals kommun. Utställningen på Lill-Babs museum är ett möte med vännernas Barbro och spänner över hela Lill-Babs karriär. Här kan man följa Lill-Babs karriär från det att hon startade och framåt, med en hel del nyare inslag som t.ex. Bonusfamiljen. Man får även ”hälsa på” i Barbros hem under en tjejmiddag med hennes närmaste vänner. Allt man ser i utställningen har tillhört Barbro, som nu hennes familj generöst låter hennes publik ta del av.

I den västra flygeln, huvudbyggnaden om vi ska vara korrekta, är det idag restaurang. Här finns det även flera konferenslokaler.

Trägårdsparken som jag nämnt tidigare, breder ut sig på andra sidan kullen med det gula lusthuset och växthuset, söder om den kulturminnesmärkta gården med sina byggnader. I trädgårdsparken kan man vandra bland ekologiska grönsaksodlingar, praktfulla rabatter med perenner och gammaldags växter, sommarblommor för ögats fröjd och en örtagård för kropp och själ. Utanför häckarna finns skogsgläntorna där man år för år röjer fram nya stigar och strövområden.

Örtagården skiljer sig från de flesta örtagårdar i Sverige genom att den inte är ordnad efter botanisk ordning utan efter vilken del av kroppen de traditionellt använts för att läka och lindra olika sjukdomar och krämpor. Här kan man verkligen se växter som användes och som fortfarande används, inom medicin. Här finns ca 280 olika växter.

Stenegård är ett mycket trevligt besöksmål med mycket se och uppleva och jag kan varmt rekommendera ett besök hit.

Hitta hit: Stenegård 11. Mittemot Järvsö kyrka (på andra sidan Ljusnan). Det är skyltat till Stenegård.

Om Jenny

Västgöte som numer bor i Småland. Gör små nedslag i historien här och där. Jag besöker lika gärna pampiga slott och herresäten och kyrkor som ruiner, gravfält och offentlig konst. Älskar att planera utflykter, men de spontana stoppen blir oftast de bästa.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar på STENEGÅRD

  1. Pingback: JÄRVSÖ KYRKSTALLAR | JENNYS UTFLYKTER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *