STRÄNGNÄS DOMKYRKA

Domkyrkan i Strängnäs historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Strängnäs var ett biskopssäte redan på 1100-talet. Dagens domkyrka började byggas ca 1250 och ersatte då en senvikingatida träkyrka. Enligt traditionen kunde delar av kyrkan invigas 1291 av biskop Anund. Domkyrkan är helgad åt apostlarna Petrus och Paulus och invigdes troligen den 29 juni, som är dessa apostlars minnesdag.

På 1330-talet var kärnkyrkan helt färdig, en rektangulär tegelbyggnad utan torn men med en tornkrönt utbyggnad i varje hörn. Under medeltiden byggdes byggdes högkoret, sakristiorna, tornet och de många sidokoren. Redan 1342 kom den första tillbyggnaden, ett helgonkor prytt med kalkmålningar, längst fram vid södra väggmuren. Sedan följde kapellen på södra sidan. Det Stenbockska koret längst i öster ca 1340-1345, därefter Carl Carlsson Gyllenhielms gravkor och Djäknekoret. Längst i väster på långmurens sydsida uppfördes 1494 Vårfrukoret med målningar från 1430-talet, utförda av Fogdömästaren, och tre hagioskop och omkring 1425 byggdes von Hessensteinska koret. Under 1300-talet utfördes också valvmålningar i långhuset.

Kyrkan anses vara den svenska domkyrka som har kvar mest av sin medeltida karaktär.

Åren 1448-1462 byggdes ett gotiskt treskeppigt, polygonalt högkor med omgång i öster, liksom en sakristia i norr. Efter att ha dekorerats med kalkmålningar, förmodligen utförda av någon från Strängnässkolan, invigdes det ljusdränkta högkoret i domkyrkan på midsommarafton 1462 av biskop Sigge Ulfsson Sparre (känd 1425, död 1463).

Högkoret domineras av altarskåpet, kallat Roggeskåpet, från 1480-1490 med bilder från julens evangelium och när man öppnar skåpet, passionshistorien. Det är tillverkat i Flandern och färdigställdes i Bryssel. Skåpet är skänkt av biskop Kort Rogge (död 1501) och är ett av Sveriges största altarskåp, samt det största i kyrkan.

Predikstolen i vitt och guld representerar kyrkans pompa och ståt under Gustav III:s dagar. Den tillverkades omkring 1789 av bildhuggaren Pehr Ljung (1743-1819).

År 1479 tillträdde Kort Rogge som biskop. Han var en politiskt aktiv kyrkoman, som också engagerade sig i kyrkobygget. Efter en brand 1473 reparerades skadade delar, men biskopen lät också höja tornet, och täckte hela kyrkan med ett gemensamt tak. Fram till ca 1500 tillkom ytterligare sidokapell samt ännu en sakristia i norr. Han skänkte förutom det altarskåp som jag redan nämnt, ett mindre passionsskåp, eller Lilla Roggeskåpet, ett altarskåp från Bryssel omkring 1500. Det har skulpturer av törnekröningen, korsfästelstelsen och uppståndelsen i mittpartiet, och har målningar av bl.a. påskevangeliet på dörrarna. Det står i korets södra sidan bakom Sten Sture d.ä:s gravtumba. Det är utfört på beställning av biskop Rogge och smyckas av biskopens vapen.

De senmedeltida målningarna i Strängnäs domkyrka är målade av Strängnäsmästaren. Troligtvis var Strängnäsmästaren huvudsakligen verksam med dekorationsmåleri. De två stora korvalven i domkyrkan är fyllda av en synnerligen rik växt- och slingornamentik som följer valvens arkitektoniska former.

Domkyrkan har inte helt oväntat drabbats av många bränder. Efter en eldsvåda 1723 tillkom den nuvarande tornhuven i barockstil 1739-1745 av slottsbyggmästaren Peter Gerdes efter ritningar av Carl Hårleman. Kyrktornet är 75 m högt.

Den senaste större restaureringen av domkyrkan ägde rum 1907-1910. Från denna tid är bänkinredning, lamporna på pelarna och korinredningen med orgelfasaden, allt i jugendstil. 1988-1993 fick interiören en översyn då bl.a. väggar och valv inreddes.

Annandag jul 1999 invigdes Martyrernas kapell på den ursprungliga sakristians plats i Sack-Gyllenborgska gravkoret. Kapellet, som i ekumenisk anda är avsett att erinra om vår tids martyrer i Kristi världsvida kyrka, initierades av biskop Jonas Jonson. För den arkitektoniska och konstnärliga utformningen svarade Birger Boman.

I kapellet finns minnestavlor över några av 1900-talets kristna martyrer, ett krucifix och en ängel utförda av Birger Boman, och ett fristående altare ritat av domkyrkoarkitekten Ove Hidmark. Där finns också medeltida träskulpturer, bl.a. en skulptur från slutet av 1400-talet utförd av Lübeckmästaren Bernt Notke, föreställandes Erik den helige.

I Strängnäs domkyrka förvaras Karl IX:s och Kristinas d.ä:s begravningsregalier, bestående av kronor, spiror och äpplen i guld med bergskristall, emalj och pärlor.

Den 31 juli 2018 genomfördes en stöldkupp i domkyrkan då begravningsregalierna stals. Den 17 januari åtalades en 22-åring från Åkersberga, vars blod hittades på platsen, bl.a. på en spira som låg i montern där de stulna föremålen, ett riksäpple och två kungliga kronor från 1600-talet, förvarades. De tre försvunna regalierna har värderats till 65 miljoner kronor återfanns den 5 februari 2019. Regalierna var i dåligt skick och genomgick en omfattande restaurering innan de åter kunde ställas ut i domkyrkan.

I samma rum där begravningsregalierna finns kan man även se biskop Rogges tofflor och biskopskräklan från 1927 skänkt till domkyrkan av friherrinnan Louise Falkenberg. Kräklan används av biskopen vid högtidliga tillfällen under året.

Man kan även se biskop Auléns korkåpa från 1937. När nuvarande biskop Johan Dalman vigdes till sitt ämbete valde han att bära biskop Auléns kåpa.

Här finns även Gustav Vasas bibel från 1541 och Johan III:s liturgi, även kallad ”Röda boken” från 1570-talet.

I dopkapellet finns Mariaskåpet, ett altarskåp från 1507-1508 tillskrivet Jan Bormans verkstad. Skåpet har skulpturer i mittstycket av Kristi födelse, jungfru Marie trolovning och konungarnas tillbedjan. På dörrarna finns målade scener ur Marias, Joakim och Annas (jungfru Marias föräldrar), samt Jesusbarnets liv. Skåpet har en predella med målningar av Kristus och de tolv apostlarna, utförda i Antwerpen 1515-1520.

Dopfunten, en paradisfunt, av brons från 1300-talet med en silverskål från 1992 av Anna-Stina Åberg.

Det finns ytterligare en dopfunt i domkyrkan, gjord av kalksten och är ett gotländskt arbete från ca 1300.

I domkyrkan finns ett flertal gravmonument och gravkor över prominenta personer som sig bör. En av de som är begravda i kyrkan är Karl IX (1550-1611). Hans begravningrustning, utförd 1611-1612, är utförd av tolv av Stockholms mest framstående guldsmeder.

Det finns ett gravmonument över Sten Sture d.ä. (1440-1503), som var riksföreståndare över Sverige mellan 1470 och 1497 och därefter från 1501 fram till sin död, samt riddare och hövitsman över Stockholm.

I Strängnäs domkyrka finns en tumba för prinsessan Isabella Johansdotter (1564-1566). Den pryds av ett skulpterat helfigursporträtt i kalksten, utförd av Willem Boy, vilket är ett av Sveriges tidigaste barnporträtt. Isabella var dotter till Johan III och Katarina Jagellonica och dog vid två års ålder. Och det är något när man ser en gravplats över ett litet barn. Det hugger liksom tag i hjärtat på mig.

Det Gyllenhielmska gravkoret domineras av ett stort gravmonument i marmor och sandsten. Det uppfördes över Carl Carlson Gyllenhielm (1574-1650), som blev riksamiral 1620. Det är signerat av den tyske eller nederländske bildhuggaren Henrik Damer, en bildhuggare från 1600-talets tidigare hälft. De båda knäböjande gestalterna är Gyllenhielm själv och hans maka Kristina Ribbing (1593-1656). På väggen till vänster om gravkoret, på Gyllenhielmska gravkorets östra vägg, finns en tavla i stuckrelief över belägringen av floden Weichels mynning (floden Wisla i Polen) under 30-åriga kriget, där riksamiralen spelade en huvudroll, utförd av Daniel Anckerman. Järngallret till gravkoret utfördes av smidesmästaren Göran Möller. Koret var från början helgat åt domkyrkans helgon S:t Petrus och S:t Paulus.

Det Stenbockska gravkoret är domkyrkans äldsta gravkor. Det var från början helgat åt Jungfru Maria. Sedan slutet av 1600-talet är det gravkor åt Gustav Otto Stenbock (1614-1685) och hans maka Kristina Katarina De la Gardie (1632-1704).

Det Hessensteinska gravkoret var under medeltiden ett dubbelkor tillägnat heliga lekamen och S:t Anna. Det är sedan 1700-talet gravkor åt bl.a. riksgrevinnan Hedvig Ulrika Taube (1714-1744), mätress (älskarinna) till Fredrik I, och deras gemensamma dotter Hedvig Amalia (1744-1752).

Det Cederkrantzka gravkoret bekostades av ståthållaren Johan Cederkrantz i samband med hustruns död 1685.

Det Olivekransska gravkoret är bekostat av Johan Olivekrans, son till biskop Laurentius Paulinius Gothus.

Utöver de som nämnts ovan har många fått sin viloplats i kyrkan och många har även fått epitafium, ett begravningsvapen eller en minnestavla uppsatt efter sig.

Jag har inte hittat info om samtliga personer som fått ett epitafium, ett begravningsvapen eller minnestavla uppsatt efter sig, men en av dem är biskop Thomas (1380-1443), biskop av Strängnäs stift 1429-1433 och skald.

Här finns begravningsvapnet för Bengt Gyllenanckar (1646-1696), assessor i Svea hovrätt 1674 och vice president där 1695.

Kyrkan har två orglar, huvudorgeln är gjord 1971 vid Frederiksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark. Det är en fyrmanualig orgel med bevarade stämmor från orgeln från 1860. När den andra orgeln är ifrån vet jag inte. Jag tog ingen informationsbroschyr vid mitt besök i domkyrkan och jag har inte hittat någon info på nätet. Nu har jag inte djupdykt i min sökningar så det finns säkert information någonstans.

Det finns så mycket intressant att se i Strängnäs domkyrka utöver det jag redan nämnt, jag skulle kunna gå runt där i en evighet, men mitt resesällskap är inte lika begeistrade som mig över att besöka kyrkor. Det är konstverk, flera altare, ikoner, barnens eget kyrkorum, herrskapsbänk, träfigurer, bl.a. en över S:t Erik, och en riddarrustning, eller är det kanske en begravningsrustning?

Strängnäs domkyrkobibliotek är ett av Sveriges äldsta alltjämt bevarade och fungerande bibliotek. Det går ända tillbaka till 1316 då Strängnäs dominikankloster enligt en bevarad urkund genom ett testamente fick ta emot en stormansänkas donationer av böcker. Biblioteket byggdes därefter medvetet av biskoparna Kort Rogge och Johannes Mathiae. Under 1600-talet utökades det genom drottning Kristinas försorg med krigsbyten. Biblioteket kom under 1700-talet att utökas genom gåvor och testamenten från stiftets lärda del. Idag finns biblioteket i det särskilda Bibliotekskoret i det nordvästra hörn. Det ska inte förväxlas med Roggebiblioteket, ett annat historiskt bibliotek, en enhet inom Kungliga Biblioteket.

Hitta hit: Biskopsgränd 2 i centrala Strängnäs.