
Vill du veta mer om Västerbottensost? Då ska du bege dig till Burträsk och Burträsk Experience Center där det finns en utställning om Västerbottensosten och dess historia!
Historien om Västerbottensosten går ända tillbaka till 1872 då mejerskan Ulrika Eleonora Lindström skapade det mytomspunna receptet. Sägnen säger att receptet kom till av en slump när Ulrika Eleonora arbetade ensam i mejeriet och hon blev distraherad av en friare så att hon missade att passa ystkaret ordentligt och att ystningen drog ut på tiden…

Ulrika Eleonora Lindström föddes 1835 i Lappvattnet utanför Burträsk. Hon föddes in i en fattig familj med många syskon. Hon bortadopterades till ett barnlöst par, Magdalena Charlotta Markström och Zachris Larsson, som bodde i Skarviken. När hennes adoptivfar dog fick Ulrika Eleonora ärva 500 riksdaler, vilket var en ansenlig summa på den tiden. Hon arbetade då som piga och tog beslutet att utbilda sig för pengarna. Hon reste till Degerberg i Västergötland, där det fanns en mejersikola. Efter ett års grundlig utbildning var hon en kunnig mejerska. 1869 flyttade hon tillbaka till Burträsk och fick snabbt arbete på Gammelbyns Mejeri. De tre första månaderna arbetade hon som piga på mejeriet, men fick sedan ta över det stora ansvaret som mejerska. Ulrika Eleonora gick bort i lunginflammation den 15 februari 1892, 56 år gammal.

Enligt en annan myt ska Västerbottensost vara så välsmakande tack vare att en komet slog ned i området för länge sedan, vilket gjorde marken kalkrik. När korna äter gräset tar de upp näringsämnena… Hur det egentligen ligger till vet vi inte och kommer nog aldrig säkerställas. En av få människor som idag känner till det fullständiga receptet är ostmästare Thomas Rudin som ansvaret för tillverkningen sedan 2001.
Osten får bara tillverkas av norrländsk komjölk vid mejeriet i Burträsk, enligt originalreceptet från 1872. Vid ystningen rörs blandningen kontinuerligt och värms upp flera gånger, vilket är speciellt för Västerbottensost. Efter ystningen vidtar en dygnslång process då osten ligger i press och vänds flera gånger för att få ut vasslen. Osten märks med datum, fetthalt samt vilket av årets ystningar osten kommer ifrån.

Efter tre dagar i saltlager körs osten till ett lager i Ånäset mellan Umeå och Skellefteå där osten får vila i 18 dagar för att torka bort första vaxningen. Efter dessa 18 dagar vänds osten varje dag. Efter vaxningen flyttas osten till ett mognadslager. Ostarna är färdiga när de blivit godkända utifrån smak, doft, konsistens, textur och utseende. Det är endast ostar som uppfyller dessa krav som får kallas Västerbottensost.


I början av 1900-talet tillverkades Västerbottensost på många mejerier , med kraftigt skiftande kvalitet. För att kunna garantera kvalitén på ansökte Johan Bexelius 1910 om att registrera varumärket ”Wästerbottens fetost, så kallad Burträskost”, sedan dess har W:et med kronan över prytt Västerbottensost och kvalitén varit densamma.


Sedan 2022 är Västerbottensost den enda svenska ost som får kallas nationalost. Nationalosten och Västerbottensost är registrerade varumärken som ägs av Norrmejerier.

Tack vare Västerbottensost har Norrmejerier varit kunglig hovleverantör sedan 1990, och osten har serverats vid ett flertal middagar och fester vid hovet, t.ex. vid prinsessan Madeleines bröllop med herr Chris O’Neill, den 8 juni 2013.

Hitta hit: Kamvägen 12, centrala Burträsk.