Idag är Knäppingsborg ett mysigt kvarter med shopping i små mysiga butiker med hantverksmässigt tillverkade produkter, spännande restauranger, barer och mysiga caféer. Men, kvarterets historia sträcker sig långt tillbaka i tiden.
Kvarterets namn kommer enligt legenden från en dansk viking vid namn Knäpp som intagit klippan vid de sju landsvägarnas passage över strömmen och där byggt en borg.
På 1700-talet byggdes kvarteret upp så som vi känner det idag, när snuset och mjölet dammad från de gulputsade fabrikslokalerna. Under flera generationer Swartz bedrevs det i Knäppingsborg en kvarnrörelse och snustillverkning.
Det började med att de värmländska bröderna Petter och Olof Swartz flyttade till staden på 1750-talet. Snustillverkningen var till en början förlagd vid kvarteret Linden, men 1761 flyttades verksamheten över till egendomen Knäppingsborg, där en kvarnrörelse redan fanns.
Under John Swartz (1790-1853), sonson till Petter, utvidgades fabriksrörelsen. Det var då som de fastigheter som nu vetter ut mot Gamla Rådstugugatan, fick sitt nuvarande utseende. I hörnet mot Skolgatan låg den Swartzka snusfabriken, där kända märken som Röda Lacket och Rappé togs fram. Kvarnrörelsen återfanns i den del som vetter ut mot Knäppingsborgsgatan.
Snustillverkningen upphörde i början på 1930-talet. Den svenska tobaksindustrin hade för övrigt förstatligats redan på 1910-talet, då under Carl Swartz (1858-1926) som landets finansminister. Det var det goda anseendet hos märken som Röda Lacket och Rappé som fördröjde avvecklingen.
Utmed Gamla Rådstugugatan ligger Swartziska gården, en byggnad i två våningar samt mezzanin över välvd källare. Byggnaden uppfördes under 1700-talets mitt som bostadshus, troligen i samband med att kvarnverksamheten etablerades på platsen. Det ursprungliga husets utseende är idag okänt, förutom då att det hade två våningar och ett högt mansardtak. 1803 brann kvarteret och branden pågick i en hel vecka. Det är osäkert i vilken omfattning som den nuvarande byggnaden har några äldre delar bevarade, men troligt är att en stor del av tegelmurverket och därmed planlösningen klarade branden. Även en del snickerier från 1760-talet, främst dörrar, finns kvar. Efter branden återuppfördes byggnaden med ett flackt valmat plåttak. Här bodde olika medlemmar av den tobaksproducerande grenen av släkten Swartz 1767-1901. Petter Swartz, snusfabrikör sedan 1751, var den förste som bodde här, vilket han gjorde åren 1767-1789. Den siste som bodde här var Carl Swartz, statsminister under 1917.
Huset som ligger i hörnet Gamla Rådstugugatan och Skolgatan uppfördes 1806 som ett mindre (tobaks)magasin. Det byggdes troligen om eller ersattes helt av den nuvarande putsade byggnaden i tre våningar över en stenfot år 1820. Huset innehöll stall och vagnsbod, snickarverkstad och höskulle åt John Swartz snusfabriker som var belägna längre in i kvarteret. Fasaden är medveten utformad som en pendang till den Swartziska gården och den gav därmed de Swartziska fabrikerna en imposant fasad mot Gamla Rådstugugatan. Tobaksmagasinet skymtas längst bort i bilden ovan.
På Knäppingsborgsgatan 1 ligger ”Kvarnkontoret”, en envåningslänga över en källare med flacka valv. Efter ritningar av Werner Northun uppfördes byggnadens östra del 1904 som kontorshus. Kvarnkontoret var en del i ett planerat större komplex med en ny silo och ett magasin. Men det stora nybygget blev aldrig av. Hela kvarnverksamheten flyttades istället till Djurön år 1913. Idag är det restaurang och café i byggnaden.
Det Swartziska, eller Swartzka, huset uppfördes 1842 som representativ bostad och kontor åt John Swartz (1790-1853), som gick under namnet ”Norrköpingskungen”. Stadsarkitekt Carl Theodor Malm stod för ritningarna. Byggnaden är uppförd i två våningar med mezzanin och bakre flygel. Huset har en T-formad plan och en välvd genomfart genom norra delen. Undervåningen användes som kontor och övervåningen till bostad. Den bakre flygeln och de inre delarna av nedre plan innehöll ekonomiutrymmen. Exteriören är i det närmsta helt oförändrad och det är ett mycket fint exempel av senempirens byggnadskonst. Sonen Erik Swartz (1817-1881) övertog bostaden och gjorde vissa förändringar 1876, då han bl.a. offrade en trädgård som gick ner till kanalen, för att bättre kunna nyttja vattenkraften. Pehr Swartz (1860-1939) gjorde den mest genomgripande förändringen i bostadsvåningen, exakt vad som gjordes vet jag faktiskt inte. Arkitekt för ombyggnaden var slottsarkitekten Agi Lindegren. Bostadsvåningen disponeras sedan 1981 av Föreningen Gamla Norrköping. Swartziska huset är byggnadsminnesförklarat.
Jag hade faktiskt inte min gjort research ordentligt om Knäppingsborg inför min tur till Norrköping sommaren 2022 (för att vara mig). Mitt stora mål var Industrilandskapet, så jag gick faktiskt bara snabbt igenom Knäppingsborg, som jag visste var ett mysigt kvarter för shopping med restauranger och caféer. Men nu i efterhand ångrar jag såklart att jag bara ”hastade igenom” området. Det har ju så mycket spännande historia! Men, det var inte sista gången jag var i Norrköping. Jag har mycket kvar att upptäcka av staden.
Hitta hit: Knäppingsborg är beläget mitt i centrala Norrköping, vilket gör att det är enkelt att ta sig dit, både till fots och med kollektivtrafik. Knäppingsborg ligger vid hörnet Gamla Rådstugugatan och Skolgatan mellan gågatan och Strömmen.
