Mitt inne i centrala Stockholm finns två skärgårdsöar som på ett nästan mirakulöst sätt undgått att exploateras. Det är Skeppsholmen och Kastellholmen – två grönskande lummiga öar mitt i den brusande miljonstaden.
En gång var Skeppsholmen och Kastellholmen tillslutna och hårdbevakade världar fyllda av militära hemligheter, men idag är de öppna för alla som söker ett andningshål i den stressade storstaden. Öarna i Nationalstadsparken, Stockholms innersta skärgård, är fyllda av historia och har mycket att ge natur- och kulturupplevelser.
Skeppsholmens äldsta historia är inte helt klarlagd. På 1200-talet ingår den, tillsammans med Kastellholmen, i kung Magnus Birgerssons donation till Klara kloster. Då kallades ön, med varierande stavning för Vångsön. Här plöjde eller ärjade man sin åker. Stadsholmen och Norrmalm dominerades av Brunkebergsåsens grusbranter och det var förmodligen ont om god åkermark i borgen Tre Kronors och stadens omedelbara närhet.
På slutet av 1500-talet kallades Skeppsholmen för Lustholmen, och användes då som rekreationsplats av de första Vasakungarna. Gustav Vasa lät anlägga en trädgård här och Erik XIV anordnade ofta fester här. Johan III lät inhägna en trädgård på holmens södra sida och uppförde ett lusthus med utformning och utsmyckning av arkitekten och konstnären Willem Boy.
Namnet Skeppsholmen dyker upp i mitten av 1600-talet med att örlogsflottan med sina varv och verkstäder förläggs hit och ön var under cirka 300 år flottans ö. Det är under denna tid som ett flertal av de nuvarande byggnaderna, ritade av dåtidens främsta arkitekter som Nicodemus Tessin den yngre, Johan Eberhard Carlberg och Carl Hårleman, uppförs.
Sveriges första örlogsflotta, som skapades då Gustav Vasa köpte in och lät beväpna gamla Hansakoggar från Lübeck, var inte större än att de kunde förtöjas vid bryggan nedanför Stockholms slott. I takt med att flottan växte förlades den först till nuvarande Blasieholmen (där bland annat Grand Hôtel och Nationalmuseum ligger), men drottning Kristina tyckte inte det var någon vacker syn från slottet utan beslutade 1634 att skeppsgården skulle flyttas till Skeppsholmen.
Efter freden med Danmark 1679 bestämde Karl XI att örlogsflottan skulle förläggas till Karlskrona. Skeppsholmens byggnader fick nu under en period olika civila användningar. 1715 blev Skeppsholmen åter flottbas för att skydda Sverige från ryssen som krossat svenska armén i slaget vid Poltava 1709.
1953 beslutade riksdagen att flytta örlogsbasen (till Muskö), men delar av verksamheten dröjde kvar under hela 1970-talet.
1959 beslöts att Skepps- och Kastellholmen i framtiden skulle bli ett centrum för konst och kultur. På Skeppsholmen ligger museerna Moderna museet, Arkiv- och designcentrum och Östasiatiska museet samt utställningshallen Bergrummet och Skeppsholmen kallas inte för inte Stockholms museiö.
Sedan 1993 förvaltar Statens Fastighetsverk (SFV) allt på Skeppsholmen. SFV restaurerar byggnaderna och fyller dem med nya verksamheter – nu med målet att de ska vara tillgängliga för alla. Förutom museerna som jag nämnt finns här även hotell, restaurang och teaterverksamhet här.
Idag är Skeppsholmen och Kastellholmen en del av Nationalstadsparken. Den bildades 1995 som den första i sitt slag i världen. Parken sträcker sig från Ulriksdal och Haga slott ner över Djurgården och Skepps- och Kastellholmen. Miljöerna i detta område är skyddade för sina höga kultur- och naturvärden och finns här för oss att uppleva.
Jag och min syster tog en promenad runt Skeppsholmen när vi var i Stockholm en helg i slutet av mars 2025, den här gången besökte vi inga museer, men det kommer vi garanterat göra vid ett annat tillfälle. Nedan är de byggnader som jag tog en bild av på denna promenad, och det finns mycket mer för oss att upptäcka!
Torpedverkstaden uppfördes 1879-1880 på platsen för den gamla Tyggården, som förråd till flottans varv, efter ritningar av civilingenjören Albin Ferdinand Medberg. 1901 flyttade det nybildade Torpeddepartementet in på vindsvåningen. Bottenvåningen fick fyra vattentäta källare med sex meters takhöjd och kar för provtryckning av elkablar till minor. I den sydligaste källaren låg ett maskin- och ångpannerum, därav byggnadens höga skorsten. Halva övervåningen var förråd för 200 torpeder, den andra halvar var torpedverkstad.
1918 byggdes ett nytt förråd uppe på berget och större delen av nedervåningen blev verkstäder. Den låga tillbyggnaden i söder tillkom 1940 för tvätt- och omklädningsrum.
Efter nedläggningen av Stockholms örlogsvarv 1969, tog Sjöfartsverket över verkstäderna och från 1980-talet har byggnaden använts olika kulturverksamheter. Idag finns Moderna dansteatern och Teater Galeasen i byggnaden. Här finns även en restaurang i en av de gamla verkstäderna.
För att påminna om byggnadens historia har ägaren, Statens Fastighetsverk, deponerat tre torpeder från 1940-talet på gården framför byggnaden. Närmast kajen ligger en Torped 25:5 (53 centimeter) avsedd att bestycka motortorpedbåtar. Den väger 1,6 ton och är sju meter lång.
Intill ligger en Torped 25:6 (53 centimeter) som var avsedd för ubåtar, speciellt för ubåten Vargen. Den väger 1,6 ton och är sju meter lång. Den tredje torpeden är mindre, 2,6 meter lång och kallas Torped (40 centimeter) och den användes bland annat på ubåtar för självförsvar.
Tittar man lite noggrant på bilden nedan så ser man tre byggnader. Byggnaden närmast i bild är Byggnadsdepartementet, eller Bondlängan. Bondlängan skulle fungera som en avskärmning och mur mot örlogsvarvets område. I bondlängan inrättades spruthus, vedbodar och magasin av olika slag. För ritningarna stod Flottans arkitekt, Victor Ringheim, som var major i vid Flottans mekaniska kår. Bodarna har förändrats till både utseende och funktion vid flera tillfällen genom åren. På 1870-talet inreddes en mangelbod när den gamla smedjan byggdes om till bad- och tvättinrättning. 1916 byggdes hela anläggningen på med en våningen för att ge plats åt kontor, verkstäder och förråd för Flottans Byggnadsdepartement. 2003 renoverades hela byggnaden till kontor Idag är Strömma AB hyresgäst.
Byggnaden i mitten är Östra kanslihuset, även kallat Vaktstugan. På denna plats byggdes år 1730 en blockmakarverkstad och från 1830 inrymdes Flottans högvakt här. Den nuvarande byggnaden uppfördes som kontor åren 1862-1864 efter ritningar av Victor Ringheim. Samtidigt som detta hus byggdes fick Västra kanslihuset, sitt nuvarande utseende. Mellan Östra och Västra kanslihuset uppfördes ett gjutjärnsstaket med grindar. Tillsammans har husen trots sin lilla skala ordnats till en monumental entré till området.
Under uppförandet av Östra kanslihuset fick man med kungens tillstånd sätta upp ett så kallat ”byggnadsur” i ett torn på taket. Det finns fortfarande kvar. Östra kanslihuset användes som varvschefens kansli från 1875 till 1969, då örlogsvarvet flyttade till Muskö, Karlskrona. Sedan dess används huset som kontor. Flottans högvakt fanns kvar i huset till år 1900. Idag är Strömma AB hyresgäst.
Huset längst bort i bild, Västra kanslihuset, uppfördes ursprungligen 1745 för att bland annat inrymma högvakt, mönstersal och arrester. Huset ersatte då en äldre byggnad som hade brunnit ner samma år. Det om- och påbyggdes 1778 för att inrymma ämbetslokaler för örlogsvarvet och örlogsstationen.
Arkitekt till denna ombyggnad var Charles Apelqvist, konstruktör vid örlogsvarvet. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende, som jag skrev om i texten om Östra kanslihuset, vid en ombyggnad 1862-1864 efter ritningar av Victor Ringheim.
Huset användes i nästan 200 år som kansli av Stockholms örlogsstation och örlogsvarv. Från 1937 till början av 1950-talet fungerade det bland annat som ämbetshus för den befälhavande amiralen vid Ostkustens marindistrikt. Därefter fanns här olika avdelningar av örlogsvarvets kansli till dess att de flyttade sin verksamhet till Berga örlogsstation, Haninge, 1969. Därefter var det slut på marinens tid i huset.
I samband med att Arkitektur- och designcentrum övertog Moderna Museets ursprungliga lokaler i Exercishuset så byggdes huset om mellan åren 1966 och 1968 för att bli kontor för Arkdes och andra verksamheter. Idag är Arkitektur- och designcentrum och Nobis AB hyresgäster.
Stenen på bilden nedan är en minnessten som kallas för Svensksundsmonumentet. Stenen restes 1890 till hundraårsminnet av sjöslaget vid Svensksund utanför Kotka i Finska viken. Den svenska skärgårdsflottan vann där en överlägsen seger över den ryska flottan. Segern ledde till den för Sveriges del hedersamma freden i Värälä den 14 augusti 1790, som avslutade det krig som brutit ut 1788.
Huset på bilden nedan kallas för Gamla Sjökrigsskolan. Det uppfördes åren 1876-1879 för Kungliga Sjökrigsskolan. Flottbasen hade egna arkitekter men för Sjökrigsskolan anlitades slottsarkitekt Axel Nyström. Skolbyggnaden skulle signalera status och stolthet och fasaderna i italiensk nyrenässans blev därför särskilt påkostade med bland annat riksvapnet, Oscar II:s monogram, ett vikingaskepp och namn på storamiralens segrar fram till 1808.
Kungliga Sjökrigsskolan inrättades 1867 och innan byggnaden på Skeppsholmen stod klar så utbildades sjöofficerare i Karlskrona och vid krigsakademin på Karlbergs slott.
Kungliga Sjökrigsskolan utbildade underlöjtnanter vid Kungliga flottan. Eleverna, ”kadetter”, var mellan 13 och 16 år när de började den sexåriga utbildningen. Förutom vanliga skolämnen läste de bland annat sjökrigskonst, navigation, skeppsbyggeri, befästningskonst, krigs- och sjölagar. Utbildningen skedde dels här i skolan, dels på örlogsfartyg.
På bottenvåningen fanns laboratorium och modellsal, dessutom små bostäder för en officer, vaktmästare, portvakt och dräng. En trappa upp låg sju klassrum med plats för 16 elever i varje. Två trappor upp fanns en ”Uppställnings-, föreläsnings- och ritsal”. Dessutom fanns här logement för kadetter och ytterligare en officersbostad. Tornet på taket användes som observatorium.
Med tiden blev byggnaden för liten för sin verksamhet och 1943 flyttades utbildningen till Näsby slott, Täby. Sedan 1984 används Gamla Sjökrigsskolan som kontor. Idag är fastigheten uthyrd till ett privat forsknings- och utbildningscenter.
Byggnaden är blåmärkt av Stockholms stadsmuseum, vilket betyder att ”bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden”. Gamla Sjökrigsskolan är förklarat byggnadsminne sedan 1935.
Amiralitetshuset byggdes för Amiralitetskollegium, flottans överstyrelse. Det stod klar 1650 och rymde kontor, krigsrättssal, rådssal och segelförråd. Huset ritades av Louis Gillis och uppfyllde drottning Kristinas önskan om en representativ vy från slottet. Det hade höga sirliga gavlar, dekorerade fasader och en portal av sandsten, krönt med riksvapnet.
Genom sitt läge vid Stockholms centrala delar och romantiska gestaltning är Amiralitetshuset dels en symbolbyggnad för stormaktstiden och flottan, dels ett viktigt landmärke i huvudstadens historiska stadsbild. Det är också örlogsstationens äldsta bevarade byggnad.
Efter att flottan flyttat till Karlskrona 1680 kom Amiralitetshuset i slutet av 1600-talet att användes som riksarkiv. Rikets alla handlingar flyttades hit efter den stora slottsbranden 1697. 1704-1705 genomfördes en renovering efter Nicodemus Tessin den yngres ritningar. Det blev en byggnad med fönsterluckor av järn och en fasad utan dekorationer. Arkivet flyttades ut under 1750-talet och huset byggdges om till spannmålsmagasin, och från 1794 kom byggnaden att användas som kasern.
På 1820-talet var det återigen aktuellt för en ombyggnad och flera förslag upprättades av flottstationens arkitekt Fredrik Blom. Hans förslag godkändes först 1843 och ombyggnaden kunde starta.
Viceamiralen, som var inspirerad av myten att kasernen en gång varit Johan III:s lusthus, beställde på eget initiativ ett nytt förslag på fasadgestaltning i nederländsk stil. Detta förslag godkändes och till idag bevaras denna romantiska exteriör med fyra hörntorn.
På bottenvåningen fanns mindre rum för kontor, kök och bespisning. På andra våningsplanet fanns bostäder om 1 rum och kök för underofficerare och stora rum för förläggning i de två övre våningarna. På 1940-talet delades förläggningsrummen in i mindre rum, som finns kvar i dagens planlösning.
År 1952 byggdes huset om med Rudolf Cronstedt som arkitekt för att tjäna som kansli för Ostkustens marindistriktsstab fram till 1982 och blev då återigen amiralitetshus.
Byggnaden renoverades interiört under 1997 och används idag som kontor.
Amiralitetshuset blev förklarat byggnadsminne 1935.
Hitta hit: Centrala Stockholm
