Stortorget i Malmö började anläggas i slutet av 1530-talet efter ett beslut av borgmästare Jörgen Kock. Stannar man till lite på torget och lyfter blicken, och inte bara hastar rakt igenom det ser man att det är kantat av flera äldre byggnader – Malmö Rådhus, Residenset, Jörgen Kocks hus, hotell Kramer och apoteket Lejonet. Här finns som sig bör även en rejäl torgbrunn och en ryttarstaty!
Innan Stortorget anlades här låg bl.a. det stora Helgeandsklostret med kyrka här. Men i samband med reformationen i Danmark, Malmö (och Skåne) hörde ju till Danmark på den här tiden, så revs ett flertal kloster, bl.a. Helgeandsklostret i Malmö. Det nya, stora torget omtalades 1542 som ”Det nya torget”.
Här handlade borgare, handelsmän och tillresta från stadens omgivningar med bl.a. jordbruksprodukter som spannmål och djur, t.ex. s.k. stalloxar som skulle skeppas över till Själland och drivas söderut genom Danmark till handelsplatser i norra Tyskland. Borgare som var handelsmän och/eller hantverkare sålde en mängd bruksvaror, närproducerade eller importerade, till de som besökte marknaden i staden.
Rådhuset – I samband med att Stortorget lades ut på 1530-talet började man uppföra ett nytt rådhus vid torgets nordöstra hörn. Här låg tidigare, som jag skrev ovan, det stora Helgeandshuset. Klostret med kyrka, trädgård och kyrkogård upptog en fjärdedel av den nuvarande torgytan.
Under medeltiden hade stadens magistrat haft sina lokaler i ett hus vid Östergatan. Både Stortorget och rådhuset kan ses som arkitektoniska uttryck för den djärva politiska ambitionen hos borgarna i Malmö under renässansen. Byggmästare var Peder Ipsen Murmästare, som senare medverkade vid uppförandet av citadellet i Landskrona.
Byggnaden, uppförd i tegel med burspråk och gotiska trappstegsgavlar, var färdig att tas i bruk 1546. Huset hyste bl.a. den grandiosa ”Knutssalen”. Rådhuset har sedan 1500-talet varit föremål för flera ombyggnader, men dess omfång mot Stortorget är i stort sett detsamma som under renässansen. De bäst bevarade partierna av rådhusets äldsta delar utgörs av källarvalven, som idag rymmer en restaurang.
På 1860-talet genomfördes en stor renovering av rådhuset under ledning av arkitekten Helgo Zettervall. Det är nu som rådhuset fick sin nuvarande fasad i holländsk renässansstil, och även om huset aldrig haft en sådan fasad tidigare, menade Zettervall så BORDE den ha sett ut ursprungligen.
Rådhuset fick nu även en rikt utsmyckad interiör, som till stora delar är bevarade. Den pampiga Knutssalen för tankarna till spegelsalarna på Versailles och är platsen för särskilda fester och baler. I Bernadottesalongen pryds väggarna med porträtt av samtliga kungar av Bernadotteätten. I anslutning till denna salong finns den gamla landstingshus-tillbyggnaden med den s.k. Landstingssalen med unika 1600-talsporträtt av danska regenter.
I anslutning till rådhuset finns en modern tillbyggnad, Kommunfullmäktigesalen, för kommunfullmäktiges sammanträden.
1958-1959 kompletterades rådhuset med en tillbyggnad, ritad av arkitekten Sture Kelfve och med fasadkonst i relief av Thure Thörn. Här ryms bl.a. Malmö tingsrätt.
Residenset – Residenset vid Stortorget inrymmer bostads- och representationslokaler för landshövdingen i Skåne län. Det består faktiskt av två sammanbyggda hus, båda från slutet av 1500-talet.
När Malmö blev säte i generalguvernementet som utgjordes av Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 behövde generalguvernören (landshövdingen) Gustaf Otto Stenbock någonstans att bo och verka. Han inrättade sig i det Lochska huset, senare kallat Kungshuset, som låg på den nuvarande residenstomten. Han nöjde sig dock inte med detta utan tog även ett angränsande hus, Gyllenpalmska huset, i anspråk.
I mars 1681 anlände generalguvernören Rutger von Ascheberg till Malmö. Han flyttade in i den gamla Ulfeldtska gården på Adelgatan – nuvarande Mayfair Hotell Tunneln, som därmed upphöjdes till residensbostad. Det kom att fungera som ”guvernörsgård” fram till 1732.
1729 föreslog dåvarande landshövdingen Johan Cronman en nybyggnad vid Kungshuset. Fortifikationsöversten Lorentz Christoffer Stobée lämnade ett storstilat förslag på nytt residens, men brist på pengar och godkända ritningar gjorde att Cronman tvingades till en blygsammare lösning. Kungshuset fick till största delen stå kvar medan det bredvid revs och i stort sett ersattes med en spegelbild av Kungshuset, så de båda bildade en enhet. Den nya byggnaden stod klar 1730.
Residenset fick sitt nuvarande utseende i holländsk renässansstil 1851 genom arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Fastigheten har genomgått flera renoveringar genom århundradena, senast 1996-2004.
Genom åren har (såklart) kungligheter förgyllt residenset med sin glans. Bl.a. så bodde Gustav IV Adolf här med sitt hov hösten 1806 till våren 1807. 1848 bodde kung Oscar I och hans hov här i tre månader. Den 16 september 1872 kom Karl XV till residenset. Två dagar avled kungen, som var dödssjuk när han kom till residenset.
1914 ägde det s.k. Trekungamötet rum här i residenset. Syftet med mötet var ytterst att markera nordisk neutralitet och enighet i ett krigshärjat Europa.
Residenset är förklarat statligt byggnadsminne 1935 och 1993.
Apoteket Lejonet – eller Teschska palatset, är en av stadens mest markanta byggnader från 1800-talet. Huset i nyrenässansstil uppfördes 1896. Byggherre var apoteksinnehavaren John Tesch. Ritningarna stod Lindvall & Boklund för, ett nystartat arkitektkontor med August Lindvall och Harald Boklund.
Apoteket hade startat redan 1571 då det första apotekarprivilegiet i Malmö delades ut av den danske kungen Fredrik II. Under 1600- och 1700-talen innehades apoteket av den tyske apotekarsläkten Dietrich och kallades då för Diedrichska Apoteket. Ett nytt apotek öppnades 1732 och för att skilja dem åt användes djursymboler. Dietrichska fick ett lejon och det nyinrättade en örn.
Apoteket försågs med rejäla skyltfönster på bottenvåningen, men även övervåningen byggdes att bli så iögonfallande som möjligt. Bland utsmyckningarna finns bl.a. Tesch avbildad. Det var inte bara exteriört som utformningen var överdådig, utan även invändigt som går i nygotisk stil, i så väl apoteket som bostadsvåningen. Tesch lät även installera en hiss upp till hans luxuösa våning!
Vid tiden för uppförandet ansågs apoteket Lejonet vara ett av Europas största apotek, nästan lika stort som det kejserliga apoteket i Moskva! Det var vid sekelskiftet 1900 Malmös högst taxerade fastighet.
Tesch slutade som apotekare efter 16 år för att övergå till bankvärlden. En av de nya ägarna av apoteket var Teschs systerson Hjalmar Andersson-Tesch.
Apoteket tillverkade läkemedel själva förr och under några år på 1920-talet framställdes här Sveriges första insulin!
Efter att apoteksmarknaden avreglerades 2009 blev Apoteket Lejonet ett av de fyra kulturapoteken i statliga ägo. De andra tre är Apoteket Svanen i Lund, Apoteket Korpen i Gamla stan i Stockholm och Apoteket Storken på Östermalm i Stockholm.
På de allra flesta torg som jag har besökt så har det funnits ett brunnskar eller fontän. Självklart finns det en torgbrunn här på Stortorget i Malmö! Torgbrunnen i brons kom på sin plats 1964 och är utförd av Stig Blomberg. Runt brunnskaret finns det reliefer som berättar om Malmös historia.
På Stortorget finns det en ryttarstaty gjord av John Börjeson. Statyn föreställer Karl X Gustav och invigdes den 28 juni 1896 i samband med Slöjd- och Industriutställningen i Malmö. Initiativ till statyn togs av historieprofessorn Martin Weibull och tidningsmannen Carl Herslow.
Det var under Karl X Gustavs regeringstid som Skåne (och Malmö) blev svenskt efter freden i Roskilde. Statyn är dock inte uppskattad av alla och har varit föremål för kontroverser. Och det är väl inte så konstigt. Det är ju inte alla som är nöjda med att Skåne blev svenskt, och att då sätta upp en staty över den kung som regerade när Skåne blev svenskt är kanske inte så poppis.
Optimistorkestern är en bronsskulptur av Yngve Lundell som man hittar på Södergatan, alldeles i närheten av Stortorget och Apoteket Lejonet. Orkestern som leds av en tamburmajor som följs av fyra spelande medlemmar placerades här 1985 efter att Södergatan byggts om till Malmös första gågata. Det skulle inte förvåna mig om Optimistorkestern är Malmös mest fotograferade skulptur. Jag vet inte hur många gånger jag själv har fotograferat skulpturen…
När jag besökte Malmö i början av augusti 2022, så hade förberedelserna inför Malmöfestivalen, så det var lite svårt att fotografera på torget.
Hitta hit: Centrala Malmö, ett par minuters promenad från Malmö Centralstation.
